Syftet med denna kvalitativa studie är att genom lärares berättelser belysa hur undervisningen i skolans tidiga år skapar förutsättningar för en relationell förståelse av likhetstecknet. Hur introducerar och utformar lärare undervisning som handlar om likhetstecknet i matematikundervisningen i skolans tidiga år så att relationell förståelse av tecknet kan uppnås. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Med hjälp av det teoretiska ramverket variationsteorin analyserades sedan det insamlade materialet. Resultatet går att koppla till centrala begrepp inom variationsteorin. Från lärarnas beskrivningar går det tydligt att se att det överensstämmer med tidigare forskning om lärandeobjektet och gällande styrdokument. Studien visar att det finns en stor utmaning för lärarna att lyckas skapa en relationell förståelse av likhetstecknet. / <p>Matematik</p>

No description available.

Syftet med studien är att få kunskap om hur elever i årskurs 4-6 kan utveckla sin förståelse för olika energikällors kopplingar till en hållbar utveckling. Två frågeställningar har formulerats: Vilka kritiska aspekter måste undervisningen synliggöra för att elever ska få möjlighet att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling? Hur kan undervisningen utformas för att synliggöra dessa aspekter? För att besvara dessa har en lektionsserie planerats och genomförts i två elevgrupper i årskurs 6 och variationsteorin har fungerat som teoretisk utgångspunkt. Genom förtest och eftertest, elevintervjuer, deltagande observationer och ljudinspelningar har data samlats in från totalt 30 elever och mig själv som lärare. Resultatet visar att för att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling måste elever kunna urskilja förnybara och icke förnybara energikällor, veta hur olika energikällor påverkar miljön och vad olika energikällor har för betydelse för en hållbar utveckling.

Syftet med den här studien var att få kunskap om hur elever i årskurs 4–6 kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga begreppet energi med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Frågorna jag ville ha svar på var vilka kritiska aspekter för begreppet eleverna måste få möjlighet att urskilja för att förstå begreppet på ett specifikt sätt och hur undervisningen kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter. I bakgrunden behandlas tidigare forskning om lärande och undervisning om energi, det naturvetenskapliga språket kontra det vardagliga, elevers förståelse av begreppet energi, skolans styrdokument och rollen som forskande lärare. Med mig själv som lärare har data samlats in genom förtest i form av gruppintervjuer och eftertest, videofilmning och ljudinspelningar från lektionstillfällena. Genom att använda variationsmönster i undervisningen skapades möjligheter för eleverna att urskilja vad energiprincipen innebär, att energi inte kan skapas eller förstöras utan endast omvandlas, att det vardagliga språkets sätt att tala om energi skiljer sig från det naturvetenskapliga och att energi är mer än bara den elektricitet vi använder. Resultatet visar att elevernas förståelse för begreppet energi står i relation till hur undervisningen formades och de kritiska aspekterna behandlades.

I denna studie undersöks vilka analoga och digitala resurser som används av lärare i bråkundervisningen samt syftet med användningen av det specifika materialet. Vidare jämför studien det digitala och analoga materialets påverkan på elevernas resultat i bråkförståelse och klassrumsaktivitet. Studien besvarar de två frågeställningar, dels genom intervjuer med fem lärare kring användning av resurser i bråkundervisning samt genom fyra klassobservationstillfällen med följande eftertest av sammanlagt 14 elever från årskurs 5. Teorierna och metoderna som används för insamling av data och analys är variationsteorin, TPACK modellen, delvis learning study och det lärandeobjektet som studien fokuserar på är förlängning/förkortning av bråkform samt addition till helhet. Studien visar att lärare kompletterar det analoga materialet med digitala resurser med syfte att variera undervisningen och anpassa den till samhällets utveckling; de ser fördelar med digital teknik men även nackdelar. Elevernas testresultat tycks inte påverkas av valet av resurser, men klassrumsaktiviteten blir livligare vid användningen av digital teknik.  Det som tycks vara viktigt för en god undervisning och lyckat lärande är att lärare får möjlighet att välja fritt och anpassa material utifrån syftet med varje enskild lektion. I det avseende är det viktigt att lärarna har kunskap om digital teknik och stöd i kollegialt lärande och utbildning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare med hjälp av konkret laborativt material kan synliggöra det matematiska innehållet tal i bråkform i matematikundervisningen i år 4–6. Bakgrunden till studien är omdiskuterade resultaten i matematik som svenska elever fått i PISA och TIMMS samt ett intresse för hur konkret material på ett gynnsamt sätt kan användas i matematikundervisningen. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare i år 4–6. För att bearbeta svaren från intervjuerna och ta fram det väsentliga gjordes en innehållsanalys. En fördjupad analys gjordes sedan utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv för att undersöka hur det matematiska innehållet behandlades. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna använder konkret laborativt material som ett verktyg för att förstärka det matematiska innehållet. Det finns även ett tema av konkretisering som är genomgående över alla kategorier med en tråd från konkret material, till konkretiserande syfte och arbetssätt samt vidare till variationsmönstret generaliseringar. / <p>Matematik</p>

Internet är en plats där alla kan lära sig. Vem som helst kan publicera vilket digitalt läromaterial som helst. För att säkerställa att ett publicerat material är lämpligt är det viktigt att materialet är utformat på ett pedagogiskt sätt. Det är dessutom viktigt att nyttja de fördelar ett digitalt läromedel har som en konventionell bok inte har. Detta arbete undersöker hur Matteboken presenterar tröskelbegrepp i kursen Matematik 1. I arbetet har tröskelbegreppen på Matteboken analyserats med hjälp utav två didaktiska teorier. Den ena är variationsteorin, vilken handlar om att variera aspekter av ett innehåll för att göra uppenbart vad lärandeobjektet är. Den andra är att använda sig av olika representationer, vilket handlar om att representera ett material på olika sätt för att öka förståelsen av lärandeobjektet. Innehållet har även analyserats utifrån det faktum att det är konstruerat för att läsas på en skärm. Arbetets resultat är att det existerar två tröskelbegrepp inom kursen Matematik 1. Dessa två är funktionsbegreppet och bråkbegreppet. Ett centralt resultat i arbetet är att presentationen av dessa tröskelbegrepp på Matteboken kan förbättras med hjälp utav interaktiva moment, variation och olika representationer. / The Internet is a place where everyone can learn and anyone can publish any digital educational material. To make sure that the published material is adequate, it is important that the material is written with pedagogical support. It is also important to utilize the advantages a digital educational material has over conventional educational material. This paper examines and analyses how Matteboken is presenting threshold concepts in the course Matematik 1. This work is done by conducting literature studies and by analyzing Matteboken's presentation of threshold concepts. The analysis is done using two pedagogical theories. One of them is the theory of variation, explaining how varying certain critical features of a critical aspect is a good way to learn. The other one has to do with representations, utilizing different representations of a learning object to increase the understanding of the object of learning. The material at Matteboken has also been analyzed from the fact that the material is supposed to be read on a screen. The result of the paper is that there exists two threshold concepts in Matematik 1. The concept of a function and the concept of a fraction. The result of the paper indicates that Mattebokens’ presentation of the threshold concepts may be improved using interactive tools, variation and different representations.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare upplever att ett språkutvecklande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Studiens ansats är kvalitativ och variationsteorin har använts som ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att arbeta språkutvecklande gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, inte enbart flerspråkiga elever. Studien visar vidare att det finns flera faktorer som påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling; Att ta reda på flerspråkiga elevers förkunskaper, tidigare erfarenheter och intressen, visualisera ämnesinnehållet med digitala verktyg, förklara ämnesrelaterade ord och begrepp, lära eleverna olika strategier att bearbeta texter, samverkan med SVA-lärare och studiehandledare, samverkan med modersmålslärare, varierade kommunikationsformer, F-3-lärares erfarenheter och kunskaper om att arbeta språkutvecklande. Det är viktigt att arbeta språkutvecklande inom samtliga skolämnen inte enbart inom de samhällsorienterade ämnena. Genrepedagogiken, cirkelmodellen och kooperativ lärande upplevs som de mest effektiva språkutvecklande arbetssätten för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen är att ett språkutvecklande arbetssätt inom alla skolämnen har positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling.

För att fördjupa förståelsen om elevers missuppfattningar beträffande tal i decimalform, är detta en intervjustudie med åtta elever som besvarar frågeställningarna: Vilka kritiska aspekter finns i relation till kända missuppfattningar gällande tal i decimalform? Vilka kritiska aspekter finns i relation till missuppfattningen om att svaret alltid blir mindre vid division? Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteorin, då begreppen inom teorin är väsentliga för att få kännedom om vilka skilda sätt ett specifikt ämnesinnehåll uppfattas. Den data som samlats in för studien gjordes genom en triangulering. I studien har 45 elever genomfört ett arbetsblad där åtta elevers svar följdes upp med intervjuer som spelades in. Avsikten var att få inblick i vad som kan vara kritiskt i förhållande till olika missuppfattningar. I resultatet framförs vilka kritiska aspekter som kan orsaka missuppfattningar för tal i decimalform. Studien visar att flera av de kända missuppfattningarna som forskning skildrar också förekommer bland elever i årskurs 6.  De kritiska aspekter elever behöver urskilja för att förstå ett ämnesinnehåll kan finnas i fler än en specifik missuppfattning.

I ämnet samhällskunskap förekommer visuella representationer, till exempel flödesscheman, som innehåller information som elever i olika grad inte verkar uppfatta. Hur återvinning fungerar är ett ämne som utmanar elever och som kan förekomma visualiserat i flödesscheman i lågstadiet. Ett sätt för lärare att möjliggöra uppfattning av fenomen som utmanar elever är att synliggöra dess kritiska aspekter. Kritiska aspekter av ett flödesschema om samhälleliga fenomen identifierades i ett större forskningsprojekt med äldre elever. Genom att studera hur elever i årskurs 1 och lärare i undervisningssituationer samtalar om ett flödesschema om återvinning resulterade den här studien i ett antal implikationer för hur undervisning kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter av flödesscheman, och om aspekternas överförbarhet mellan olika åldrar och ämnesinnehåll.