Borderlands. A study of the aesthetic-practical environment, its pedagogical and therapeutical properties based on the outline of two practices/institutions: the workshops at Hagastiftelsen and the bookbindery at the Kristofferschool. The perspective on education, pedagogy and therapy taken is an existential one where the main aims of an educational-therapeutic intervention is to support biographical development and integrity. In the process action research in my own bookbinding workshop as well as hermeneutic research at the workshops at Hagastiftelsen where adults with autism and other neuropsychological disorders work have been the sources of primary empirical data. Secondary sources are patient-histories written by Oliver Sacks as well as autobiographical narratives of some adults with autism. The phenomenology of Merleau-Ponty, aesthetic philosophy of Schiller, narrative studies and Antonovskys concept of sense of coherence (SOC) have been used as interpretive theories to understand the research data. After outlining the two practices/institutions the paper is concerned with analysing a number of basic properties concerning the pedagogically and therapeutically oriented workshop as a space for aesthetic-practical activity: instrument/tool, beauty, rhythm and work. By incorporating the standpoint epistemology of autism the issues of identity-formation and biography have also been given a more inclusive treatment. A discussion regarding aesthetic-practical environments, their development, comparisons between them and their evaluation follows. In the final part of the study an outline for further research and development is presented.

This report aims to present the work process behind a degree project at Mälardalen University, in cooperation with Volvo CE, Eskilstuna. The report aims to examine how a machine maintenance device can be presented. The purpose of the report is to anchor the understanding between action and results. Based on literature studies,analyzes and tests done with the target group, two prototypes have been developed to show how different subjects can be presented. The prototypes are created in a visual comic-like manner that emphasize the person behind the work. At the same time a comparison between two different ways of working and its results is clarified. / Denna rapport ämnar presentera den arbetsprocess som står bakom ett examensarbete på Mälardalens Högskola, i samarbete med Volvo CE, Eskilstuna.Rapporten ämnar behandla hur ett material om förunderhåll av maskiner kan presenteras. Rapportens syfte är att förankra förståelsen mellan handling och resultat. Utifrån litteraturstudier, analyser och tester med målgruppen har två prototyper framtagits för att påvisa hur olika ämnen inom förunderhåll kan presenteras. Prototyperna är skapade i ett serie-manér som framhäver människan bakom arbetet. Detta samtidigt som en jämförelse mellan två olika arbetssätt och dess resultat tydliggörs.

At the end of December 2022 Malmö had almost 360 000 inhabitants. According to Malmö Stad, the estimated number of inhabitants is expected to be 500 000 by the year of 2050. To make room for more people in the city, many of the old industrial areas in and around Malmö need to be densified and remade. One of these areas is called Nyhamnen. My site, a block consisting of six old silos and the magasin facilities is located here. The landlord wants to tear them down to make space for new buildings, but Malmö Stad wants to keep at least the six cylinder shaped silos and make them part of a future Nyhamnen.I want to believe that all of them could be saved, upcycled and repurposed with (economic, ecological and social) sustainability in mind. The industrial areas, threatened by demolition, are important for the cultural life in Malmö since they are perfect hosts for studios, ateliers and workshops. The densification of Malmö’s industrial areas are considered to ‘build away’ the cultural activities and force them to find other places to go, which is easier said than done. Culture and social perspectives are to be weighed together with the perspectives of economy and ecology in order to reach a sustainable city. Kulturkvarteret - a project of recycling, upcycling and re-adapting an old and underused industrial building in Nyhamnen, with sustainability as the driving force. It consists of a restaurant, workshops, ateliers, exhibition spaces and social areas meant for integrating people, starting conversations and socializing as well as apartments functioning as a sanctuary for the artists of Malmö. / I slutet av december 2022 hade Malmö närmare 360 000 invånare. Enligt Malmö Stad beräknas antalet invånare stiga till 500 000 år 2050. För att rymma fler invånare i staden behöver många av de gamla industriområdena i och runt Malmö förtätas och göras om. Ett av dessa områden heter Nyhamnen. Här ligger min byggnad, ett kvarter bestående av sex gamla silor och tillhörande magasin. Fastighetsägaren vill riva dem för att ge plats åt nya byggnader, men Malmö Stad vill behålla åtminstone de sex cylinderformade silorna och göra dem till en del av ett framtida Nyhamnen.Jag vill tro att silorna och magasinet går att renoveras och återanvändas med (ekonomisk, ekologisk och social) hållbarhet i fokus. De rivningshotade industriområdena är viktiga för kulturlivet i Malmö eftersom de är perfekta värdar för studios, ateljéer och verkstäder. Förtätningen av Malmös industriområden anses ”bygga bort” kulturverksamheterna och tvinga dem att hitta andra lokaler, vilket är lättare sagt än gjort. Kultur och sociala perspektiv bör vägas samman med ekonomi och ekologi för att nå en hållbar stad. Kulturkvarteret - ett projekt där en gammal och underutnyttjad industribyggnad i Nyhamnen renoveras, återanvänds och återanpassas med hållbarhet som största drivkraft. Kulturkvarteret består av en restaurang, verkstäder, ateljéer, utställningslokaler och sociala ytor avsedda för att integrera människor, starta samtal och umgås samt lägenheter som fungerar som en fristad för stadens konstnärer.

Studien genomfördes på industriföretaget Gränges Finspång AB som är en producent av valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare vilka används som komponenter främst inom bilindustrin och värme, ventilation och luftkonditionering. Aluminium är en miljöeffektiv råvara tack vare materialets naturliga egenskaper samt dess återanvändbarhet vilket har lett till att allt fler företag vill ta vara på dessa egenskaper vid tillverkning av klimatsmarta produkter. För Gränges Finspång AB har materialets aktualitet på marknaden inneburit en ökad efterfrågan på företagets produkter vilket i sin tur har satt ökad press på företagets produktionseffektivitet. Den produktionsprocess som studerades på företaget var en uppsättning maskiner – även kallade kallvalsverk – vilka kan liknas med en funktionell verkstad. Syftet med studien var att, med hjälp av optimeringsmetoder, ta fram en modell som kan användas som beslutsunderlag för sekvensering av produkter i företagets kallvalsverk. Utifrån intervjuer, granskning av interna dokument och en kvantitativ dataanalys genomfördes en kartläggning av Gränges Finspång AB:s hela produktionsflöde såväl som de processer unika för kallvalsprocessen. För sekvensering av företagets produkter tillämpades en linjär heltalsmodell vilken anger optimum för maximalt 14 produkter. Studien bekräftar att företagets kallvalsning är ett komplext produktionssystem ur ett schemaläggningsperspektiv. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll de estetiska lärprocesserna i historisk verkstad kan spela för att utveckla elevers historiemedvetande och historiska empati. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare som varit på Stavgards järnålderslägerskola med sina klasser. I undersökningen konstateras att historiska verkstäder är uppskattade bland lärare och elever och att det prioriteras i undervisningen trots att det innebär en stor ekonomisk ansträngning för skolan. De estetiska lärprocesserna representeras på Stavgard genom praktiskt arbete, berättelser och i viss mån drama. Vistelsen på Stavgard skapar en gemensam referensram för lärare och klass, utifrån vilken historiemedvetande byggs under kommande historieundervisning. På lägerskolan lever eleverna järnåldersliv under två dagar och undersökningen visar att eleverna genom att själv få uppleva järnåldersmänniskornas umbäranden utvecklar historisk empati. Utöver detta beskrivs också hur för- och efterarbetet i samband med Stavgardsvistelsen utformas av de olika lärarna. / The aim of this study is to investigate what role the aesthetic learning processes in historical workshops can play in developing students' historical consciousness and historical empathy. This has been investigated by interviewing six teachers who have been at Stavgard iron age camp school with their classes. The survey found that historical workshops are appreciated among teachers and students and that it is a priority in the teaching, even though this means a great financial effort for the school. The aesthetic learning processes are represented at Stavgard through practical work, stories and to some extent drama. The stay at Stavgard creates a common frame of reference for teachers and class, based on which historical consciousness is built during future history teaching. At the camp school, the pupils practice iron age life for two days, and the study shows that the pupils themselves by experiencing the hardship of the Iron Age people develop historical empathy. In addition to this, it is also described how the pre- and post-work in connection with the stay at Stavgard is designed by the different teachers.

Digitalization is an upcoming trend that divides the manufacturing industry of today. As an increasing number of companies chose to implement digitalization as a business strategy, some companies still struggle with implementing digitalization into their businesses. Previous research has developed digital transformation models, but has been admitted as too generic. This thesis used the most comprehensive transformation model as base and aimed to make it practically implementable for a manufacturing company with a process layout. To enable this, a case study was conducted on a steel-processing company with this layout design. This thesis had an inductive approach, where primary data were collected from one selected company through a pilot study and semi structured interviews, and secondary data were collected through a literature review. During the study, it was discovered that a company can benefit from using a customized guidance of how to implement digitalization, to optimally use digital opportunities. This thesis contributed with additional steps and extensions of the previous transformation model. The contribution consisted of the involvement of competency, creation of definition, identified digitalization trends relating to a SWOT analysis, additional phenomenon to take into consideration when analyzing future scenarios, additional questions to consider when analyzing impacted areas, creation of a digital business strategy, a comparison of impacted areas with previous projects, additional identified actions to fill the gap between current state and goals, and five identified criteria’s on how to prioritize these actions. This study extends current research with details and depth regarding a digital transformation model, and hence make it more practical. For future research, a case study testing the potential of the transformation model on a similar company should be conducted, and thereby improve the model further. / Digitalisering är en uppgående trend som delar upp dagens tillverkningsindustri. Medan ett ökande antal företag väljer att implementera digitalisering som en affärsstrategi, så kämpar fortfarande andra företag med att implementera digitalisering i sin verksamhet. Tidigare forskning har utvecklat digitala transformationsmodeller, men de har ansetts för allmänna. Denna uppsats använder den mest omfattande digitala transformationsmodellen som bas med syfte att göra den praktiskt användbar för ett tillverkande företag med en funktionell verkstadslayout. För att möjliggöra detta genomfördes en fallstudie på ett stålföretag med denna fabriksdesign. Uppsatsen genomfördes med ett induktivt tillvägagångssätt där primärdata samlades in genom en pilotstudie och halvstrukturerade intervjuer, och sekundärdata samlades in genom en litteraturstudie. Under studien framkom det att ett företag skulle ha nytta av en anpassad vägledning för hur digitalisering ska implementeras för att optimalt utnyttja digitala möjligheter. Denna studie bidrog med ytterligare steg och utökningar av den tidigare transformationsmodellen. Studiens bidrag involverar kompetenssäkring, identifierade digitaliseringstrender relaterade till en SWOTanalys, fenomen att ta hänsyn till gällande framtida scenarion, frågor att överväga vid analys av de påverkade områdena, skapande av en digital affärsstrategi, en jämförelse av påverkade områden med tidigare genomförda projekt, åtgärder för att fylla gapet mellan företagets nuvarande tillstånd och mål och kriterier för hur man prioriterar dessa åtgärder. Denna studie utökar aktuell forskning med detaljer och djup gällande en digital transformationsmodell, och gör den därav mer praktisk. I framtida forskning bör en fallstudie som testar potentialen hos transformationsmodellen på ett liknande företag genomföras, och därigenom förbättra modellen ytterligare.

Arkitekturprojektet som förslag syftar till att synliggöra Kulturskolans verksamhet i det aktuella området: Älvsjö i Stockholm. Skolan som plats utgör en plattform för möten och kulturutövande. Byggnadens utformning tangerar äldre såväl som senare arkitektur och skapar en relation som speglar Älvsjös mångtydiga identiteter. Skolbyggnaden skapar en fantasifull sfär för lärande och lek som hävdar barnkulturens okränkbara rätt till utrymme i staden. / The architectural project aims to make the activity of the Communal Culture School visible in the Älvsjö area in Stockholm. The school as a place is a platform for meetings and cultural expression. The design of the building touches both old as well as later architecture and creates a relationship between them that reflects the ambiguous identity of Älvsjö. The school building creates an imaginative sphere for learning and for play, which claims child culture's inviolable right to space in the city.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.