Genom följande studie undersöks hur utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärningsprocess inom artkunskap i ämnet biologi. Lärandeobjekten för studien är olika typer av mossor och lavar. Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik bör utformas för att utveckla elevers lärande i artkunskap i ämnet biologi. Vidare har denna studien syftet att undersöka hur en learning study (LS) kan utveckla och förbättra undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Utifrån studiens syftesformulering ställs två forskningsfrågor. Dessa frågorna är: ●    Hur kan en learning study bidra och hjälpa till att utveckla utomhuspedagogiksundervisning för att förbättra elevernas lärande? ●    Hur påverkar utomhuspedagogiksundervisning elevernas lärande och förståesleprogression inom ämnet biologi med fokus på artkunskap? Forskningsfrågorna används som redskap för att uppfylla studiens syfte. Metoden för denna studie är en learning study med variationteoretiskt perspektiv som genomförs under tre undervisningstillfällen i artkunskap med utomhuspedagogik som undervisningsmetod där variation är central. De deltagare som medverkar i studien är åtta elever i årskurs ett och deras klasslärare. Studiens datainsamling sker genom observationer av de tre undervinsningstillfällen samt genom resultet från elevernas för-, del- och eftertester. Resultatet visar på att utomhuspedagogiken gynnar elevernas förståelse och inlärning om de mossor och lavar som undervisningen baseras på. I studien framkommer också att det finns svårigheter men att bedriva utomhuspedagogik såsom väder, distraherande faktorer samt elevernas inställning till utomhuspedagogik. Resultatet visar även på att en LS bidrar till att läraren börjar reflektera över genomförandet av sin undervisning. Genom detta kan läraren utveckla och förbättra sin undervisningskvalité.

I dagens skola, med sjunkande resultat i läsförståelse (Skolverket 2023), måste man tänka på att hitta olika sätt att få elevernas läsförståelse att öka. Denna studie visar på att det finns flera olika aspekter som påverkar elevernas lärande och läsutveckling.  Syftet med studien är att undersöka hur lärares läsundervisning anpassas efter alla elevers individuella förutsättningar, hur lärarna utformar klassrumsmiljön för att stimulera elevernas lärande samt att undersöka hur lärare ser på differentierad undervisning. Syftet undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser lärare på begreppet differentierad undervisning? Hur manifesteras deras syn på differentierad undervisning i läsundervisningen? Hur arbetar lärare med att utforma en klassrumsmiljö som utvecklar elevers lärande och läsutveckling?  Resultatet indikerar att lärare försöker arbeta differentierat men att det sker på lite olika sätt. Trots att lärarna hade olika definitioner av begreppet visade det sig att de fortfarande jobbade med att anpassa material och uppgifter efter elevernas individuella behov. Det framkommer också att lärarna har olika didaktiska strategier till exempel fokus på ordförståelse och kontinuerligt arbete med läsläxor för att utveckla elevernas läsförståelseförmåga, däremot visar de didaktiska strategierna inte på någon differentierad undervisning.  Utöver detta presenteras hur lärarna arbetade med och utformade klassrumsmiljön för att utveckla elevernas lärande. Beroende på hur klassrummet var utformat kunde det ha både positiva och negativa effekter på elevernas lärande beroende på den aktuella elevgruppen. Vår studie visar att det behövs mer kunskap om differentierad undervisning samt om klassrumsmiljöns betydelse för elevers prestationer.

Abstract        Swedish title;               Matematik på ett lekfullt sätt  – En videoobservationsstudie av barns lek i förskolan.   English title;                            Mathematics in a fun and playful way.                                     A video –observation study of children`s play in preschool   Author;                        Barbra Aparo   Language;                    Swedish with an English summary.   Supervisor;                  Gabriella Gejard   Examiner;                    Pia Maria Ivarsson   Term;               Spring 2017        The purpose of this study is to discover what types of mathematical activities that can arise from children`s free play. The study focuses on children between the ages of 3 and 6 years. In this paper, i explore how children through play engage in different mathematical activities. The research questions are; In what kind of situations do children use mathematical concepts?  How can the mathematics that arise in children`s play be categorized? The study is based on Alan Bishops six cultural and historic mathematical activities and variations theory. Alan Bishops mathematical activities were used to analyse and categorise the different types of mathematics that children engage in during their free play. Variations theory was used as a method to describe how children learn those mathematical activities that arise in their play and what they need in order for learning to occur.    Data were collected through qualitative methods and the primary data source for the study were video recordings. Results show that all the Alan Bishops mathematical activities arise in children`s free play. These activities are; counting, locating, measuring, designing, playing and explaining. The results also show that children in their free play explore patterns and shape, compare sizes, measurement, weight and volume, develop problem-solving, count things, group, sort, categorize and classify various objects.  Results also show how children in various play situations used mathematical concepts like large –small, heavy –light, long –short, same –different, more –less etc.   Keywords: Free play, play, mathematics, variation theory, children, mathematical activities, preschool                 Sammanfattning   Syftet med studien är att genom observationer undersöka om och i så fall vilken matematik som förekommer i barns fria lek. Jag har undersökt och observerat hur barn genom lek engagerar sig i olika matematiska aktiviteter. Denna uppsats är begränsad till att endast undersöka barn mellan 3 och 6 år. Jag använder mig av följande frågeställningar; I vilka situationer/lekar använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer i barnens lekar kategoriseras? De teoretiska utgångspunkterna är Alan Bishops sex kulturella och historiska matematiska aktiviteter och variationsteori. Bishops sex matematiska aktiviteter har jag valt för att analysera och kategorisera de olika matematiska aktiviteter som förekommer i barns fria lek. Jag har använt mig av variationsteori som ett verktyg för att beskriva hur barn lär matematik i leken, och vad de behöver för att kunna lära sig.   I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av videoobservationer. Resultatet visar att alla Bishops matematiska aktiviteter förekommer i barns fria lek. Dessa kategorier är räkna, mäta, lokalisera, förklara, konstruera/designa och leka.  Resultatet visar även att barn i den fria leken får möjlighet att utforska mönster och former, storlek, volym, mäta, räkna, utveckla problemlösning, sortera och kategorisera mängder av olika föremål. Resultatet visar också att barn i olika leksituationer bekantar sig med begreppen lika –olika, lång –kort, smal –bred, hög –låg, och så vidare.    Nyckelord: Fri lek, lek, matematik, matematiska aktiviteter, variationsteori, barn, förskola

Studien syftar till att synliggöra sambandet mellan en lärares avsikter med en laboration och elevernas uppfattningar om dessa avsikter. I denna variationsteoretiskt influerade fallstudie studerades en lärare och åtta elever. Den kvalitativa undersökningen genomfördes genom intervjuer, observationer och stimulated recall. Resultatet indikerade på fyra kategorier om de åtta elevernas uppfattningar om lärarens avsedda lärandeobjekt där kategorierna mer eller mindre överensstämde med lärarens avsikter. Vad som påverkade resultatet var lärarens implicita och explicita intentioner samt vilka variationsmönster som var tydliga för eleverna att urskilja under laborationen.

Bråkområdet är enligt verksamma lärare men även forskning ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka vilka kritiska aspekter som förekommer i årskurs fem och årkurs sex på en skola. Studien ämnar också att undersöka hur klassernas matematiklärare undervisar kring dem. De kritiska aspekterna identifierades med hjälp av ett förtest och för att få en djupare förståelse för dem intervjuades 11 elever. Lärarna fick därefter i uppdrag att genomföra varsin lektion med innehåll som baserades på de identifierade kritiska aspekterna. Dessa lektioner observerades och för att synliggöra om eleverna hade uppfattat lektionsinnehållet genomfördes ett eftertest. Kortfattat visade resultatet att bråkområdet är svårt för både lärare och elever.

A starting point for this study was an interest based in my earlier experience that most of the youngest children’s mathematizing in everyday life was unspoken and unknown. The aim of this thesis is to contribute to the knowledge about how toddlers mathematize and develop mathematical knowledge and understanding through activities with concrete material. The theoretical framework is based on variation theory (Marton &amp; Booth, 1997; Marton et al., 2004), combined with ideas offered by Gibson and Gibson (1955), Gibson et al. (1962) and Gibson and Pick (2000). This framework makes it possible to describe subtle differences in how children handle a mathematical content. It holds a non-dualistic ontological position, and sees phenomena from a second order perspective, focusing on ”children’s perspectives” and the object of learning. The collected data consists of 47½ hours of video documentation of 16 toddlers’ everyday activities and arranged situations in a longitudinal study. Situations chosen for analysis is a sub-sample from a larger corpus. “Fine-grained analysis” is performed of four toddlers’ activities with nesting cups and a ring tower and their verbal and non-verbal interaction. The design of the arranged situations was that a new material was introduced, a material similar to one well known to the children. The toddlers themselves chose the material (self chosen activities) and for how long time they wanted to use it. The materials consisted of rings and cups that could be ordered according to their size and slope in series or in a tower. The results show a variety of different ways that the toddler may handle the situation. From the analysis the following categories have been identified: Building a tower without apparent order, Making an order, Bringing and maintain size order, Challenging order, Creating new order to challenge peers’ knowledge. Based on previous knowledge the child distinguished by differentiation some dimensions of variation, particularly orientation, tower property and size, and values within these dimensions of variation. The results show that toddlers discern and open one dimension of variation at a time. The first dimension of variation the children identify and open is the orientation of the cups and rings. Then what tower a cup belongs to and later the size dimension are discerned by the toddler. Finally the toddler discerns that all cups and rings have a certain place in the order, and that all rings and cups are important for the ordering. A conclusion to be drawn is that a previous value within a dimension of variation is later identified as a new value or another dimension of variation. The interest of this research was to study toddler mathematizing “in situ” and focus on how children’s mathematical development is interactively constructed “here and now”. Toddlers’ activity of this kind is a crucial preparation for fundamental arithmetics such as properties of number and basic operations. Structuring and ordering in series are important in relation to sense-making in early mathematizing. / <p>Disputationen sker fredagen den 9 december 2011, kl.10.00, sal M402 vid Högskolan i Borås</p>

The purpose of this study is to understand the difficulties third grade students have with fractions. Previous research indicates that students have difficulties understanding fractions, and fractions as a number seem to be the most difficult, while fractions as part of whole seem less difficult. Further, research also shows that fractions as numbers are the most important for student understanding of advanced levels of mathematics, such as algebra. This study is based on diagnostic tests using the diagnostic tool “Diamantdiagnosen” and follow-up interviews of 6 students. The diagnostic tool is available on the Skolverkets website and serves as a support for teachers to do a formative assessment of students. The diagnostic test was followed by interviews where the students could elaborate on the difficulties they encountered and how they felt when solving the assignments. In order to categorize the difficulties the students encountered during the diagnostic part, theory of formative assessment, variation and perception of number skills was used. The result of the diagnostic test showed that the students made the most errors with fractions as part of a whole, contrary to previous research.  However, the interviews showed a different result where the students felt that the part of diagnosis with fractions as a number was the most difficult. Comparing the result of the diagnostic test in this study with previous research, the results do not come to the same conclusion. If we look at the views expressed in the interviews, and the assistance strategies (drawing), the students needed help with fractions as numbers in the diagnostic test, and the result pointing in the same direction as previous research. Research conducted in a different setting with older students and slightly more advanced tasks.

Studiens syfte är att med stöd av variationsteorin undersöka vad högläsning av skönlitteratur kan bidra med i undervisning av läsförståelsestrategier. Syftet besvaras genom följande syftesfrågor: Vilka är för den valda elevgruppen de kritiska aspekterna vid undervisning om läsning ”mellan raderna”. Hur kan man med hjälp av variationsteorin planera, genomföra och utvärdera undervisning som behandlar läsförståelse med fokus på att läsa mellan raderna? Vad bidrar högläsning av skönlitteratur till vid undervisning av läsförståelsestrategier och vad krävs av läraren för att ett lärande ska ske med hjälp av högläsning?Med stöd av den systematiska metoden Learning study besvarades syftesfrågorna genom att lektioner utfördes med en elevgrupp på 21 elever i årskurs 3. Undervisningen prövade variationsteorin vilken också fungerade som analysverktyg. Resultatet visar att med stöd av forskning kan lärare ta reda på generella kritiska aspekter inför ett ämne som grund för att ta reda på elever förförståelse. Genom att sedan konkretisera de kritiska aspekterna möjliggörs god undervisning med stöd av systematiken i en Learning study. Högläsning kan med fördel användas vid läsförståelseundervisning då det visar sig påverka positivt på motivationen. Det kräver dock god kunskap av läraren i hur läsförståelsestrategier används och undervisas för att lyckas med högläsning som funktionellt verktyg.

Syftet med studien är att beskriva hur problemlösningsuppgifter i två läromedlen presenteras utifrån sammanhangsberoende ord och hur de inverkar på elevernas lösningsfrekvens. För att undersöka det granskas två matematikböcker; Prima matematik och Favorit matematik. Det genomförs även en lektion där elevuppgifter och intervjuer fullföljs i årskurs 3. Vårt teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är variationsteorin tillsammans med analysverktyget diskursanalys. Resultatet analyseras utifrån studiens två forskningsfrågor. Först presenteras uppgifter ur matematikböckerna inom området problemlösning. Därefter presenteras elevuppgifter med tillhörande lösningar och intervjuer. Resultatet tyder på att de sammanhangsberoende orden är betydelsefulla för en förståelse av uppgiften. En slutsats i studien är att sammanhangsberoende ord kan försvåra för eleverna, samtidigt som enstaka elever kan tänka bort orden eftersom de är vana vid problemlösningsuppgifter.

BakgrundVi har förstått att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnå de mål som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehåll (2010) i matematik. Tidigare granskning av läromedel visar att det inte skett någon förändring av läroboken på 20 år och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (Brändström, 2002). Detta leder till att eleverna får en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det är av stort intresse att behandla frågor som berör metodiskt upplägg samt arbetssätt av läroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehåll ger eleverna möjlighet att uppnå det centrala innehåll som är uppsatt för grundskolan, årskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt. Borgen inte ger möjlighet till att uppnå alla delar i det centrala innehållet i matematik för årskurs fyra till sex. / Program: Lärarutbildningen