No description available.

Felaktig särskrivning är ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning både om vilka typer av ord som särskrivs och om tänkbara orsaker till varför särskrivning sker. Bristen på förslag till undervisning och förebyggande åtgärder rörande särskrivning är vad som har motiverat denna studie. Syftet med studien är att, med hjälp av variationsteorin, förstå vad som är kritiskt för undervisning om särskrivning. Frågeställningarna är således: • Vilka är, för den valda elevgruppen, de kritiska aspekterna för lärande av sär- respektive sammanskrivning av ord i svenska språket? • Hur kan vi, i undervisningen med hjälp av variationsteorin, skapa förutsättningar för dessa elevers lärande av vilka ord som ska skrivas isär respektive ihop? För att kunna svara på frågeställningarna har ett upprepat undervisningsexperiment, i form av en lektion, genomförts med 20 elever i årskurs 6. Lektioner har planerats, genomförts och analyserats utefter ett variationsmönster, för att sedan förbättras och upprepas. Vårt undervisningsexperiment har sin grund i de praxisnära metoderna design experiment, lesson study samt learning study. Genom vår studie har vi funnit att det är fördelaktigt att diskutera tyngdpunkten i ord för att eleverna ska kunna avgöra om ord ska skrivas isär eller ihop. Vidare är det gynnsamt att påvisa hur innebörden kan påverkas när ett sammansatt ord felaktigt särskrivs. Eleverna behöver även ha en förförståelse för stavelser för att kunna förstå att tyngdpunkten i ord alltid hamnar på en sådan.

Syfte: Målet med undersökningen var att få kunskap om hur undervisningen kan stärka elevens förmåga att tillämpa problemlösning i matematik. Målet är att finna de kritiska aspekterna av att tillämpa problemlösning. I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förändringar som gjorde skillnad för elevens lärande. Teori/Metod: Undersökningen är en learning study som utförs i en åk 8. Datamaterialet baseras på samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund då jag med hjälp av variationsteorin använder denna teori som analysredskap. Resultat: Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföra problemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbättrade sin förmåga att arbeta med problemlösningsuppgifter då de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lärandeobjektet. Däremot skedde ingen stor förbättring vid cykel 2. De deltagande pedagogernas reflektion kring learning study blev positiv. De såg det som en förmån att få samarbeta kring ett specifikt lärandeobjekt. Learning study ser de som en god fortbildningsverksamhet inom skolan. Speciallärarens roll skulle till karaktären kunna vara både handledande men även deltagande i en learning study. Resultatet visar att learning study som metod och variationsteori stöder specialläraren i sitt arbete att möta elever med särskilda behov i syfte att individualisera på bästa sätt. / Purpose: The purpose of this study was to gain knowledge of how teaching can enhance pupils’ ability to apply problem-solving in mathematics. The goal is to find the critical aspects of applying problem-solving. In the teaching situation, I found it interesting to see what changes that made a difference to pupils’ learning. Theory/Method: This study is a learning study conducted in an eighth grade. The data is based on discussions, interviews, observations and tests. This material is the basis on which I am using the variation theory as an analytical tool. Result: Results show that pupils lacked strategies and methods for problem solving. The test result in cycle 1 showed that pupils improved their ability to work with problem-solving tasks when they participated in lessons dealing with the chosen object of learning. However, there was no significant improvement in cycle 2. The participating educators' reflection on learning study was positive. They saw it as a privilege to collaborate around a specific learning object. They see learning study as a useful further training activity within school. Specialteacher's role could be supervising, but also participating in a learning study. The results show that the learning study as a method and as a variation theory support special education teachers in their work to meet pupils with special needs in order to individualize the best way.

Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt modellen Learning Study kan användas i gymnasiesärskolan. Med utgångspunkt i variationsteorin ämnar vi studera hur vi med lärandeobjektet måttsatsen kan utveckla kunskaper hos elever med funktionsnedsättningen generell utvecklingsstörning att använda den i praktiken. För vår datainsamling väljer vi metoden Learning Study. Orsaken till val av denna metod är att den öppnar upp ett mönster för variation som hjälper eleverna att lära sig måttsatsen. Den underlättar för eleverna att förstå de generella principerna kring användandet av den, det vill säga att måtten har olika storlek. Vi arbetar med test och videodokumentation för att bättre få syn på de kritiska aspekterna i elevernas lärande. Det ingår i metoden att data samlas in vid flera testtillfällen. En Learning Study består av en cyklisk process i flera steg. I processen planerar, reflekterar, utvärderar och omprövar man lektionen. Detta för att se vilka möjligheter till lärande lektionen gav. Denna lektion utvecklas och förändras med fokus på innehållet och genomförs sedan i flera elevgrupper. Sammanfattningsvis kan det konstateras att elevernas lärande i att lära sig måttsatsen förbättrades under studiens gång. Studien började med grupp A och avslutades med grupp C. De är den bästa gruppen eftersom det var störst skillnad i resultat mellan förtest och eftertest. Genom att finna de kritiska aspekterna i lärandeobjektet och variera dem fann vi att kunskaperna om de olika måtten i måttsatsen ökade. De kritiska aspekterna som fokuserades var framför allt skopornas olika storlek och att eleverna läste på skaften.

Arbetet är en studie kring hur några lärare i årskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier påvisar att teorier och forskning om lärande och undervisning endast når fram till lärarna i begränsad utsträckning. Learning study är en metod för forskning och syftet med denna studie är att undersöka hur några lärares sätt att undervisa förändras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda på hur lärare arbetar med learning study så har lärare från olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet från intervjuerna är att lärarna i studien idag oftare använder variation och skillnader i sin undervisning samt att lärarna i första hand fokuserar på vad som ska läras.

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.

Då derivata är ett viktigt begrepp inom avancerad matematik är det viktigt att eleverna på gymnasiet ges goda möjligheter att lära sig detta. Detta faktum, liksom att olika läroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till ämnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika läroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar de egenskaper som är viktiga för förståelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa så kallade kritiska aspekter. Ett mål med studien var även att försöka utröna om det finns en överensstämmelse mellan vad som anses kritiskt för lärande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i så fall är och om det är någon skillnad i hur tydligt de olika läroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar på i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs. Studien visar också att även då samma variationer återfinns i olika böcker kan tydligheten påverkas mycket beroende på hur variationerna presenteras.

Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation.

Taluppfattning och aritmetik är ett lärandeområde i svensk skola som under lång tid varit i behov av utveckling. Resultaten i de tre senaste TIMSS-rapporterna visar att detta lärandeområde varit det som svenska elever i årskurs 4 presterar sämst inom (Skolverket, 2008; Skolverket, 2012; Skolverket, 2016). När resultaten från TIMSS 2007 analyserades konstaterades att subtraktionsräkning var ett område som elever i årskurs 4 hade särskilda problem med (Bentley, 2008). I grundskolans läroplan fastslås att elever på mellanstadiet ska lära sig metoder för bland annat huvud- och algoritmräkning, vilket naturligtvis inbegriper subtraktion (Skolverket, 2011). Som blivande mellanstadielärare i matematik är det därmed av intresse att undersöka hur undervisning kan bedrivas för att åtgärda problem som elever kan tänkas ha med huvud- och algoritmräkning inom subtraktion. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie vilken förståelse elever har för olika beräkningsmetoder inom subtraktionsräkning. De metoder elever uppvisar störst svårigheter med är av intresse att förklara och förtydliga. Detta kommer göras med hjälp av en Learning study, där elevernas metodfärdigheter kommer att testas genom diagnoser före och efter undervisning om huvud- och algoritmräkning för att avgöra undervisningens effekt på elevernas prestation (jfr Maunula m.fl., 2011). Undervisningstillfället kommer vara anpassat för att belysa och förklara de kritiska aspekter inom beräkningsmetoderna som framkommer vid den första diagnosen. Genom undervisningen hoppas vi kunna bidra till att eleverna får en förståelse för vad som sker i de olika momenten i beräkningarna och därigenom vidgar sina kunskaper om vad subtraktion som helhet innebär.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 3 kan koppla bråkbegreppet till vardagliga situationer. Syftet är även att urskilja aspekter som är kritiska för elevers lärande gällande bråk i vardagliga situationer. Studien är avgränsad till att gälla bråk som del av helhet och del av antal. För att undersöka frågeställningarna gjordes en empirisk undersökning bestående av matematikuppgifter kring bråk, observation av elevers lösningsstrategier samt efterföljande intervjuer med elever. Deltagarna bestod av fyra elever i årskurs 3. Insamlad data analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av representationsformer och variationsteorin. I resultatet framkommer att kopplingar mellan vardagliga situationer och bråk gjordes genom representationsformerna; verklighet, bild och språk. Vardagssituationer som eleverna belyser och kopplar bråk till är; mat, godis, mätning, rättvisa, familj och kompisar. Resultatet som framkom visar på tre kritiska aspekter som är viktiga i lärandet av bråk. Dessa är likadelning, täljarens och nämnarens innebörder samt bråks olika uttrycksformer. Dessa är alla viktiga för att få en korrekt förståelse för bråkbegreppet. Det framkommer att likadelning bör belysas i undervisningen för att möjliggöra att ge förståelse för begreppets innebörd och inte begränsas till en informell kunskap från vardagens rättvisebegrepp. Resultatet visar även på att elever behöver möta de olika uttrycksformerna för bråk för att kunna se likheter och skillnader mellan dem.