<p>The purpose of this paper is to examine the Kenyan school and how they describe the western world in their textbooks. To answer this I have asked two questions. How do the Kenyan textbooks describe the west? and How do the textbooks describe Kenyan and African relations with the west? I have used a method of qualitative analysis with a tool based on theories about “us and them” for my study. The textbooks are the four most commonly used in Kenyan High Schools.</p><p>The west is described in an extensive way in all the books. They describe relations that have influenced Kenya or Africa in one way or another. A lot of the descriptions are about the colonisation. Something that is not only described as negatively, it is instead used positively in the image of the African man. A general phenomenon for the most of the descriptions of the texts.</p> / <p>Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur den kenyanska skolan skildrar väst genom sina läroböcker. För att svara på detta har jag formulerat två frågeställningar. Hur skildras väst i de kenyanska läroböckerna? och Hur beskrivs och skildras Kenyas och Afrikas relationer med väst i läroböckerna? Jag har använt mig av en kvalitativ analysmetod och utifrån ett analysverktyg, som jag formar utifrån teorier om ”vi och dom”, har jag sedan studerat böckerna. Mina valda böcker är de fyra vanligast använda i kenyanska High Schools.</p><p>Väst skildras relativt omfattande i alla de fyra böckerna och beskriver saker och relationer som på något sätt har anknytning med Kenya och Afrika, mycket av skildringarna berör då kolonialismen på något sätt. Något som inte beskrivs på ett allt för omfattande negativt sätt utan nyanseras och används till något positivt i den Afrikanska självbilden. Ett fenomen som är genomgående för de flesta beskrivningarna av texterna.</p>

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ”dom andra” och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media. Frågor som ställdes var; vilka är de som har möjlighet att uttrycka sig i media, vilka åsikter uttrycker de och hur påverkar detta ghananernas syn på sig själva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett ”dom” i förhållande till ”oss” – ”ghananerna”, och därmed som stående utanför den nationella gemenskapen. Sättet på vilket ”vi och dom” omtalas i medierna gör också att ”vi” kommer att ses som bättre än ”dom”. Detta identitetsskapande är dock mycket komplext och påverkas i hög grad av de maktstrukturer som existerar i samhället. Att ingen kan stå utanför diskurserna, att alla både påverkar och påverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart för mig.

The purpose of this paper is to examine the Kenyan school and how they describe the western world in their textbooks. To answer this I have asked two questions. How do the Kenyan textbooks describe the west? and How do the textbooks describe Kenyan and African relations with the west? I have used a method of qualitative analysis with a tool based on theories about “us and them” for my study. The textbooks are the four most commonly used in Kenyan High Schools. The west is described in an extensive way in all the books. They describe relations that have influenced Kenya or Africa in one way or another. A lot of the descriptions are about the colonisation. Something that is not only described as negatively, it is instead used positively in the image of the African man. A general phenomenon for the most of the descriptions of the texts. / Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur den kenyanska skolan skildrar väst genom sina läroböcker. För att svara på detta har jag formulerat två frågeställningar. Hur skildras väst i de kenyanska läroböckerna? och Hur beskrivs och skildras Kenyas och Afrikas relationer med väst i läroböckerna? Jag har använt mig av en kvalitativ analysmetod och utifrån ett analysverktyg, som jag formar utifrån teorier om ”vi och dom”, har jag sedan studerat böckerna. Mina valda böcker är de fyra vanligast använda i kenyanska High Schools. Väst skildras relativt omfattande i alla de fyra böckerna och beskriver saker och relationer som på något sätt har anknytning med Kenya och Afrika, mycket av skildringarna berör då kolonialismen på något sätt. Något som inte beskrivs på ett allt för omfattande negativt sätt utan nyanseras och används till något positivt i den Afrikanska självbilden. Ett fenomen som är genomgående för de flesta beskrivningarna av texterna.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan Resdagboken.se. Som metod används den kritiska diskursanalysen. Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.

Abstrakt Titel: ”Jag tänkte bara: ’Inte här, inte här, inte här’” - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010 Författare: Irene Danielsson och Sandra Wåger Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Våren 2011 Handledare: Ulrika Olausson Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar. Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuer Teorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ”vi och dom”. Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ”Oro/rädsla”, ”Medkänsla/sympati”, ”Distansering/likgiltighet”, ”Ilska” och ”Lättnad”. Resultatet visar att det skapas ett ”vi och dom” genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ”nationen Sverige” där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ”dem” och de inbillade egenskaper som kommer med dem. Vissa associerar terrorism till religion - främst islam - och ser religionen som en förklaring till bakgrunden av dådet, medan andra inte alls gör den kopplingen. Dessa respondenter tror snarare att dådet beror på exempelvis psykisk sjukdom hos självmordsbombaren. Slutligen visar empirin i denna uppsats att respondenterna själva tillskriver medierna en betydande roll i formandet av deras uppfattningar. Många säger även att de inte kommer ihåg så mycket från fallet i Stockholm, vilket de tror kan bero på att medierna inte hade så stort intresse av att rapportera vidare om händelsen. Nyckelord: Emotioner, Terrorism, Religion, Självmordsbombningen i Stockholm 2010, ”Vi och dom”, Fruktanskultur, Publikstudie, Fokusgruppsintervju.

<p>Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan <em>Resdagboken.se</em>. Som metod används den kritiska diskursanalysen.</p><p>Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.</p>

No description available.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra   Författare:                                    Josefine Nilsman &amp; Johanna Olsson   Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är.   Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys.   Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer.   Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011.   Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter.   Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet   Termin:                                          Vårtermin 2011   Handledare:                                Göran Palm   Examinator:                               Tanya Elder                 Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framställs i en lärobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger på intervjuer och analyser av sex elever i årskurs nio. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sätt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssätt i dessa läroböcker. Undersökningens fokus ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt dessa eventuella spår då yttrar sig. Eleverna får också ta ställning till om de anser att läroböcker i ämnet religion skulle vinna på fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifråga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier. Resultatet av undersökningen visar att det i läroboken finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga hindun och buddhisten samt deras religiösa trosföreställningar.   Det visar sig att den undersökta läroboken innehåller formuleringar och bilder som innebär en exotifiering och andrafiering av hinduismen och buddhismen vilket också förstärker den eurocentriska bilden av den andre. Den religiösa individen tolkas därtill uteslutande utifrån kollektivet vilket förstärker en stereotypisk bild av hindun och buddhisten. Läroboken skapar på detta sätt en föreställning hos elever som ger dem ett intryck av ”de andra” i relation till den norm som de omedvetet får lära sig är ”den västerländska.” Eleverna själva uttrycker att de skulle uppskatta textinlägg skrivna av troende hinduer och buddhister. De menar att dessa inlägg skulle förstärka deras förståelse och öka deras intresse för dessa religioner. Detta skulle förmodligen innebära att den stereotypiska bilden av hindun och buddhisten i lärobokens framställningar skulle bli ber individ baserad. Eleverna skulle förmodligen då också kunna relatera till religionerna på ett mer objektivt sätt.

Uppsatsen intresserar sig för icke-vita svenskar som trots sitt svenska medborgarskap upplever att de inte alltid kan eller får känna sig som svenskar. Utgångspunkten är att det i Sverige råder en vithetsnorm som för icke-vita svenskar får konsekvenser som rasism, exkludering och utanförskap. För att få en förståelse för mekanismerna bakom dessa konsekvenser används istället för en övergripande teori flertalet centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som alla ses utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att undersöka detta har det genomförts sju kvalitativa intervjuer med icke-vita svenskar. De har intervjuats om hur de upplever och tolkar rasism. Vidare har uppsatsen sökt svar på huruvida respondenterna har omedvetna eller medvetna strategier för att bemöta den rasism de utsätts för. Det har sedan gjorts en jämförelse för att se om erfarenheterna skiljer sig åt beroende på om respondenterna är uppväxta i Sverige eller inte. Resultatet visar att alla respondenter oavsett grupp upplever rasism och får sin svenskhet ifrågasatt. De största skillnaderna mellan grupperna ligger i vilka strategier respondenterna använder sig av för att hantera den rasism de möter. Gruppen med respondenter som är uppväxt i Sverige väljer i högre grad att konfrontera den rasism de utsätts för medan gruppen som inte växt upp i Sverige i högre grad väljer att hitta strategier för att handskas med eller undkomma den. / The thesis is interested in the non-white Swedes who, despite their Swedish citizenship feel that they are not always able or allowed to feel like Swedes. The starting point is that in Sweden there is a whiteness standard witch for non-white Swedes have consequences in form of racism, exclusion and alienation. To get an understanding of the mechanisms behind these effects the writers instead of a general theory use several key concepts and theoretical points all seen from a postcolonial perspective. Seven interviews were held with non-white Swedes who was interviewed on how they perceive and interpret racism. Furthermore, the paper sought answers on whether respondents have been unconscious or conscious strategies to manage or respond to racism. It has since been made a comparison to see if it differs depending on whether respondents grew up in Sweden or not. The result shows that all respondents, regardless of group, experience racism and get their Swedishness questioned. The biggest differences between the two groups lies in how respondents choose to deal with the racism they encounter. The group of respondents who grew up in Sweden chooses to confront the racism they face while the group of respondents who didn’t grow up in Sweden are more inclined to deal with or escape it.