Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler.

I denna uppsats presenteras min analys av pressmeddelanden på statliga verk. Med hjälp av dels en kvantitativ, dels en kvalitativ analysmetod studeras ett utvalt antal pressmeddelanden från de statliga verkens respektive arkiv. Med i undersökningen finns: Trafikverket, Sjöfartsverket samt Tullverket. I den kvalitativa analysen undersöks kontexten, den textuella strukturen, den ideationella strukturen samt den interpersonella strukturen. Efter denna analys av texterna har jag kunnat se både likheter och skillnader texterna emellan samt de olika verken sinsemellan. Kontexten präglar texterna, och gör dem formella och informationseffektiva, och därmed också svårlästa. Texterna är alla övervägande högertunga och liknar varandra genom att följa ett slags mall för pressmeddelanden, men skiljer sig åt genom att ha sin egen nisch inom denna genre. Det går alltså att se på texterna i materialet att de kommer från ett specifikt verk, i och med att de har olika stilar.

Denna studie undersöker fördelar och nackdelar med att genomföra utdragsundervisning respektive undervisning med hela verk i litteraturundervisning, på gymnasienivå i Sverige. Syftet med studien är att undersöka lärarnas attityder gentemot användningen av utdrag och hela verk, och hur deras attityder korrelerar med den tidigare forskningen i ämnet. Undersökningen syftar till att besvara frågorna; Hur kan svensklärares attityder till användningen av textutdrag respektive hela verk i litteraturundervisningen beskrivas? och hur korrelerar lärarnas attityder till den litteraturdidaktiska forskningen om utdragsundervisning och undervisning med hela verk? med stöd i fenomenologi. Studien använder sig av en kvalitativ metod och genomför intervjuer med sex legitimerade gymnasielärare. Studien undersöker deras användning av utdrag respektive hela verk i litteraturundervisning samt deras uppfattning om vilka för- och nackdelar som finns med utdrag respektive hela verk. Lärarna uppgav att de använder båda metoder i sin litteraturundervisning, men de särskilde på deras användningsområden i kurserna svenska 1, 2 och 3. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med utdrag respektive hela verk; hela verk anses vara mer lämpligt när eleverna läser för berättelsen och tolkar innehållet eftersom det möjliggör en djupare förståelse medan utdrag är mer lämpligt när man studerar litteraturhistoria eftersom det möjliggör en bredare förståelse av de litterära epokerna. / This essay examines the advantages and disadvantages of using excerpts or an entire works in literature teaching at upper secondary schools in Sweden. The objective is to see teachers’ attitudes towards the use of excerpts and entire literary works, and how the correlate with the previous research about the matter. The research aims to answer the questions; How can Swedish teachers' attitudes to the use of text excerpts and entire works in literary education be described? and how do teachers' attitudes correlate to literary didactic research on excerpt teaching and teaching with whole works? with a support in phenomenology. The study is conducted with the qualitative method interviews. Six teachers, certified for upper secondary school, were interviewed about their current use of excepts and entire works in their literary teachings, as well as their attitudes toward the advantages and disadvantages of them. The teachers stated that they use both methods in their literary teachings, however they differentiated their use between the different courses Swedish 1, 2 and 3. The result show that there are advantages and disadvantages with both methods, however, entire works are considered more suitable when students are reading for the story and to interpret the content as it allows for a deeper understanding. Furthermore, excerpts are considered more suitable when studying history of literature as it allows for a broader understanding of the literary eras

Den här uppsatsen ämnar undersöka användningen av klassiska verk på gymnasieskolor och vad klassiska verk kan tillföra. Metoden består av en kvantitativ och en kvalitativ del för att kunna besvara frågeställningarna. Undersökningen har skett genom både intervjuer och enkät där både elever och lärare har varit delaktiga. För att analysera resultatet har en innehållsanalys genomförts på det insamlande materialet. När det kommer till användningen av klassiska verk svarade majoriteten av lärarna att de valde verk som skulle vara en del av undervisningen utifrån vilka de själva ansåg vara störst eller gav tydliga kopplingar till epoken och samtiden. En intressant aspekt som framkom i resultatet är att en stor del av majoriteten elever svarade att de inte skulle få kontakt med klassiska verk utanför skolan. Det framhäver skolans viktiga roll när det kommer till att hålla klassiska verk vid liv och hur betydelsefullt det är att undervisa om hur klassiska verk påverkade sin samtid och fortsätter att påverka oss idag.

Rapporten belyser att det kan vara tufft för en artist inom musikbranschen att avgöra om artisten ska binda sig till ett skivbolag eller om artisten ska satsa på den självständiga vägen och kommersialisera sitt konstnärliga verk på egen hand. Syftet med rapporten var att skapa förståelse för hur kommersialisering av ett konstnärligt verk kan påverka artistens upplevelse och innovation när man sajnar eller inte sajnar med ett skivbolag. För att förstå problematiken krävdes insikt kring faktorer som påverkar artistisk upplevelse och innovation med att kommersialisera musik. De faktorer som blev aktuella var kreativitet, frihet och omgivning samt hur dessa påverkar kommersialisering av musik på olika sätt. Detta möjliggjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats där tio artister intervjuades. Genom att operationalisera de teoretiska koncepten artistisk innovation och kommersialisering av musik kunde faktorer som kreativitet, frihet, omgivning och olika sätt att nå ut med musik resultera i mätbara frågor till artisterna som har valt att sajna eller inte sajna. En analys av både teoretiskt och empiriskt material gjorde det möjligt att identifiera fördelar och nackdelar med att sajna eller vara självständig artist. De centrala nackdelarna med att signera med skivbolag är att artistens ekonomiska lönsamhet och musikaliska frihet begränsas medans fördelarna ligger i att artisten når en stor publikräckvidd samt får hjälp med kontaktnät. Nackdelarna som självständiga artister upplever grundar sig främst i att det är svårt att synas och nå en större publikräckvidd samtidigt som fördelarna är att artisterna inte har någon begränsning gällande innovation och musikskapande.

Efforts are underway within the European Union to move towards a circular economy, with the aim of reducing society’s consumption and the use of resources. A keyword for the circular economy concept is reuse. The aim of this master thesis is to examine how copyright law relates to the reuse of applied art. Thus, the questions investigated in the thesis are as follows. How can applied art be reused under existing law? What limitations would be needed to achieve sustainable and long-lasting works of applied art, and can they be justified when the various interests at stake are considered? The forms of reuse covered in the thesis are upcycling, repair and repair through upcycling.  Regarding the subject of upcycling and repair through upcycling, the following is observed. When works are modified and upcycled, the right to exploit the work is subjected to the copyright of the original work. One way to address this problem would be to allow an existing provision in the national legislation an extensive interpretation, which would allow third parties to make changes to works of applied art.  As for repairs, another solution is needed. If a repair involves making copies of detachable parts of a copyright protected work, the rightsholders’ exclusive rights prevent the repair. It is permissible, for private use, to make copies of public-available works. However, it is not permissible to permit another person to produce utility goods. To be able to move towards a circular economy and meet the needs of an environmentally conscious society, it is necessary to impose a provision that limits the rightsholders’ rights, to extend the right to repair. Finally, a special approach and assessment regarding parts of works is also discussed.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka användningen av skönlitterära verk i 2000-talets gymnasieskola kopplat till Läroplanerna för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94) och Läroplanen för gymnasiet från 2011(LGY11) i ämnet svenska. Målet är att undersöka dels hur läroplanernas krav på svenska och internationella verk ser ut i vissa skolor och gymnasieklasser, dels hur läroplanernas skrivelser om skönlitterära verk från olika tider tillgodoses i gymnasieskolan. Dessutom har det undersökts vilka som är de mest använda författarna på gymnasiet för att kunna se hur det stämmer överens med läroplanernas skrivelser om svenska och internationella skönlitterära verk och verk från olika tider. Resultatet visar att internationell litteratur i större utsträckning används än svensk litteratur och att litteratur från 1900-talet är dominerande, samt att August Strindberg är en av de mest använda författarna i ämnet svenska på gymnasiet.

I denna studie undersökte jag hur musikaliska lager i musik kan påverka uppfattningen av arrangemanget som helhet. Genom att dela upp musiken i olika beståndsdelar uppstår det nya möjligheter till att få djupare förståelse för de olika delarnas funktion, vilket är mycket hjälpsamt för att kunna producera musik inom olika genrer och för att hjälpa andra, samt att själv utveckla sitt sound.Undersökningen genomfördes i tre steg. Först valde jag två verk som ligger långt ifrån mitt eget idiolekt och hur jag skriver musik, för att ha material där skillnader kan uppmärksammas. Dessa två verk gjorde jag sedan tolkningar (covers) av för att få låten att mer kännas som något jag själv har skapat med bibehållen melodi och text. Efter detta gjorde jag en analys av de musikaliska lagrena i de fyra låtarna för att ge en sammanfattning av vad som händer samt en kvalitativ studie där respondenter fick svara på frågor om deras upplevelse av verken. Dessa svar har sedan använts för att göra analyser av vad förändringarna av de musikaliska lagrena har påverkat verken.Detta arbete har gett mig fler metoder till att bearbeta arrangemang på och fler sätt att bryta ner min förståelse av musikaliska verk för att skapa en bredare kreativ process. Nu kan jag undvika att fastna i samma mönster oavsiktligt och istället veta var jag kan testa nya element för att styra det narrativ jag vill framföra. Speciellt intressant var insikten om hur mycket de musikaliska lagrena kan påverka textens budskap, så pass att orden ger en annan känsla.

In this essay, I examine the intertextuality of Lydia Sandgren's debut novel Collected Works (2020). Throughout the novel, references to other literary works is constantly made, such as books by Ernest Hemingway, Ulf Lundell, Jack Kerouac, Klas Östergren, Simone de Beauvoir and Sigmund Freud. The question I work with is as follows: What are the functions of the intertexts in Collected Works? Who is the narrator who places the intertexts, and how does he or she evaluate this literature?     As far as the theory is concerned, I start with Gérard Genette's book Palimpsestes, in which he divides the concept of intertextuality into five subcategories. The ones I use in this essay are intertextuality (which includes quotations, allusions and plagiarism) and hypertextuality (which has to do with the relationship between the new text and the original text). Harold Bloom's way of looking at intertextuality, that there is some kind of power struggle between the poet and its predecessors, is found in the main character in Collected Works. Bloom's concepts of clinamen (the successor tries to twist the previous work to where it should have been) and apophrades (the successor takes the position of his predecessor) are clearly visible in the main character Martin Berg. / I den här uppsatsen kartlägger jag intertextualiteten i Lydia Sandgrens debutroman Samlade verk (2020). Genom romanens gång refereras det ideligen till andra litterära verk som bland annat böcker av Ernest Hemingway, Ulf Lundell, Jack Kerouac, Klas Östergren, Simone de Beauvoir och Sigmund Freud. Den frågeställning jag arbetar utifrån lyder som följande: Vilka funktioner har intertexterna i Samlade verk? Vem är berättaren som placerar in intertexterna, och hur värderar vederbörande denna litteratur?    Vad teorin anbelangar utgår jag från Gérard Genettes bok Palimpsestes, i vilken han delar upp intertextualitetsbegreppet i fem underkategorier. De jag använder mig av i den här uppsatsen är intertextualitet (som innefattar citat, allusioner och plagiat) och hypertextualitet (som har att göra med relationen mellan den nya texten och ursprungstexten). Harold Blooms sätt att se på intertextualitet, att det råder något slags maktkamp mellan poeten och dess föregångare, anträffas hos huvudkaraktären i Samlade verk. Blooms begrepp clinamen (efterträdaren försöker vrida det föregående verket dit det borde ha kommit) och apophrades (efterträdaren intar sin föregångares position) är helt klart synliga i huvudkaraktären Martin Berg.

Studiens syfte är att analysera ett postkolonialt verks didaktiska potential i svenskundervisningen i arbete med kolonialism. Detta görs utifrån hur boken, utifrån ett postkolonialt perspektiv, beskriver miljö, européer, kolonialism, slaveri och kränkningar samt hur det litterära verket kan kopplas till det centrala innehållet i svenskkurserna på gymnasiet i Skolverkets läroplan. Den didaktiska potentialen analyseras även i hur verket kan användas i svenskundervisning för att arbeta med och medvetandegöra om kolonialism i relation med värdegrundsfrågor. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ litteraturanalys använts som analysmetod. Resultatet av studien visar på att det litterära verket beskriver en kolonial diskurs utifrån de valda analyskategorierna. Studiens resultat visar även på verkets postkoloniala relevans kopplat till de valda delarna av styrdokumentet. Slutsatserna av studien visar att det litterära verket har god didaktisk potential att användas i svenskundervisningen utifrån framställningar om bland annat kolonialism, maktstrukturer och kultur utifrån en postkolonial värld. Slutsatsen kan därför dras att det litterära verket med fördel kan användas i litteraturundervisningen utifrån ett postkolonialt tema samt att verket har potential att medvetandegöra elever om värdegrundsfrågor.