I denna uppsats undersöktes vilken förståelse en grupp elever i gymnasiets första år har försambandet mellan kraft och rörelse vid fritt fall. 59 elever på teknikprogrammet fick svara på tvåfysikuppgifter. I första uppgiften fick eleverna svara på vilka krafter som verkar på en boll som rörsig fritt i en kastparabel. I den andra uppgiften skulle eleverna jämföra tiden det tar för två kulor attfalla till golvet, då de rullas ut med olika hastigheter från en horisontell yta. Elevsvar jämfördes medresultat från studier som kartlagt vanligt förekommande missuppfattningar, så kalladevardagsföreställningar, bland elever som studerar fysik.Resultatet visade att den mest prevalenta uppfattningen bland eleverna var att det alltid råder enkraft i ett föremåls rörelseriktning, oavsett om farten ökar eller minskar. Denna uppfattning stämmeröverens med den så kallade impetusteorin, som introducerades före den newtonska mekaniken.Dock ansåg de flesta elever att en nedåtriktad tyngdkraft alltid råder, oavsett ett föremålsrörelseriktning. Felaktig uppfattning om krafter som orsak till rörelse ledde även till att nästanhälften av eleverna ansåg att det i uppgift 2 tar olika lång tid för kulorna att falla till golvet, om derullas ut med olika hastigheter från ett horisontellt bord. Nästan inga elever hänvisade i sinamotiveringar till acceleration i någon av uppgifterna, vilket indikerar att de inte har förståttdefinitionen av kraft. En möjlig orsak till att elever misstolkar storheten kraft är att kopplingen tillacceleration inte tydliggörs från början, då enbart statikproblem behandlas.

Syftet med denna undersökning är att jämföra två olika sätt att lära in begrepp. Elevgruppen som deltar i undersökningen delas in i två grupper och får arbeta med antingen instuderingsfrågor eller begreppskort. Eleverna som deltar i undersökningen går i nionde klass och alla över 15 år. Med hjälp av enkäter som genomförs före och efter arbetet med ekologiska begrepp samlas data in för analys av resultaten. Slutsatsen blir, att det är svårt att fastställa vilket sätt att lära in begrepp som ger bäst resultat. I undersökningen kan vi även se att det finns en del ekologiska begrepp som eleverna har svårare att lära in, oberoende av sättet de arbetat med begreppen på. Bland de begrepp som eleverna hade svårt att lära in finns kretslopp och näringspyramid. Svårigheter med att lära in ekologiska begrepp kan kanske förklaras av elevernas vardagsföreställningar eller alternativa föreställningar.

En rad områden som elever finner särskilt svåra har identifierats inom naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning de senaste decennierna. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken mån naturvetenskapliga läroböcker är skrivna på ett sätt som kan tänkas överbrygga dessa kända svårigheter. Dessutom undersöktes om det i detta avseende har skett några förändringar i de läroböcker som publicerats efter forskningsresultaten blev kända jämfört med dem som publicerats tidigare. Genetikavsnitten i två nypublicerade och en äldre biologilärobok analyserades med avseende på huruvida kända svårigheter överbryggas eller inte. Analysen visade att lärobokförfattarna inte på ett nämnvärt sätt undvikit svårigheterna. De nyare böckerna var inte heller bättre i detta avseende än den äldre boken.

Studien är en kvalitativ studie som syftar till att kartlägga elevers föreställningar om ljudets spridning, utifrån vetenskapliga föreställningar och vardagsföreställning. Studien kartlägger även elevernas föreställningar om vad som påverkar ljudets hastighet. Den insamlade empirin bygger på elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt 16 elever från årskurs 4 och 6, detta för att kunna jämföra elevernas föreställningar mellan årskurserna. Studien visar att elever anser att ljud är ett abstrakt ämne som de har svårt att förklara. Resultatet visar att elever i årskurs 4 och 6 har flertalet vardagsföreställningar om ljud. Vardagsföreställningarna i studien kan tolkas utifrån att eleverna använder sina erfarenheter och försöker skapa individuella förklaringar på abstrakta fenomen. En av de vanligaste vardagsföreställningarna som går att identifiera i denna studie är att ljud ses som en egen enhet. I intervjuerna visade det sig även att eleverna har föreställningar om ljudets hastighet som inte kan ses grundas på vetenskapliga föreställningar. Inga stora skillnader kunde identifieras mellan föreställningarna hos eleverna i årskurs 4 och 6, förutom användningen av fysikaliska begrepp.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad elever i förskoleklass har för art kunskaper om växter och hur de har fått den kunskapen. Studien genomfördes genom att intervjua tio elever. De elever som deltog i studien var 6-7 år gamla. Intervjufrågorna illustrerades med hjälp av bilder för eleverna. Resultaten från studien visar att de flesta elever hade bäst kännedom om växterna från sin egen trädgård. Elevernas utsagor visar att art kunskapen erhållits via deras vardag genom att vistas i trädgården. Slutsatsen av undersökningen är således att eleverna har god art kunskap om olika växter, även om flera missuppfattningar existerar. Dessa kunskaper utgår ofta av barnens egna erfarenheter och från den begreppsvärld de växer upp i. En implikation för undervisningen är att genom att undervisa i naturen, och visa på de olika växternas utseende och samtidigt ställa frågor till eleverna om växterna, ges eleverna möjligheter att se sambandet mellan växtens utseende namn, vilket kan förbättra art kunskapen. / The aim of this study is to explore what plant species children in nursery class have knowledge about. A second aim is to investigate from where this species knowledge originate from. Ten pupils at the age of six and seven years old were interviewed, using semi structured methodology, about their understanding of plants. The results show that pupils mostly recognized plants originating from their own garden, which indicates that their understanding of plants has been gained from their everyday experiences. Hence, the main conclusion is that pupils in nursery class know a lot about plants, but also have many inaccurate conceptions, and that the understanding is often based upon experiences from the students’ everyday life. An implication from the study is that teaching by seeing nature would be a good teaching instruction to develop, how the different plants look while asking questions about plants, the connection between the plants appearance and its name can then become clear for the children.

<p>Abstract</p><p> </p><p>The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds.</p><p>It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun.</p><p>The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.</p>

Abstract   The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds. It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun. The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.

Studien syftade på att undersöka elevers tankeprocesser när de ställs framför fysikaliska problem, med ett särskilt fokus på samspelet mellan vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar. Kvalitativa tekniker valdes som forskningsmetod då elevers tankeprocesser är svåra att klassificera på ett kvantitativt sätt. Totalt 15 elever valdes ur två klasser på det sista året av en italiensk gymnasieskola och intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån frågor från Force Concept Inventory som diskuterades muntligt med eleverna. Intervjuerna spelades in och analyserades för att försöka hitta mönster och få insikter om elevernas tankeprocesser. Studiens resultat pekade på att vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar kan samexistera och stå i konflikt under en och samma uppgifts lösning, men att elever oftast tacklar fysikaliska problem antingen på ett sätt eller det andra. Samspel mellan de två tankesätten är därför mer sällsynt. Ett ytterligare möjligt mönster hittades i eleverna uttryck och ordval, som verkades vara relaterade till deras tankeprocesser.

I detta examensarbete har en studie genomförts om vilka vardagsuppfattningar som finns bland gymnasieelever innan de studerar rörelselagarna, och om dessa uppfattningar kommer att försvinna efter att de studerat kraft och rörelse i skolan. En enkät bestående av 6 frågor utan lösningsalternativ genomfördes på en grupp elever i två olika skolor. Antalet elever som deltog i enkäten var 113 innan de läst fysikkursen och 102 efter att de läst fysikkursen för att få tillräcklig information om de vardagsföreställningar som kan finnas i elevernas medvetande. Intervjuer genomfördes också med 5 fysiklärare från dessa två skolor för att ta reda på vilka som är de bästa undervisningsmetoderna för att förklara rörelselagarna väl ur deras synvinkel. Enkätens resultat visade att det finns många vardagsföreställningar om kraftbegreppet i elevernas medvetande, till exempel att massa, acceleration och energi är en typ av kraft.  Eleverna tror också att det alltid finns en kraft i rörelseriktningen, vilket stämmer överens med aristoteliska idéer. Elever har en missuppfattning om Newtons första och andra lag eftersom ett antal elever tror att det finns en nettokraft större än noll som påverkar en kropp som rör sig med konstant hastighet. Det finns också en tro bland dem att kroppens kraft är proportionell mot dess hastighet och inte till hastighetsförändringen, (accelerationen). Alla lärare bekräftade att det finns vardagsföreställningar i elevernas medvetande och att de använder olika undervisningsmetoder för att hjälpa eleverna att bli av med missuppfattningar. De bästa undervisningsmetoderna som lärare sa att de använder för att förklara rörelselagarna och korrigera elevernas missuppfattningar är laborationer, demonstrationer och diskussioner med elever. Enkätens resultat, efter att eleverna studerat Newtons lagar, visar att de flesta av missuppfattningarna fortfarande finns kvar i många elevers medvetande, och att undervisningsmetoderna inte var så effektiva som de borde vara

Arbetet syftar till att öka kunskapen om elevers vardagsföreställningar om evolutionen och kunskaper om naturvetenskapens uppbyggnad. Elever kommer till skolan med sin egen uppsättning av erfarenheter med vilka de sedan tolkar världen som, i vissa fall, kan leda till vardagsföreställningar. Eftersom evolutionsavsnittet kan vara ett känsligt ämne ville jag även undersöka elevernas inblick i hur kunskapen om naturvetenskap genereras då detta är en viktig del för att kunna förhålla sig till olika fakta som presenteras, till exempel evolutionsteorin. För att få reda på ovanstående frågor använde jag mig av en enkät med efterföljande intervjuer av utvalda elever. Både enkäterna och intervjuerna visade på att det finns vardagsföreställningar om evolutionsprocessen hos eleverna och att de flesta eleverna inte har någon större kunskap om hur naturvetenskapen är uppbyggd. Något som verkar vara genomgående i undersökningen är dock att eleverna hade hög tilltro till naturvetenskapen, men ändå ansåg att man ska förhålla sig kritisk till den.