Elever har ofta problem att förstå kemisk bindning. De kan felaktigt tro att elektronerna i sig utgör bindningen eller att jonbindning är begränsad till en enda positiv och en enda negativ jon. Oktettregeln överbetonas som förklaring till bindning och kan felaktigt uppfattas som drivande kraft bakom bindning. Forskning föreslår alternativa teoretiska ramverk med större fokus på elektrostatiska krafter, elektronegativitet och polaritet. Kunskapen finns alltså men har inte fullständigt nått ut, vilket yttrar sig som brister i ämnesdidaktisk kompetens hos lärare och läromedelsförfattare. Med utgångspunkt i variationsteorin genomfördes ett kontrollerat experiment i två randomiserade elevgrupper i årskurs 9, för att utröna om förståelsen påverkas av den ordningsföljd i vilken olika bindningstyper presenteras. Resultaten visar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Eleverna beskriver svårigheter att förstå polaritet och moln av elektroner. Metoden att pröva olika förklaringsmodeller kan utvecklas och göras i större skala, eventuellt som en learning study.

Syftet med vår studie är att kartlägga när lärare på mellanstadiet går utanför läromedlet, samt att ta reda på varför de väljer att göra detta. Vi vill också ta reda på i vilken utsträckning läromedlet används i planeringen av ett nytt arbetsområde.   För att samla in data till vår studie, observerades och intervjuades fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6. För att sedan analysera den empiri vi samlat in, ställdes den mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv och variationsteorin. Resultatet vi tagit fram visar att det finns tillfällen då lärarna går utanför läromedlet, och att detta till stor del beror på att de anser att läromedlet inte räcker till för att bedriva den undervisning de önskar. Vi ser också att läromedlet lämnas då lärarna vill träna eleverna i att kommunicera och resonera kring matematik. Vad det gäller planering visar vårt resultat att läromedlet fungerar som en slags grundpelare i planeringsarbetet, där den används som riktlinje för ordningsföljd och matematiskt innehåll. Vidare visar vår analys att lärarnas arbetssätt samt tankar kring läromedlet och elevernas arbete, är starkt kopplat till både det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning kring läromedelsanvändning och vi ser stora likheter mellan tidigare studier och den vi gjort.

Syftet med studien var att, genom en läromedelsanalys, belysa hur kritiska aspekter i subtraktion synliggörs och varieras med hjälp av vardagsanknutna textuppgifter i tre olika läromedel: Mattespanarna 4A, Alfa matematikboken och Koll på matematik 4A. Med avstamp i variationsteorin, analyserades de kritiska aspekterna i subtraktion medan vardagsanknytningens relevans analyserades utifrån Meyer, Dekker och Querelles (2001) kriterier för en kontext av god kvalitet. Resultatet visade att de kritiska aspekterna som finns i subtraktion synliggörs genom olika räknemetoder, något som visade sig vara en röd tråd genom alla tre läromedel. Vardagsanknytningen i de olika läromedlen uppfyllde till största del kriterierna, men det egentliga syftet med vardags-anknytningen diskuterades sedan. Läromedelsanalysen bidrar således till att belysa vilka kritiska aspekter som finns i subtraktion, hur de och den vardagsanknutna kontexten synliggör och skapar hinder/möjligheter i läromedlen och ifrågasätter sedan varför en vardagsanknytning är relevant. Studien förstärker också innebörden av det väsentliga arbete matematikläraren utför och ansvarar för.

<p>Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det är ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda på kritiska aspekter för att göra lärande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lärandeobjektet och återintervjua om det erfarna lärandeobjektet, är min avsikt att komma till värdering om det iscensatta lärandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study är ett utmärkt instrument för lärares egen lärande och gör det möjligt att finna och målmedvetet fullgöra kritiska villkor för lärande.</p>

Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra. Båda kan tecknas som ett subtraktionsuttryck. 7 – 4 = 3 kan beteckna minskningen 7 bullar finns på fatet, 4 äts upp och då är det 3 kvar eller jämförelsen 7 bullar finns på fatet och 4 barn runt bordet. Det är 3 fler bullar än barn. Min studie söker svar på vilka olika situationer som kan uppstå i verkligheten runt omkring oss, som kan tolkas till subtraktion och hur dessa situationer beskrivs i kurslitteraturen samt vilka ord och uttryck som används för att beskriva dessa situationer. För att tolka vad jag läser använder jag en matris från en forskningsöversikt där jag sorterar in de olika situationer som beskrivs. Min undersökning visar att det inte finns någon enhetlig bild av olika subtraktionssituationer i den litteratur som har undersökts. Det finns inte heller någon entydig terminologi för situationer inom räknesätten. Jag har också uppmärksammat att samma ord ibland används för att benämna situationer och ibland används för att benämna beräkningsstrategier. En del matematikdidaktisk litteratur skiljer inte på situationer och beräkningsstrategier. Med inspiration från variationsteori diskuterar jag hur denna variation öppnar för, respektive stänger för, olika sätt att erfara subtraktion.

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det är ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda på kritiska aspekter för att göra lärande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lärandeobjektet och återintervjua om det erfarna lärandeobjektet, är min avsikt att komma till värdering om det iscensatta lärandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study är ett utmärkt instrument för lärares egen lärande och gör det möjligt att finna och målmedvetet fullgöra kritiska villkor för lärande.

Vi har från och med 2011 en ny läroplan för grundskolan som betonar användningen av digital teknik i matematikämnet mycket starkare än den tidigare läroplanen från år 1994. Situationen i skolan av idag på detta område är inte i fas med kravet från den nya läroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för användandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi här gjort har vi velat få handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tänkas fungera för nionedklassare. Studien är en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfälle; 2) ett uppgiftslösningstillfälle; och 3) ett intervjutillfälle. Huvudfokus har varit på att se hur elever tar emot ett nytt inslag som detta i matematikundervisningen. Att se på elevers kommunikation i sammanhanget har varit centralt, då det avspeglar inlärning och motivation. De teorier vi använt är variationsteorin och fenomenologin, medan vårt mest centrala begrepp är informations- och kommunikationsteknologi i matematikundervisningen. Eftersom fallstudien var liten har aktuell forskning använts för att ge tyngd åt de argument som framförs. Det har visat sig vara tungrott med introduktionen av datorprogram i matematikundervisningen. Samtidigt har det framkommit att det att kunna förändra och manipulera figurer i GeoGebra genomgående har varit av intresse för eleverna, och för detta finns även belägg i tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik. Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som -elevaktiv eller inte, -mer eller mindre baserad på bokstudier, -inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter. Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning. För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än kvinnliga elever i skolan.

<p>I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några</p><p>svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik.</p><p>Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har</p><p>fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som</p><p>-elevaktiv eller inte,</p><p>-mer eller mindre baserad på bokstudier,</p><p>-inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter.</p><p>Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning.</p><p>För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av</p><p>konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett</p><p>tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur</p><p>lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur</p><p>styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på</p><p>ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov</p><p>mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten</p><p>i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare</p><p>forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna</p><p>preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även</p><p>preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än</p><p>kvinnliga elever i skolan.</p>