Denna studie har undersökt om betraktare kan urskilja att en animerad ansiktslös karaktär har negativa intentioner och försöker ljuga, enbart genom hur dess kroppsspråk animeras. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter, där testdeltagarna fick studera två olika animationer av en 3D-modell. Den ena uttryckte en karaktär med ”goda intentioner” och den andra en karaktär med ”negativa intentioner. Testdeltagarna fick i enkäten svara på hur de uppfattade karaktärernas intentioner. Insamlad data analyserades sedan utifrån tesdeltagarnas kön och erfarenhet kring icke-verbal kommunikation. Resultaten antyder på att det går att göra animationer med kroppsspråk som medför att karaktärer, trots att deras ansiktsmimik inte syns, uppfattas som mer eller mindre trovärdiga. Det framkom indikationer på skillnader i tolkningen mellan kvinnor och män, samt skillnad i tolkning mellan personer med mer och mindre erfarenhet av icke-verbal kommunikation. Studien bör anses som en förstudie och dessa resultat kan fungera som underlag för framtida undersökningar.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer?Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare. Det urval av tidigare forskning som valts ut inom ämnesområdet behandlar lekbegreppet, kommunikation och samspel mellan barn samt inkludering och exkludering. Resultatet visar att det förekommer såväl inkludering som exkludering i lek samtidigt som det finns barn som hamnar mittemellan. Det framgick även att barnen använder sig av olika tillträdes- och försvarsstrategier i förhållande till inbjudan till lek och försvar av lekutrymme samt kamrater.

Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

I Sverige talas det över 200 språk varav 140 modersmål. Elever som är nyanlända i Sverige och inte behärskar det svenska språket får utmaningar i undervisningen. Förutom den verbala kommunikationen finns det även andra sätt att kommunicera på. En nyanländ definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) som en elev som har varit bosatt utomlands men bor nu i Sverige. Däremot anses eleven inte som nyanländ efter fyra års studier i landet. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur musiklärare samtalar om olika typer av kommunikationssätt i musikundervisning med nyanlända elever. I studien har fyra olika lärare intervjuats med diverse bakgrunder och erfarenheter. Därefter har deras sätt att kommunicera jämförts. De gemensamma nämnarna framställs som teman. Resultatet visar att dessa teman var visuelltstöd, kroppsspråk och musikspråk, sången och relation till elever, vilket sammanväverlärarnas kommunikationssätt att nå ut till nyanlända elever.

Tidigare forskning kring kommunikation är framför allt fokuserat på chefsnivå och prestation. Vi avser med vår studie att göra ett försök att fånga en realistisk bild av medarbetarnas subjektiva upplevelse av hur deras mellanmänskliga möte och verbala kommunikation fungerar inom en mångkulturell organisation. Vi tar oss an denna utmaning genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där vi låter deltagarna vara experterna och får ta del av deras erfarenheter av interpersonell kommunikation, olika kommunikationsförmågor och mjuka färdigheter som emotionell intelligens. Intervjuerna tematiska bearbetning genererade tre gemensamma teman, organisationen som mångkulturell, organisationens sociala förändring och organisationens kommunikation. Deltagarna märker skillnader, och anpassar sig utefter vem de pratar med. Samtidigt finns upplevelser kring att organisationen använder sig av mer neutrala allmänna uttryck som kommunikation, bemötande och mångfald. Där alla är lika och att det inte finns några skillnader. Slutsatsen är att organisationen redan från anställningsprocessen välkomnar mångfald och att de drar nytta av varandras olikheter och erfarenheter. Organisationen lägger inget fokus på kring hur kulturer kan påverka kommunikationen mellan människor. Detta är något som medarbetarna utifrån sina kunskaper och mellanmänskliga färdigheter får på egen hand anpassar både vid verbal kommunikation och även digital kommunikation vilket blivit mer vanligt än det mellanmänskliga mötet på plats. Vår studie kan användas av organisationen för att belysa vikten av kommunikation mellan medarbetare. Tydlig medvetenhet kring skillnader mellan kulturer gällande kommunikation, kan fungera som en pusselbit kring tvärkulturell kommunikation i en organisations ständiga utveckling kring både psykosocial arbetsmiljö och prestation.

Icke-verbal kommunikation är ett viktigt komplement till det verbala språket, inte främst i utbildningsverksamheter med yngre barn. Syftet med studien är att undersöka en logopeds och en specialpedagogs syn på hur och om icke-verbal kommunikation används medvetet som ett pedagogiskt verktyg i flerspråkiga verksamheter för yngre barn och varför det används. För att ta reda på det har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en logoped och en specialpedagog samt utgått från John Deweys pragmatiska perspektiv. Genom arbetet har vi kommit fram till att icke-verbal kommunikation är av vikt för att förstärka och förtydliga det verbala språket och att icke-verbal kommunikation är bra för alla men nödvändigt för vissa. Det är upp till pedagogerna att ha den kunskapen för att använda det med ett tydligt syfte för det individuella barnets skull. Slutsatserna som dras i studien visar bland annat att gester, kroppsspråk och olika former av material används som medveten icke-verbal kommunikation i flerspråkiga verksamheter och detta används i situationer under hela dagen i framför allt samspelssituationer, i interaktion, i situationer där något behöver förtydligas samt när någon kommer till en ny språkig miljö. Detta i syfte att skapa förståelse, göra sig förstådd, förtydliga, kommunicera, uttrycka kommunikation på ett annat sätt och för att fungera språkfrämjande. / Non-verbal communication is an important complement to the verbal language in activities with younger children. The purpose of the study is to investigate the views of a speech therapist and a special education teacher on how and if non-verbal communication is used deliberately as a pedagogical tool in multilingual activities for younger children and why it´s used. To find out, we conducted qualitative semi-structured interviews and based our work on John Deweys pragmatic perspective. We have come to the conclusion that non-verbal communication is important to reinforce and clarify the verbal language and that it´s good for everyone but necessary for some. It´s up to the educators to have knowledge, in order to use it with a clear purpose for the individual child´s sake. Some of the conclusions drawn in the study show that gestures, body language and different types of materials are used as conscious non-verbal communication in multilingual activities and is used in situations throughout the day in mainly interaction situations, in interaction, in situations where something needs to be clarified and when someone comes to a new linguistic environment. This is for the purpose of creating understanding, making oneself understood, clarifying, communicating, expressing communication in a different way and to function as a language promoter.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kommer dagligen i kontakt med suicidnära patienter och är delaktiga i det suicidpreventiva arbetet. Studier beskriver att sjuksköterskor kan använda sig av sin kunskap, erfarenhet och intuition för att upptäcka att en patient är suicidal. Suicidavsikt kan kommuniceras icke verbalt genom subtila tecken, som kan uppfattas av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den icke verbala kommunikationen inför ett suicid, för att öka medvetenheten om och förståelsen av detta fenomen vid suicidprevention. Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk hermeneutisk ansats har använts. Sju sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård intervjuades om sina erfarenheter av det studerade fenomenet, där intervjumetoden var narrativ och ostrukturerad till sin form. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av fenomenet presenteras i sex teman: Att se en förändring hos patienten, Att uppleva patienten som svårtolkad, Att känna patientens existentiella ångest, Att förstå patienten utifrån en helhetssyn, Att se patienten få insikt samt Att uppfatta att patienten gör ett avslut. I den tolkade helhetsförståelsen ger teorier om suicid en djupare förståelse för fenomenet som beskrivs i temana. Konklusion: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan uppfatta och tolka icke verbala budskap från patienter som är suicidnära och de kan använda denna kunskap som ett komplement till en suicidbedömning.

Communication is part of our everyday life. We speak, we write, we move our bodies and faces in ways to express a feeling or deliver a message. Technology has made it more convenient to communicate with the people in our network, thus has made it harder for us to show the non-verbal signals that we express in our physical interactions. The development of new technology has proved that there is an interest in communicating more transparently and clearly. This study aims to discover patterns and loopholes in the rise of the GIF phenomena via Facebook Messenger. A picture format that has emerged from remix and popular culture which allows users to easily send, receive, upload and experience the short animations. There are different GIF genres but this study focuses on reactive and highlight GIFs since their intention is to deliver an emotional response with the help of non-verbal signals that it contains. There is a saying: “a picture is worth a thousand words” but can a thousand words really be described by an image sequence? In this research, a qualitative analysis has been made for a deeper understanding of the use of GIF and its context in our social interactions online. By interviewing different types of GIF users, we will get a valuable insight on the patterns that have been identified for the purpose of this study. Which can be of great interest for future research concerning responsive and emotion-based communication on social media.

<p>Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Fem kategorier bildades som utgjorde faktorer som påverkar den verbala och icke verbala kommunikationen: stöd, miljö, relation, kroppsspråk och beröring. Den ickeverbala kommunikationen är grunden i omvårdnaden av en patient med afasi och omvårdnad och kommunikation interagerar med varandra. För att underlätta kommunikationen med en afatiker kan vårdpersonalen använda sig av olika metoder. Dessa innefattar att tala tydligt och långsamt, vara i samma höjdläge som patienten, ha ögonkontakt, ställa en fråga i taget och observera patientens reaktioner på det som förmedlas genom deras kroppsspråk. Beröring mellan patient och vårdpersonal anses skapa samhörighet och blir ett sätt att kommunicera, detta får även patienten att känna att personalen är närvarande i situationen. Patienten med afasi anses vara i behov av stöd och tröst och genom att visa intresse uppmuntras patienten till att känna förtroende och hopp. Detta kan hjälpa patienten att se möjligheterna och att blicka framåt. Kunskap om kommunikationens betydelse krävs av sjuksköterskan för att patienten med afasi ska få en god vård och bli behandlad med respekt. Detta kan ske genom att ge utbildning till personalen som arbetar med patienter med afasi. Fler studier efterfrågas utifrån patientens perspektiv av kommunikationen med sjuksköterskan och annan vårdpersonal vid afasi efter stroke.</p> / <p>Aphasia can affect both the ability to speak and the comprehension of language and is therefore a challenge for nurses. According to the law of healthcare, the nurse should set up possibilities where the patient is personally involved in their care and in communication. The purpose of this literature study was to enlighten factors that affect verbal and nonverbal communication between the patients with aphasia after a stroke and the nurse. This paper is designed as a literature study, where the articles of the result have been taken from the databases Cinahl and PubMed. Five categories were created which were divided in factors effecting verbal and non verbal communication: support, environment, relations, body language and touch. Nonverbal communication is the foundation of the nursing of a patient with aphasia. To facilitate the communication with a patient with aphasia there are different methods to use. These methods include speaking clear and slow, being at the same height as the patient, keeping eye contact, asking one question at a time and observing the patients reactions on what is mediated, through their body language. The physical contact between patient and medical staff is considered to create solidarity and is a way to communicate. This also makes the patient feel like the staff is present. A patient with aphasia is believed to require support and comfort and by showing interest the patient is encouraged to feel confidence and hope. This can help the patient to see possibilities and a brighter future. Knowledge about the importance of communication is required by the nurse to give the patient with aphasia proper care and to be treated with respect. This can be achieved by educating the staff that works with patients with aphasia. More studies are asked for from the patient’s perspective of communication with the nurse and the patient with aphasia after stroke.</p>

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Fem kategorier bildades som utgjorde faktorer som påverkar den verbala och icke verbala kommunikationen: stöd, miljö, relation, kroppsspråk och beröring. Den ickeverbala kommunikationen är grunden i omvårdnaden av en patient med afasi och omvårdnad och kommunikation interagerar med varandra. För att underlätta kommunikationen med en afatiker kan vårdpersonalen använda sig av olika metoder. Dessa innefattar att tala tydligt och långsamt, vara i samma höjdläge som patienten, ha ögonkontakt, ställa en fråga i taget och observera patientens reaktioner på det som förmedlas genom deras kroppsspråk. Beröring mellan patient och vårdpersonal anses skapa samhörighet och blir ett sätt att kommunicera, detta får även patienten att känna att personalen är närvarande i situationen. Patienten med afasi anses vara i behov av stöd och tröst och genom att visa intresse uppmuntras patienten till att känna förtroende och hopp. Detta kan hjälpa patienten att se möjligheterna och att blicka framåt. Kunskap om kommunikationens betydelse krävs av sjuksköterskan för att patienten med afasi ska få en god vård och bli behandlad med respekt. Detta kan ske genom att ge utbildning till personalen som arbetar med patienter med afasi. Fler studier efterfrågas utifrån patientens perspektiv av kommunikationen med sjuksköterskan och annan vårdpersonal vid afasi efter stroke. / Aphasia can affect both the ability to speak and the comprehension of language and is therefore a challenge for nurses. According to the law of healthcare, the nurse should set up possibilities where the patient is personally involved in their care and in communication. The purpose of this literature study was to enlighten factors that affect verbal and nonverbal communication between the patients with aphasia after a stroke and the nurse. This paper is designed as a literature study, where the articles of the result have been taken from the databases Cinahl and PubMed. Five categories were created which were divided in factors effecting verbal and non verbal communication: support, environment, relations, body language and touch. Nonverbal communication is the foundation of the nursing of a patient with aphasia. To facilitate the communication with a patient with aphasia there are different methods to use. These methods include speaking clear and slow, being at the same height as the patient, keeping eye contact, asking one question at a time and observing the patients reactions on what is mediated, through their body language. The physical contact between patient and medical staff is considered to create solidarity and is a way to communicate. This also makes the patient feel like the staff is present. A patient with aphasia is believed to require support and comfort and by showing interest the patient is encouraged to feel confidence and hope. This can help the patient to see possibilities and a brighter future. Knowledge about the importance of communication is required by the nurse to give the patient with aphasia proper care and to be treated with respect. This can be achieved by educating the staff that works with patients with aphasia. More studies are asked for from the patient’s perspective of communication with the nurse and the patient with aphasia after stroke.