När det är mörkt tycker jag om att gå hem. Det är oftast utifrån mina nattliga vandringar jag producerar, samlar och ser samband då jag i ensam tystnad möter nya rum och konstellationer som uppstår och försvinner i  staden. Jag fotograferar till blivande målningar, filmar eller tar objekt från platser för att använda i mitt arbete. Denna text koncentrerar sig främst kring de platser jag ser på, tankar kring dem och hur de överförs till att bli måleri.

Tillbyggnaden ska inrymma de funktioner som huvudbyggnaden inte kan innefatta, alltså förvaring, restaureringsverkstäder men också undervisningsdelar. I huvudbyggnaden tittar man på konst och i tillbyggnaden lär man sig om konst. Koncept Tillbyggnaden ska inte vara för stor och ta över tomten, jag tänker mig att den är uppdelad i flera delar som i parken kan figurera som enskilda, separata byggnader. Dessa enskilda byggnader ska fungera mer som objekt i parken. Allt sammanfogas under mark med de mer privata och slutna funktionerna. Parken Parken i sig är en viktig del i projektet. Jag vill programmera den på så sätt att man gärna stannar i, och använder parken. Först och främst tänker jag mig uteserveringar till befintliga och nya caféer/restauranger. Sedan tänker jag mig att parken ska bli ett medel för att visa upp konst som finns i Nationalmuseum, fast på ett annat sätt. Alternativa sätt att titta på konst. Jag tänker mig också att byggnaderna blir en del av konsten i parken då varje byggnad är sin egen. I stora drag har jag att arbetat med ljus och mörker, privat och offentligt samt relationen mellan dessa. Jag har också arbetat mycket med hur man binder ihop byggnad och park på ett bra sätt. / The addition was supposed to house the functions that they do not have room for in the main building. Some of these funtions were storage, workshops and studyspace. In the main building you watch art, in the extension you learn about, and handle art. Concept My Concept was not to take up to much space in the existing park. I wanted my building to look like it was divided in several smaller buildings on site. I wanted to make the buildings part of the park and design them in such a way that each building woud figurate as its own object. The Park I thought that the park in itself was an important part of the project. I wanted to program it so that people would actually stop an use the park. I’m thinking outdoor cafés and restaurants and also the park as a way of showing art.  What I’ve worked with the most is light and darkness, private and public and the relation between these.

Projektet Motorcenter Nynäshamn är tänkt att bidra med en variation av funktioner till Nynäshamns tätort, Nynäshamns kommun samt till södra Stockholms län som helhet. Centret är en Multifunktionell byggnad med ett varierat program med kombinerat fordon och människor i fokus. En stor del av byggnaden är en workshop där folk kan mecka med sitt eget fordon. Kombinerat med detta är ytor för utställning, föreläsning, möte, lärande med mera. Det större utrymmet för föreläsning kan också användas för andra typer av möten och utställningar. Byggnaden innehar Resturang, café, kontor att hyra samt andra typer av möteslokaler. En stor terass på över våningen överblickar den tillhörande mindre racingbanan som är till för träning och rekreation. Ett ställe för att exempelvis kunna testa sitt fordon man precis har arbetat på.Strukturen är genomgripande betong med de karaktäristiska valven av varierande storlek. Dessa valv som blir byggnadens uttryck både utifrån och inifrån har tre primära syften: att slussa igenom fordon genom byggnadens olika ytor på bottenplan, släppa in ljus samt ge det speciella uttrycket byggnaden har på sin plats i skogen, synlig från vägen. / The project Motorcenter Nynäshamn is planned to contribute with several functions to Nynäshamn, its commune and to the southern part of Stockholm region. It’s a multi purpose building with a diverse architectural program with vehicles and people as the center of attention. A significant part of this building is the workshop where people can come to work on their own vehicle. In combination with that, the Motorcenter has spaces for exhibitions, education, lectures meetings and more. The larger area for lectures can also be used for other types of meetings an exhibitions. Furthermore the building accommodates a Restaurant, café, office spaces for renting and other kinds of gathering areas. On the upper floor, there is a large terass overlooking the racetrack which in combination with the building provides a possibility to test your vehicle out after you’ve been working on it in the workshop.The structure is largely in concrete with the characterising vaults of different sizes. These vaults become the expression of the building both from the inside and the outside. The vaults has three primary purposes: bring in light, allow vehicle movements through out the building and provide the buildings specific appearance, in its place in the woods close to the road.

No description available.

Lektionssalen i skolämnet bild är bildsalen. Bildsalen är nära sammankopplad med själva bildämnets födelse och utveckling ur det som tidigare var teckningsämnet.          Teckningsämnet var under ett sekel ett inarbetat ämne i den svenska skolan. Läroplanen för grundskolan 1980, Lgr 80 innebar stora förändringar. Den fastslog att teckningsämnet skulle byta namn till bild och ta formen av ett mer allsidigt och kommunikativt bildämne.            Själva bildsalens anor härleds till slutet av 1800-talet men så som vi känner igen den idag är det i samband med den fysiska planering som tillkom under ”Det fria skapandets era” på 1950-talet som ställde stora krav på såväl variationer av teknik som redskap samt material.[1]                    För att upprätthålla bildsalarnas funktionalitet fanns fram till 1980-talet inspektörer anställda av bland annat Stockholms stad, vilka hade till uppgift att inspektera skolors bildsalar ifråga om bestånd och tillämpning. Sedan 1981 har ingen offentlig rekommendation utfärdats för hur en bildsal skall utformas.[2]  I min studie har jag valt att ta reda på vad en bildsal är för lärare och elever på de skolor jag har besökt. Det här mot bakgrund av att allt fler skolor bedriver sin bildundervisning utan en anpassad bildsal. Genom fältstudieinspirerade studier på fyra väldigt olika skolor med klassrumsobservation genomförde jag studier med fokus på bildsal-och redskapsanvändning. Besöken avslutades med att lärare såväl som elever fick fylla i enkäter om redskapens och bildsalens roll. I min studie har jag använt mig av läroplansteorins diskussioner om hur en nationell läroplan realiseras i praktiken.[3] Läroplanens förverkligande kräver en fysisk planering för att den skall kunna genomföras. Bildämnet är nära förbundet med sina material och sina redskap. Jag har bland annat använt mig av tidigare års examensarbeten från Konstfacks bildlärarutbildning som grund för min egen studie. De har båda studerat förändringar inom själva bildlärarutbildningen sedan slutet av 60-talet. Fokus har de lagt på olika saker men båda kommit fram till att utvecklingen av bildlärarutbildningen har gått mot en mer teoretiskt betonad utbildning, samtidigt som de nämner att lektionsuppläggen inom ämnet bild inte ändrats nämnvärt ute på skolorna.[4] Mitt huvudsakliga resultat är att bildsalen är en plats planerad för skolämnet bild. Lärare såväl som elever förväntar sig att bildsalen skall vara [1] Pettersson, S. & Åsén, G (1989) Bildundervisningen och det pedagogiska rummet. Stockholm: HLS Förlag. [2] Skolöverstyrelsen (1981). Bildlokaler för grundskolan: ett servicematerial. [3] Hanses, E. En konservativ massaker på bildämnet. Konstfack, Institutionen för bildpedagogik. 2016. [4] Nordin, M. Teckningsrevolt. Konstfack, Institutionen för bild och slöjdpedagogik. 2018.

<p>This study is a degree project in environmental engineering at Mälardalens university. Its purpose has been to perform a risk assessment on whether or not any contaminations are present in the soil at two properties in Köping. The assessment was to be done accordingly to a method that has been set up by The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). The method for investigation of contaminated sites is called MIFO. MIFO consists of two stages. In the first stage historical studies, a visit at the site, and studies of maps make up the basic data for the risk assessment. This study only contains the first stage of MIFO. The properties that have been examined are Maskinisten 6 and Valhall 2 in Köping. At Maskinisten 6 the present building was built in the 1970s. The buildings on Valhall 2 was built in the early 1940s as a part of an old mechanical industry named KMV. These properties are now rented by LEAX Mekaniska AB which also is a mechanical industry. LEAX produces mechanical components for industries and vehicles. In LEAX processes, oils, cutting fluids and washing fluids are the most commonly used chemicals. The assessments of possible pollutants toxicity, the pollution levels, the possibility of spreading, and possible exposure on humans and or the environment has led to different risk classes for the two properties. Maskinisten 6 has been classed in risk class 3. Valhall 2 has been classed in risk class 2. The difference is due to the historical differences. At Valhall 2, an assumption has been made that some dangerous, for the business common, chemicals has been used at some point and at some quantities. This assumption was made due to the fact that mechanical industry has been the main activity on the location for about 70 years. If evidence that these dangerous chemicals have not been used at all can be shown, the risk assessment may be revalued.</p>

This study is a degree project in environmental engineering at Mälardalens university. Its purpose has been to perform a risk assessment on whether or not any contaminations are present in the soil at two properties in Köping. The assessment was to be done accordingly to a method that has been set up by The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). The method for investigation of contaminated sites is called MIFO. MIFO consists of two stages. In the first stage historical studies, a visit at the site, and studies of maps make up the basic data for the risk assessment. This study only contains the first stage of MIFO. The properties that have been examined are Maskinisten 6 and Valhall 2 in Köping. At Maskinisten 6 the present building was built in the 1970s. The buildings on Valhall 2 was built in the early 1940s as a part of an old mechanical industry named KMV. These properties are now rented by LEAX Mekaniska AB which also is a mechanical industry. LEAX produces mechanical components for industries and vehicles. In LEAX processes, oils, cutting fluids and washing fluids are the most commonly used chemicals. The assessments of possible pollutants toxicity, the pollution levels, the possibility of spreading, and possible exposure on humans and or the environment has led to different risk classes for the two properties. Maskinisten 6 has been classed in risk class 3. Valhall 2 has been classed in risk class 2. The difference is due to the historical differences. At Valhall 2, an assumption has been made that some dangerous, for the business common, chemicals has been used at some point and at some quantities. This assumption was made due to the fact that mechanical industry has been the main activity on the location for about 70 years. If evidence that these dangerous chemicals have not been used at all can be shown, the risk assessment may be revalued.

In this scientific essay, I reflect on children's free creation within the creative activities in Swedish school and at leisure time centers based on my experiences as a Living Workshop pedagogue. I start from an event where a student expresses that during our creative sessions we "only make feelings" when the child and another pedagogue were allowed to create exactly what the child wanted. It made me think about how much I, as an educator control the students in their creation and what free creation really means. The purpose of this thesis is to investigate what my role as a Living Workshop pedagogue and leisure time center pedagogue is in the creative activity. My reflections are based on Vygotsky and May's theories of creativity and imagination and examine how the view of creative activity within the school can look like based on a dissertation on how teachers in aesthetic subjects and principals legitimize aesthetic activity. I present the current theories in Living Workshop pedagogy and reflect on the concept of free creation based on different theories. Furthermore, I reflect on what restrictions in relation to children's free creation there may be within Living Workshop pedagogy, as well as what restrictions there may be within the school and the leisure time center's activities linked to the current governing documents. / I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över barns fria skapande inom den skapande verksamheten i skola och på fritidshem från mina erfarenheter som Levande Verkstadspedagog. Jag utgår ifrån en händelse där en elev uttrycker att vi under våra skapandepass ”bara gör känslor” när hen tillsammans med en annan pedagog fick skapa precis vad hen ville. Det fick mig att börja fundera över hur mycket jag som pedagog styr eleverna i deras skapande och vad ett fritt skapande egentligen innebär. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken min roll som Levande Verkstadspedagog och fritidshemslärare är inom den skapande verksamheten. Mina reflektioner tar sin utgångspunkt i Vygotskij och Mays teorier om kreativitet och fantasi samt undersöker hur synen på skapande verksamhet inom skolan kan se ut utifrån en avhandling kring hur lärare inom estetiska ämnen och rektorer legitimerar estetisk verksamhet. Jag presenterar de teorier som är rådande inom Levande Verkstadspedagogiken och reflekterar över begreppet fritt skapande utifrån olika teorier. Vidare reflekterar jag över vilka begränsningar i förhållande till barns fria skapande det kan finnas inom Levande Verkstadspedagogiken men även vilka begränsningar det kan finnas inom skolan och fritidshemmets verksamhet kopplat till de rådande styrdokumenten.

Biodiversity loss is increasing at an unprecedented rate, with the construction sector generating significant negative externalities. Developing an educational experience focused on biodiversity within this sector can enhance knowledge and expertise to mitigate such loss by showcasing resilient nature-based solutions. However, there is a lack of a clear design methodology for creating a learning experience supported by stories from construction projects. Therefore, this research investigated five design considerations: 1) enabling construction practices to be perceived as a non-human, 2) usage of animal personas to convey the rights and interests of animals, 3) establishment of interaction between humans and non-humans, 4) inclusion of a diverse group of participants, and 5) alignment between learning goals and learners’ profiles through user personas. The design process through which these considerations were investigated consisted of two workshops that incorporated various design practices, an analysis of the first workshop, and the creation of three prototypes. To further enhance this research, future work could focus on evaluating the learning experiences. For instance, one particular learning experience could be developed through an ethnographic study, investigating the perspectives of relevant species affected by biodiversity measures. / Förlusten av biologisk mångfald ökar i en aldrig tidigare skådad takt, och byggsektorn genererar betydande negativa externa effekter. Att utveckla en utbildningsupplevelse med fokus på biologisk mångfald inom denna sektor kan förbättra kunskap och expertis för att mildra sådan förlust genom att visa upp motståndskraftiga naturbaserade lösningar. Det saknas dock en tydlig designmetodik för att skapa en inlärningsupplevelse som stöds av berättelser från byggprojekt. Därför undersökte denna forskning fem designöverväganden: 1) göra det möjligt at uppfatta byggmetoder som icke-mänskliga, 2) använda djurpersoner för att förmedla djurens rättigheter och intressen, 3) skapa interaktion mellan människor och icke-människor, 4) inkludera en mångsidig grupp av deltagare och 5) anpassa lärandemålen till elevernas profiler genom användarpersoner. Designprocessen genom vilken dessa överväganden undersöktes bestod av två workshops som införlivade olika designmetoder, en analys av den första workshopen och skapandet av tre prototyper. För att ytterligare förbättra denna forskning skulle framtida arbete kunna fokusera på att utvärdera inlärningsupplevelserna. Till exempel skulle en särskild inlärningsupplevelse kunna utvecklas genom en etnografisk studie, där man undersöker perspektiven hos relevanta arter som påverkas av åtgärder för biologisk mångfald.

En beskrivning av ett borgarhus i trä från 1700-talet, tillika grafisk verkstad för konstnärer. Huset Krogen Amerika i Linköping är ett av de äldsta trähusen som är bevarat på sin ursprungsplats. Det sätts här in i en historisk och socialhistorisk kontext. Syftet är framförallt att beskriva hur konstnärsföreningeen " Krogen Amerika- Grafikcentrum i Östergötland" bildades och flyttade in sin verksamhet i det gamla huset. Här ges också en förklarande teori om hur föreningslivets höjdpunkt, grafikens uppsving som konstform och rivningsvågen i Sverige under 1960-1970-talet sammanstrålade och gav upphov till att flertalet konstnärdrivna föreningar bidrog till att rädda äldre byggnader från rivning. Vidare fastställs även varför just kulturaktörer är en exemplarisk grupp vad gäller bevarandet av äldre hus på sin ursprungsplats.