Det studerade byggprojektet i Borås har en låg rapportering av de avvikelser som förekommer i projektet och har därför en vilja att öka rapporteringen med hjälp av nya riktlinjer. En hög rapporteringsgrad av avvikelser är en förutsättning för att få en bra överblick över vad som avviker från verksamheten och vad som behöver åtgärdas. En väl fungerande rapportering och hantering av avvikelser kommer i sin tur att öka kvaliteten på verksamheten och/eller produkten. Kvaliteten kan öka med hjälp av avvikelserapporteringen då denna utgör underlaget i ett systematiskt förbättringsarbete. Genom att utföra ett systematiskt förbättringsarbete kan systematiska fel i verksamheten elimineras eller minskas, vilket kan leda till minskad problemnivå och en högre effektivitet i verksamheten. För att skapa en generell bild över avvikelser och förbättringsarbete genomfördes en omfattande litteraturstudie kring de valda ämnena. Litteraturstudien låg till grund för att skapa intervjufrågor till det studerade projektet vilka sedan användes för att besvara frågeställningarna. Med litteraturstudien samt intervjuerna som grund, utreddes förbättringspotentialen i det studerade projektet. Litteraturstudien och de intervjuades svar jämfördes och analyserades för att finna likheter samt eventuella olikheter mellan dem båda. Ur jämförelserna och analysen mellan litteraturen och intervjuerna framkom att det finns en stor förbättringspotential i hanteringen av avvikelser. Med hjälp av jämförelserna togs nya riktlinjer fram som vid användning kan leda till en ökad rapporteringsgrad av avvikelser. En av de riktlinjer som framkommit är att ledningens engagemang, stöd, intresse samt delaktighet i arbetet med avvikelser är viktigt för möjliggöra en ökad rapportering. För att nå en ökad rapportering krävs också att vi och dem mentaliteten som råder mellan yrkesarbetarna och ledningen överbyggs, vilket kan ske genom att involvera och engagera yrkesarbetarna i avvikelsearbetet. Resterande riktlinjer som bör nyttjas i projektet för att öka rapporteringsgrad av avvikelser redogörs i slutsatsen. / The studied project suffers from a low degree of deviation reports and therefore wishes a new way to increase the reporting degree of deviations with help from new guidelines. A high degree of reporting deviations is a presumption to get an overview of the problems in the company or in its units of the company. A well functional reporting system and a well performed management of deviations will increase the quality of the company or of its products. The quality of the product can be increased by using an improvement in the company. By using an improvement in the company or in its unit’s chronical errors can be erased or reduced. To create a general overview of deviations and improvement an extensive literature study was performed about the chosen subjects. From the literature study, interview questions were made. These questions where later used to give answers to the main question. With the literature and the interviews as a basis the improvement in the examined project was found. The literature and the answers given from the interview were compared to find similarities and differences between them both. The similarities and differences were analyzed and compared. During the analysis it was concluded that the project has a large improvement potential in deviations handling. New guidelines where therefore determined that could lead to an increased reporting degree of deviations. One of the guidelines that were determined was that the management has a great influence when it comes to increase the deviation reports. The study revealed a we and them mentality between the skilled workers and the management in the project. To be able to increase the degree of deviation reports this mentality needs to be eliminated. To increase the reports several other guidelines were determined, which is presented in this report’s conclusion.

Denna studie är en kvalitativ undersökning där syftet var att undersöka hur åtta förskollärare beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan. Data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation kan användas genom olika metoder där den vanligaste förekommande bland förskollärarna är filmning och foton. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett föränderligt arbetsverktyg och behöver kunna anpassas efter barngruppen. Deltagarna beskriver att arbetet med pedagogisk dokumentation är en levande process som aldrig blir färdig. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation kan påverka förskolans verksamhetsutveckling baserat på barns perspektiv när förskolepersonalen ger dem möjlighet till delaktighet och inflytande.

Teknologin har alltid påverkat samhället, tekniska lösningar utvecklas hastigt. Robotic Process Automation (RPA) är en robot som genomför repetitiva, enkla återupprepande, uppgifter som hanteras på exakt samma sätt varje gång istället för att det ska hanteras av anställda. Implicit kunskap är kunskap som ofta byggs upp av erfarenheter och kan därför vara svår att förklara för andra. Syftet med rapporten är att undersöka hur Robotic Process Automation påverkar verksamhetsutvecklingen och den implicita kunskapen hos organisationer. Därav blir frågeställningarna; “Hur påverkar Robotic Process Automation verksamhetsutveckling?” och “Hur påverkas den implicita kunskapen när medarbetare ersätts med RPA?”. Digitaliseringen har möjliggjort flertalet nya uppfinningar, bland annat har internet-of- things utvecklats. Internet-of-things behövs för att produkter ska kunna kopplas ihop med internet. RPA-robotar behöver internet för att fungera och behöver därmed internet-of- things. När organisationer ersätter medarbetare med RPA kan kunskapsöverföring vara betydelsefullt, den tidigare implicita kunskapen skulle kunna transformeras till explicit. Strategin som användes var abduktiv ansats, vilket är en kombination av deduktiv- och induktiv ansats. För att samla in den empiriska datan har kvalitativa intervjuer med Södra, Scania CV AB, Uddevalla kommun, Stena Line Finance och OKQ8 genomförts. Urvalet gjordes med hjälp av en kombination av snöbollseffekten och information. Litteraturen menar att RPA inte ska ersätta människor, snarare att de frigör tid för människorna att jobba mer med värdeskapande aktiviteter. Samtliga organisationer nämner fördelen med att mer tid kan läggas på värdeskapande aktiviteter istället för enkla repetitiva uppgifter, vilket även genererar nöjdare kunder, vilket är positivt för verksamhetsutvecklingen. RPA gör dessutom uppgifterna till en lägre kostnad, vilket gör att organisationerna kan lägga sina resurser på annat och möjligen utveckla andra saker inom verksamheten. En nackdel med RPA är att de inte uppfyller sin fulla kapacitet utan internetanslutning, vilket bland annat Södra lagt märke till, detta påverkar verksamhetsutvecklingen i en negativ riktning. Litteraturen förklarar att det går att överföra implicit kunskap till explicit. Södra och OKQ8 använder sig av workshops för att behålla den tidigare implicita kunskapen medans Scania har utsett olika personer på olika avdelningar som har extra koll på den implicita kunskapen. Uddevalla kommun har gjort manualer som beskriver hur RPA-roboten gör och hur processen sköts manuellt, Stena Line Finance använder sig av avstämningsmöten. Slutsatsen som kan dras utifrån rapporten är att verksamhetsutvecklingen påverkas mestadels positivt. RPA har bland annat lett till mer tid för värdeskapande aktiviteter, vilket utvecklar organisationerna. Tidsbesparing, då RPA-roboten utför uppgifterna på en kortare tid. Det är mer kostnadseffektivt med tanke på att resurserna kan omfördelas. Den implicita kunskapen påverkas relativt lite av att medarbetare blir utbytta mot RPA-robotar. Detta då samtliga organisationer redan gjort åtgärder för att överföra den implicita kunskapen till explicit och sedan på olika sätt vidarefört kunskapen inom verksamheten. / The technology has always been affecting society while technological solutions are rapidly developing, there information gets handled faster than ever. Robotic Process Automation (RPA) is a robot that performs repetitive tasks that gets handled exactly the same way each time, that normally is taken care of by humans. When it comes to implicit knowledge, it’s often built up by experience and is difficult to communicate and explain to others. This study investigate how Robotic Process Automation affect the business development and the implicit knowledge, that can’t be communicated inside organizations. Our empirical data were collected by using literary sources relevant to this study and research, as well as a qualitative study, which included five organisations: Scania CV AB, OKQ8, Stena Line, Södra and Uddevalla kommun. One disadvantage with the RPA is that they do not meet their full capacity without having internet connection, which Södra have noticed. The business development is therefore most positively affected by the implementation of RPA. Results of our empirical shows that the implicit knowledge is relatively affected by the replacement of humans to RPA-robots. This is because all organisations has been taking act to transfer all of the implicit knowledge explicitly so that the knowledge stays within the business.

Inledning: Organisationer lever idag en vardag som ständigt förändras och utvecklas. Därav behöver organisationer hela tiden arbeta med ständiga förbättringar för att inte tappa konkurrenskraft. Nya verksamhetsutvecklingskoncept, nya teknologier samt nya lagar och regler är bara några aspekter som försvårar för organisationer att hänga med i utvecklingen. Kvalitetsutveckling är centralt och Lean är ett verksamhetsutvecklingskoncept som fått en explosionsartad spridning inom såväl privata som statliga organisationer. Att implementera Lean-konceptet är komplext och forskare menar att en fungerande kommunikation är en förutsättning för att en implementering skall lyckas. Problematiken kring Lean-implementeringar och andra organisationsförändringar påverkar väldigt många organisationer vilket gör ämnet intressant att undersöka. För denna uppsats har två företag verksamma inom svensk högteknologisk försvarsindustri studerats i syfte att öka förståelsen för kvalitetsutveckling och Lean-implementeringar samt hur dessa kan genomföras bättre i framtiden. Studiens frågeställningar är: Hur långt upplevs Lean-implementeringen ha kommit i Nammo samt Bae Systems Bofors samt hur kan implementeringen förbättras? Hur sker kommunikationen mellan ledare och medarbetare för att lyckas med en Lean-implementering inom den svenska högteknologiska försvarsindustrin? Teoretisk referensram: Uppsatsen utgår från kvalitetsutveckling baserat på Dale och Lascelles modell (1997) samt Lagrosen och Lagrosens modell (2009). Dessutom behandlas Lean-konceptet, förändringar, kommunikation samt hyperkultur. Metod: För denna uppsats begagnades en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare från Nammo samt Bae Systems Bofors. Intervjuerna kompletterades dessutom med företagsdokument. Slutsats: För denna uppsats bedöms att Nammo befinner sig på nivån famlare samtidigt som Bae Systems Bofors har nått nivån förbättrare enligt skalan från Dale och Lascelles (1997). Vidare presenterar studien ett antal förslag på hur Lean-implementering samt dess kommunikation kan förbättras inom svensk högteknologisk försvarsindustri.

Demenssjukdomar är den fjärde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundläggande förhållningssätt till vårdandet av personer med demenssjukdom är den personcentrade omvårdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för Vård- och Omsorg (2010). Demenssjukvården i Marks kommun har fått statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en utbildning i demensvård för vård- och omsorgspersonal på två demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle få grundläggande kunskaper i vårdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov. För att undersöka om personalen ansåg sig ha fått ökad kunskap om demenssjukdom, ett förändrat arbetssätt, samt hur de i så fall använder detta i vårdandet, genomfördes kvalitativa intervjuer med tio vård- och omsorgspersonal på två demensboenden. Studien visar att personalen i större utsträckning förändrat sitt förhållningssätt till personer med demenssjukdom än till deras anhöriga. Förändringen från teori till praktik förekommer inom följande områden: Kunskap och förståelse, följsamhet, förutseende, anpassning vårdmiljön och dialog i personalgruppen. Vidare ses att den största förändringen i personalens förhållningssätt till anhöriga, har varit den ökade förståelsen, givandet av stöd och att se dem som en resurs i vårdandet. Resultatdiskussionen visar att den teori som vård- och omsorgspersonalen fått genom demensutbildningen i praktiken omsatts till förändring i vårdandet, till en mer personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom samt deras anhöriga. Personalen har fått ett mer reflekterande förhållningssätt och utvecklats i sin yrkesroll då de har fått ökad kunskap om vårdandet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid. Många av dagens verksamheter väljer då att köpa in standardsystem och verksamhetsanpassar detta istället för att utveckla ett helt nytt informationssystem.Undersökningen behandlar de relationer som uppstår i dessa IT-projekt där man verksamhetsanpassar ett standardsystem. Genom studien har vi fått fram vilka faktorer det är som påverkar relationerna mellan systemutvecklare, beställare samt slutanvändare. Vi har undersökt både stora och små IT-projekt för att slutligen identifierat ett antal riktlinjer som ska hjälpa stödja ett IT-projekt.Riktlinjernas syfte är att aktörernas relationer ska bli goda samt att aktörerna ska bibehålla dessa relationer efter avslutat IT-projekt. Studiens resultat i form av riktlinjer ska ses som ett komplement till övriga metoder och tillvägagångssätt i IT-projekt så resultatet syftar således inte på att bidra till ett lyckat IT-projekt.

<p>Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det.</p><p>För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt.</p><p>För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.</p>

<p>Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att:</p><p>• Etablera ett gemensamt språk</p><p>• Skapa en yrkespraxis</p><p>• Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande</p><p>• Bygga kunskap</p><p>• Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaper</p><p>I det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas. Genom att arbeta på detta sätt hoppas vi bland annat att arbetssättet ska kunna generera i en bättre kommunikation inom projektgruppen och att en gemensam förståelse för projektet skapas med Dialogseminariet. Under projektets gång ska kontinuerlig reflektion och bearbetning bland annat bidra till att problem förs upp till ytan och att till exempel grunden inför nästa systemutvecklingsfas läggs. Vi vill även att kunskap och erfarenhet om hur projektet genomförts ska skapas, vilka ska kunna komma att användas vid framtida systemutvecklingsprojekt.</p><p>Då arbetssättet förutsätter att det finns ett längre investeringsperspektiv krävs ett engagemang från verksamheten. Om verksamheterna får den information som krävs för ett sådan införande tror vi att detta kan bli ett naturligt sätt att arbeta efter.</p> / <p>Developing IT-systems which solve the intended problem is a necessity for systems development. Although this can be seen as obvious and that research is performed within the subject, organisations are not able to handle these problems (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Other problems that can occur in a systems development project is bad communication within the project group, ambiguous goals, weak foundation to stand on and that an overall picture of the project is missing (Goldkuhl & Röstlinger 1988). We have developed a possible solution to manage these needs, which should be able to offer an alternative work procedure so that the possibilities of problems occurring will decrease. We will present a work procedure that is based on the Dialogue seminar method, a method for knowledge- and experience extraction, which has the main purposes to:</p><p>• Establish a common language</p><p>• Create a work practice</p><p>• Develop reflective and analogical thinking</p><p>• Build knowledge</p><p>• Develop experience based knowledge</p><p>In our presented work procedure the Dialogue seminar is used in the beginning and at the end of the systems development project and as an element before and in between different systems development phases where the use of it is best suited. By working this way we are hoping that the work procedure will generate better communication within the project group and that a common under-standing for the project will be created. During the project a continuous reflection and refining will contribute to avoid problems and for example build a foundation prior to future system developing phases. We also want to create knowledge and experience about how projects are carried out, which will be used in future system development projects.</p><p>When the work procedure requires that there is a longer investment perspective, a commitment from the organisation is needed. If the organisation receives the information needed for establishing this work procedure, we believe that this can be a natural way of working.</p>

I samband med systemutveckling och annat förändringarbete finns det behov av att göra en verksamhetsanalys för att utveckla kunskap om nuvarande och framtida verksamhet. Verksamheter är komplexa och ofta svåröverblickbara företeelser. För att hantera problemet med att skapa överblick bygger flera ansatser för verksamhetsanalys på Langefors teori om oöverblickbara system, vilken syftar till att reducera komplexitet genom att dela in verksamheter i olika nivåer av delsystem. Tillämpningen av denna teori resulterar ofta i ett fokus på verksamhetens organisatioriska funktioner och därmed ett alltför otillräckligt fokus på dem som verksamheten finns till för. Under 90-talet har ett antal processorienterade ansatser för verksamhetsutveckling lanserats som istället sätter kunden i fokus. Dessa ansatser bygger på en horisontell och flödesorienterad syn, där verksamheter betraktas som bestående av sekventiella delprocesser som transformerar input till output. Exempel på sådana ansatser finns inom Business Process Reengineering, Total Quality Management och Process Management. Problemet med att dela in verksamheter i delar återkommer även inom processorienterade ansatser. Det saknas kriterier för processbestämning, dvs grunder för att avgränsa och indela verksamhetsprocesser. En annan syn på process, vilket är en reaktion mot denna transormationsorientering, är den kommunikationsorienterade i vilken etablering, fullföljande och avslutning av åtaganden genom relatering av kommunikationshandlingar istället fokuseras. Enligt den kommunikationsorienterade synen på process betraktas aktörers kommunikationshandlingar inom och mellan organisationer som det essentiella, vilket leder till att transformationsaspekter undertrycks. I avhandlingen har grunder och arbetsstätt för processbestämning utvecklats. Detta har gjorts genom att tillämpa en teoridriven, induktiv och modelleringsbaserad forskningsansats. Kunskapsutvecklingen baseras empiriskt på processbestämningar genomförda i 13 verksamheter. Avhandlingens kunskapsbidrag är bland annat ett vidareutvecklat processbegrepp, vilket utvecklas genom en dialektisk ansats där motsättningarna mellan den transformationsorienterade och den kommunkationsorienterade synen på process övergryggas. Med utgångspunkt i det vidareutvecklade processbegreppet har sedan kriterier för processbestämning genererats, där produkter och aktörsrelationer identifierats som viktiga klasser för kriterier. Dessutom har avhandlingen resulterat i angreppssätt och arbetssätt för processbestämning, den sk teorin om oöverblickbara verksamhetssystem. Denna teori bygger på en annan dialektik och utgör en kunskapssyntes. Motsättningar överbryggas mellan systemtänkandet för indelning av verksamheter i delsystem och det rådande processtänkandet för att betrakta verksamheten som bestående av olika processer (huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter). Att genomföra en verksamhetsanalys genom här föreslagen processbestämning innebär att kunskap om olika helheter med dess delar kan utvecklas. Dessa helheter och delar benämns processtyp, variantprocess, delprocess och social handling. Denna avhandling bidrar med kunskap om hur verksamheter kan uppfattas, avgränsas och indelas, i samband med processorienterad verksamhetsanalys.

Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det. För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt. För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod. Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.