I denna uppsats genomför jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framställs i fyra läromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolår. Fokus i undersökningen ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt eventuella sådana spår yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra läroböckerna i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner. Det visar sig i läroböckernas texter att den variation som finns ursprungsbefolkningar emellan inte får träda fram vilket lätt leder till generaliseringar, både på gott och på ont. De centrala drag i ursprungsbefolkningars religioner som författarna i de undersökta läroböckerna betonar och som får stå i kontrast till läroböckernas ”vi” är att ursprungsbefolkningar har ett speciellt förhållande till naturen, det finns en central kult kring andar och förfädersdyrkan samt en stark tro på magi och övernaturliga krafter.

Syftet med studien var att undersöka hur gärningsmän med svensk respektive utländsk bakgrund porträtteras i nyhetsartiklar från kvällspressen under åren 1999–2002 och 2019–2022 utifrån ett fokus på vilka diskurser som inverkar på porträtteringen. Nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Konstruktionen av “vi” och “dom” och andrafiering användes för att skapa en bredare förståelse av medias makt och dess potential att konstruera och reproducera tankemässiga och samhälleliga strukturer. Studien har visat att skillnader i porträtteringen finns bland gärningsmän med svensk och utländsk bakgrund under de valda perioderna. Konstruktionen av “vi” och “dom” återfinns i båda perioderna men under 1999–2002 är de svagare då fokus i huvudsak riktas mot gärningsmän med svensk bakgrund. Detta framkom genom att de svenska gärningsmännen ges större utrymme vid porträtteringen, då läsaren tillhandahölls med mer detaljerad och personlig information om gärningsmannen och gärningen. Under 2019–2022 är konstruktionen av “vi” och “dom” mer tydlig då ett allt större fokus riktas mot etnicitet för gärningsmän med utländsk bakgrund till skillnad från gärningsmän med svensk bakgrund där en neutral och mindre detaljerad porträttering förekom.Studiens resultat stämmer väl överens med vad som framkommit i både tidigare forskning och vad som presenteras om teoretiska perspektiv. Uppsatsen synliggjorde att konstruktionen av gärningsmän av utländsk bakgrund än svensk är anses vara dubbelt avvikande – i första hand porträtterades de som “invandrare” och i andra hand som “gärningsman”.

Till denna studie har vårt empiriska material baserats på sex individers utsagor. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att undersöka individernas upplevelser kring ett fenomen. Val av ämne inspirerades av samhällsdebatten som förs kring flyktingar, asylsökande och immigranter. Det har deltagit sex informanter i studien och de har alla varit bosatta i Sverige i över åtta år. Tre av informanterna som deltagit i studien kom till Sverige som ensamkommande asylsökande och tre kom på grund av anknytning till anhörig.  Studiens mål var att lyssna till informanternas egna upplevelser och utsagor. Baserat på detta blev syftet med studien att förstå hur individer som immigrerat till Sverige upplever integrationen samt vilket stöd som finns att tillgå.  Vi har lutat oss mot tidigare forskning som innefattar begreppen integration och “vi” och “dom”. Vi har även använt oss av begrepp som handlar om vardagsrasism, kultur och tillhörighet. Med hjälp av tidigare forskning och begrepp har vi jämsides med det empiriska materialet analyserat och fått fram resultat. Resultatet visade att integrationen är komplex och att våra informanter har uppfattat detta. Informanterna ser att samhällsstödet har hjälpt dem att bli en del i det svenska samhället. Samtidigt har informanterna stött på olika hinder vad gäller integrationsprocessen. Detta var något som visade sig i form av vardagsrasism, utanförskap,  och anpassning av den nya kulturen. / The empiric data is based on six individuals’ statements. We have chosen to make a qualitative interview study to investigate individuals' experiences of a phenomenon. The selection of study field was inspired by the social debate about refuges, asylum seekers and immigrants. There have participated six informants in the study and they have been resident in Sweden for over 8 years. Three of the informants who participated in the study, came to Sweden as an unaccompanied asylum seeker and three came because of connection to kin. Our goal was to listen to the informants' own life experiences and statements. Based the statements, the purpose of the study was to investigate how people, who have immigrated to Sweden, experiences the integration process and what kind of social support is available for their integration. We have leaned towards previous research, for instance, the concepts of integration and the meaning of "us" and "them". We also used the concept which relates to everyday racism, culture and connection. Using previous research and concepts we have alongside the empirical material analyzed and produced results. The results showed that the integration is complex and that our informants have comprehend the phenomenon. They think that the social support has helped them to become a part of the Swedish society. At the same time the informants encountered various obstacles in terms of everyday racism and the adaptation of the new culture

<p>Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ”invandrare” som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ”oss” integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ”vi- och dom”-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär fenomenet integration ur ett myndighetsperspektiv?, Hur framställs ”dom”/”invandrarna” som skall integreras i det svenska samhället i den politiska diskursen om integration?, Tar myndighetsdiskursen om integration hänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet? Materialet som analyserats har avgränsats till ett antal officiella dokument som, genom ett strategiskt urval valts ut från tre huvudområden: Regeringens strategier för integration, länsstyrelsens riktlinjer för integration och uttalanden gjorda av integrationsministern. Dessa dokument har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna; ”Vi- och Dom”- tänkandet och politiken, andrefiering och strukturell diskriminering ur ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att integrationsdiskursen inte är neutral och att de svenska myndigheternas integrationsdiskurs bidrar till reproduktionen av ett ”vi och dom”- tänkande som systematiskt delar befolkningen i kategorierna ”svenskar” (vi) och ”invandrarna” (dom). Integration framställs genomgående som ett etniskt fenomen, som endast berör ”invandrare”, vilka oftast framställs som en problematisk grupp. ”Invandrarna” nämns otaliga gånger i anslutning till sociala problem som arbetslöshet, bidragsberoende eller som orsaker till den bristande integrationen. När ”invandrare” inte nämns i anslutning till problem beskrivs de istället som en resurs som det svenska samhället (vi), måste ta tillvara och utnyttja. Dessutom visar resultaten på att den svenska integrationsdiskursen i hög utsträckning saknar ett intersektionellt perspektiv och därmed sällan tycks tahänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet som en grund för enfruktbar analys bortom ”Vi och Dom”- tänkandet och handlandet.</p>

<p>En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna.</p> / <p>A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.</p>

En framgångsfaktor vid internationell tjänst är att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlättas om samtliga enheter känner varandra innan rotation till missionsområdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanställda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsområdet. Vid dessa fall lånar man in enheter från andra förband. Inlåningar kan skapa friktioner mellan enheterna. Detta är en fallstudie utav KS14, där man valde att förstärka styrkan med enheter som innehade kompetens inom specialområden. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse varför det uppstod friktioner inom KS14 när den förstärktes med en ny enhet. Frågeställningarna är följande: Varför blev det motsättningar mellan KS14 och förstärkningsstyrkan? Hur motsättningar tog sig uttryck? Hur kan dessa motsättningar förklaras? För att besvara frågorna har intervjuer gjorts med tre personer som var med i KS14. Undersökningen visar att det uppstod ett ”vi- och dom” känsla mellan KS14 och den förstärkande enheten. Skälen till detta var dels bristen på kommunikation vad det gäller information om den nya enheten och dels att KS14 hade en historia tillsammans. Dessa motsättningar togs i uttryck genom att man vanhedrade minnestavlan, kom på nedvärderande slogans samt ignorerade förstärkningsstyrkan. Detta berodde på bristen av kommunikation, information och öppenhet mellan de bägge parterna. / A success factor in service abroad is the interplay between all the units work smoothly.This is made easier if all the units know each other before rotating to the area of operation. In future, all units have contracted soldiers rotate down, however, they do not hold all the abilities to solve all tasks in the area of operations. In these cases, it borrows in units from other battalions. These attachments may create frictions between the units. This is a case study out of KS14, which chose to reinforce the contingent with a unit with expertise in specialized areas. The purpose of this study is to create an understanding why there was friction within KS14 when it was reinforced with a new unit. The questions are: Why were there differences between KS14 and reinforcing unit? How the frictions expressed? How do you explain these frictions? To answer these questions interviews have been made with three people who were with the KS14. The study shows that there was an "us and them" feeling between KS14 and the reinforcing unit. The reasons for this were the lack of communication when it comes to information on there inforcing unit and that KS14 already had a history to gether. These frictions were reflected in by disgraced the plaque, came in disparaging slogans and ignored the reinforcing unit. This was due to the lack of communication, information and openness between the two parties.

Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ”invandrare” som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ”oss” integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ”vi- och dom”-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär fenomenet integration ur ett myndighetsperspektiv?, Hur framställs ”dom”/”invandrarna” som skall integreras i det svenska samhället i den politiska diskursen om integration?, Tar myndighetsdiskursen om integration hänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet? Materialet som analyserats har avgränsats till ett antal officiella dokument som, genom ett strategiskt urval valts ut från tre huvudområden: Regeringens strategier för integration, länsstyrelsens riktlinjer för integration och uttalanden gjorda av integrationsministern. Dessa dokument har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna; ”Vi- och Dom”- tänkandet och politiken, andrefiering och strukturell diskriminering ur ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att integrationsdiskursen inte är neutral och att de svenska myndigheternas integrationsdiskurs bidrar till reproduktionen av ett ”vi och dom”- tänkande som systematiskt delar befolkningen i kategorierna ”svenskar” (vi) och ”invandrarna” (dom). Integration framställs genomgående som ett etniskt fenomen, som endast berör ”invandrare”, vilka oftast framställs som en problematisk grupp. ”Invandrarna” nämns otaliga gånger i anslutning till sociala problem som arbetslöshet, bidragsberoende eller som orsaker till den bristande integrationen. När ”invandrare” inte nämns i anslutning till problem beskrivs de istället som en resurs som det svenska samhället (vi), måste ta tillvara och utnyttja. Dessutom visar resultaten på att den svenska integrationsdiskursen i hög utsträckning saknar ett intersektionellt perspektiv och därmed sällan tycks tahänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet som en grund för enfruktbar analys bortom ”Vi och Dom”- tänkandet och handlandet.

Vi kommer i den här uppsatsen analysera Moderaternas och Socialdemokraternas kriminalpolitiska program från 2017 respektive 2018, utifrån ett ”vi och dom” perspektiv. I de flesta europeiska länder baseras segregationen på en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Språk och tal relaterat till detta förstärker och återskapar uppdelningen samt föreställningar om vitas maktövertag. Vår mening är att det leder till en strukturell rasism som gör att föreställningar om människors inneboende olika värde cementeras i gemene person och effekten blir en ökad främlingsfientlighet i samhället. Politiken har ett stort ansvar i att forma människors föreställningsvärld och det är därför intressant att analysera hur just de politiska partierna formulerar sig utifrån en föreställning om ett ”vi” och ett ”dom” i samhället. Kriminalpolitik är ett politiskt område som rör upp känslor och den allmänna debatten runt kriminalitet har i stor utsträckning kopplats till migrations- och integrationsdebatten. Analysen är genomförd med hjälp av Carol Lee Bacchis (2009) verktyg för diskursanalys; ”What’s the problem represented to be?” (WPR), vilket har hjälpt oss tydliggöra den problemformulering som partierna kopplar kriminalitet till. Vi ser i de kriminalpolitiska programmen att det finns en tydlig koppling till föreställningen om ”vi och dom” och hur stora delar av programmen är uppbyggda efter denna logik. I stor utsträckning är det de utsatta områdena som får stå för de geografiska och rumsliga platser dit ”dom” knyts och det är sedan till dessa platser mycket av problemformuleringen kopplas. Moderaterna lägger i sitt program ett större fokus på ”invandraren” som ett hot medan Socialdemokraterna lägger större vikt på begreppet ”trygghet” som svensk norm. Genomgående i programmen förstås begrepp kopplade till subjektskategorin ”invandraren” som en del av problemformuleringen kring kriminalitet och begrepp kopplade till ”svenskhet som det eftersträvansvärda. De två partierna använder sig av ett språk vilket innehåller begrepp som för gemene person är laddat med olika värderingar och underförstådda antaganden.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.

The purpose of this study was to investigate how three Swedish news publications writes about integration and immigrants. The news articles were analyzed with a rhetorical analysis. The method was supplemented with theories of media and ethnicity, agenda setting theory and gatekeeping theory. This study resulted in the conclusion that racist discourses are found in the three news publications, regardless of political color, writer or article genre. Many of the articles makes a clear division of "us and them", where "them" is defined by the text's "us", who are often Swedes. "Them" is described by the attributes that ”us” don't want to be associated with. Immigrants are often portrayed as victims of their culture or as a threat to Western society. There is also a clear link between immigrants, Islam and Muslims irrespective of where the immigrants come from. The articles on integration continues to talk of immigrants as a unified group but these articles are accusing politicians and organizations to a greater extent, for the integration problematics. Both topics are discussed mainly on the basis of values and feelings and statistics showing the whole context is missing.