Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla elevers resonemangsförmåga inom det matematiska området geometri. För att kunna uppfylla syftet gjordes en observation och två intervjuer med två olika lärare. Vid analys av resultatet användes de två teorierna, ett sociokulturellt perspektiv på lärande och variationsteorin. Utifrån resultatet kan det konstateras att de båda lärarna både definierar resonemangsförmågan och arbetar med denna på liknande sätt. Lärarna kopplar denna förmåga till samtal och diskussion mellan elever. För att främja diskussioner låter de eleverna arbeta i mindre grupper och resonera kring olika uppgifter. Studien kan bidra till fördjupade kunskaper om hur lärare kan arbeta för att utveckla förmågan att resonera.

Denna studie har en Lesson/Learning Study-inspirerad forskningsansats och syftar till att utveckla elevernas förmåga att tolka känslouttryck. Studien har genomförts i grundsärskolans inriktning ämnesområden (i vilken elever med svår och måttlig utvecklingsstörning går) och i denna uppsats fokuseras särskilt undervisningsdesignen. Syftet är att beskriva och identifiera vad design och iscensättning av olika lektionsmoment, i förhållande till tolkning av känslouttryck, erbjuder eleverna. Forskningsfrågorna kretsar kring vad design och iscensättning av studiens olika lektionsmoment erbjuder eleverna samt vilka indikationer på lärande och urskiljande av mening som framträder i iscensättningen av lektionsmomenten. I bakgrunden beskrivs elevgruppen vars undervisning studien syftar till att utveckla, elever med svår eller måttlig utvecklingsstörning, vad svensk forskning har kommit fram till angående undervisning i grundsärskolans ämnesområden samt elevgruppens kommunikativa svårigheter och möjligheter. Studiens teoretiska referensram bygger primärt på sociokulturell teori samt variationsteori. Metodologiska överväganden har gjorts med stöd i variationsteori och Lesson/Learning Studymodellen. Empiri i form av transkriptioner av videoinspelningar från fyra olika undervisningsgrupper ligger till grund för studien. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av begrepp, t.ex. kritisk aspekt, artefakt, mediering och meningserbjudande, vilka har koppling till den teoretiska referensramen. Studiens slutsatser antyder att de olika lektionsmomenten ger merparten av eleverna meningserbjudande, dock i olika hög grad. Vissa moment, såsom rollspel och övning i autentisk miljö, förefaller lättare för läraren att iscensätta i interaktion med eleverna, vilket kan leda till att eleverna i större utsträckning urskiljer de kritiska aspekterna och utvecklar sin förmåga att tolka känslouttryck.

Energi är ett abstrakt område som är svårt för elever att förstå och för lärare att förklara. Enorsak till detta är att naturvetenskapen har ett komplicerat språk med många ämnesspecifikabegrepp som är nödvändiga men samtidigt försvårar lärandet. Syftet med den här studien ärdärför att undersöka vilka begrepp inom det naturvetenskapliga området energi som lärarebehandlar som mest viktiga och hur de arbetar för att eleverna ska förstå innebörden av dessabegrepp. I förhållande till detta blir det även intressant att se hur lärare resonerar kringlärarrollen som en del av lärandet och vilken betydelse det naturvetenskapliga språket har.Begreppsanvändningen belyses här genom teorin om tröskelbegrepp, det vill säga begreppsom har förmågan att öppna upp förståelsen för ett helt nytt område. Teorin omtröskelbegrepp används ofta tillsammans med variationsteorin som handlar om attlärandeobjektet måste sättas i olika sammanhang för att lärandet ska bli fördjupat. Eftersomenergi är ett abstrakt område bör läraren arbeta ämnesövergripande inom biologi, kemi ochfysik för att eleverna ska förstå att energi finns i flera olika kontexter. Tidigare hartröskelbegrepp främst studerats i högre utbildning men lyfts här som en möjlighet för attförbättra begreppsförståelsen även för elever i lägre åldrar. Undersökningen är baserad påintervjuer med fyra lärare i årskurs 4-6 i Borås Stad.Den första och andra frågeställningen handlar om vilka begrepp som anses vara särskiltviktiga för elevernas förståelse samt språkets betydelse. Utifrån både tidigare forskning ochintervjuerna identifierade vi begreppen energikälla och energiomvandlingar som möjligatröskelbegrepp inom energiområdet. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas roll ochundervisning för fördjupad förståelse av dessa begrepp. Lärarna tyckte att begreppen ärviktiga men svåra att använda eftersom det finns en oro för att eleverna inte förstår och därförtappar intresset.Vår slutsats är att begrepp är nödvändiga för att eleverna ska förstå det naturvetenskapligaområdet energi. Dock är det problematiskt att använda sig av det naturvetenskapliga språketdå det blir för abstrakt och svårt för eleverna, vilket i sin tur medför att eleverna inte lär sig despecifika begreppen. En djupare kunskap behövs kring vilka begrepp som är viktiga och hurförståelsen för dessa begrepp ska uppnås. För att förbättra begreppsförståelsen hos elever ilägre åldrar vore det även intressant att studera andra områden än energi utifrån teorin omtröskelbegrepp.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares och elevers användande av laborativt material i skolår 4-6 när de arbetar med tal i bråkform i matematikundervisningen. Centrala frågor i studien handlar om på vilka sätt det laborativa materialet används i bråkundervisningen, vilka typer av laborativt material används i bråkkundervisningen, vilka dimensioner av variation öppnas upp om tal i bråkform när laborativt material används samt vad som görs möjligt för eleverna att erfara om tal i bråkform. För att studera lärares och elevers användning av laborativt material när de arbetar med tal i bråkform har data samlats in genom deltagande observation i form av videoinspelningar från 20 stycken olika matematikklassrum i skolår 4-6. Datamaterialet har analyserats i två faser. I den första fasen har en tematisk analys gjorts och i den andra fasen har datamaterialet analyserats med hjälp av variationsteorin. Av resultat framgår att lärares och elevers användande av laborativt materialet kan beskrivas utifrån antingen ett konkretiserande arbetssätt eller ett laborerande arbetssätt. Material som används är både vardagligt- eller pedagogiskt material med tonvikt på det vardagliga materialet. När lärare och elever använder det laborativa materialet i matematikundervisningen öppnas det upp för olika dimensioner av variation i relation till undervisningssekvensens lärandeobjekt. De variationsmönster som förekommer i studien är kontrast och generalisering. När en dimension av variation öppnas upp ges eleverna möjlighet att erfara lärandeobjektet.

The purpose of this study is, by doing a learning study in three second grade classes, investigate how outdoor mathematics effects student learning and how to analyze teaching. I chose to focus on the topic measurement, and through a pretest with the students, the critical aspect was identified as estimation of decimeter. In carrying out my learning study, I use a book by Mun Ling Lo (2012). I use for instance, her model of how a learning study is carried out. The results show that all three classes developed knowledge about the topic length. From the pretests the results show that the students correct answers are as low from 15%. But after the outdoor lesson, the results were from 62% and upwards. / Syftet med studien är att genom utförande av en learning study i tre klasser i årskurs 2, undersöka hur utomhusmatematik påverkar elevernas lärande samt hur man kan arbeta med analys av undervisningen. Jag valde att fokusera på ämnesområdet mätning, och genom ett förtest med eleverna identifierades den kritiska aspekten uppskattning av decimeter. Vid utförandet av min learning study utgår jag från en bok av Mun Ling Lo (2012). Jag använder mig bland annat av hennes modell av hur en learning study genomförs. Resultaten visar att alla tre klasser utvecklade kunskaper inom ämnesområdet längd. Från förtesterna kunde man se att eleverna låg lågt i antal rätta svar, från 15%. Men efter utomhuslektionen låg resultaten på från 62% och uppåt.

Studiens syfte är att med hjälp av en learning study med förtest och eftertest undersöka elevers förkunskaper om positionssystemet samt om elever genom laborativt material kan fördjupa sina kunskaper om positionssystemet. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad från variationsteorin. Att arbeta med ett laborativt material möjliggör för eleverna att utveckla en utökad förståelse för positionssystemet med basen 10. En av slutsatserna från denna studie är att ett variationsteoretiskt perspektiv på undervisningen underlättar lärandet.

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division. Det totala antalet barn som medverkat i studien är sex barn från två olika förskoleklasser. Vi har utifrån variationsteorin utformat beskrivningskategorier under vilka vi valt att presentera likhet och skillnad mellan barnens munliga uttryck samt deras teckningar.RESULTAT: Resultatet redovisas i olika beskrivningskategorier utifrån barnens bilder och samtal. I beskrivningskategorierna skiljer det sig mellan barnens sätt att lösa divisionsproblem. Resultatet visar att barnen har använt sig av olika räkneprinciper såsom ett till ett - principen samt använt sig av olika räknesätt såsom addition, subtraktion, multiplikation och division. Barnen använder sig även av olika sätt att illustrera sin teckning. En del barn avbildar föremålet medan andra använder sig av symboler, såsom streck eller siffror i sin avbildning. Resultatet visar även att samtal kan användas som ett medel för att påvisa lärande.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle. Undervisning som bedrivs om arter sker till stor del inomhus men lärarna uttrycker en vilja att bedriva undervisning utomhus med eleverna. Lärarna säger att de tror att eleverna lär sig bättre när de får se växterna i deras naturliga livsmiljö och kan urskilja dem.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete