Denna uppsats undersöker vilket innehåll USA:s president Donald Trump fyllde begreppen ”vi” och ”dom” med via sitt Twitterkonto under de sista tre veckorna av presidentvalrörelsen 2016. Analysen motiveras av att den kan ge en fingervisning om vilken politik Trump kommer att verka för som president. Forskningsfrågan för studien är: Med vilket innehåll fyller Donald Trump, genom sitt Twitterkonto, signifikanterna ”vi” och ”dom”? Uppsatsen ingår i forskningsfältet politisk kommunikation och utgår från ett teoretiskt ramverk som lägger stor vikt vid språkets funktion i konstruktionen av verkligheten. Som metod används diskursanalys, där betydelserna för ”vi” och ”dom” tolkas utifrån hur begreppen sammankopplas med andra betydelsebärande begrepp och den kontext som tweetarna är skrivna i. I uppsatsens analys framkommer det att Trump konstruerar en motsättning mellan ”vi” och ”dom” som baseras på religiös tillhörighet och ursprung, och där ”dom” som är muslimer eller har invandrat från Latinamerika utgör problemet. Utifrån den konstruerade problembilden kan politiska krav som att stoppa invandringen från muslimska länder och att deportera miljontals invandrade från Latinamerika, framstå som logiska lösningar. Lösningar som också har presenterats av Donald Trump. Denna typ av politiska förslag riskerar leda till att ytterligare öka främlingsfientligheten och de sociala spänningarna i USA. / This paper examines the content US President Donald Trump filled the terms "us" and "them" via his Twitter account during the last three weeks of the presidential election campaign in 2016. The analysis is motivated because it can give an indication of what kind of policy Trump will suggest as president. The research question for this study is: With what content does Donald Trump, through his Twitter account, fill the signifiers "us" and "them"? The essay is part of the research field of political communication and is based on a theoretical framework which places emphasis on the function language has as a tool for the construction of reality. Discourse analysis is used as method, which implicates that the meanings of "us" and "them" is interpreted on the basis of how the concepts are connected with other meaningful concepts and the context in which the tweets are produced. According to the analysis of this paper, Donald Trump constructs an opposition between "us" and "them" based on religious affiliation and origin, in which "them" – who are Muslim or immigrants from Latin America – are the problem. Based on this constructed conflict, the political demands to stop immigration from Muslim countries and deport millions of immigrants from Latin America, appears as logical solutions. Solutions that has also been presented by Donald Trump. This type of policy proposals could lead to a further strengthening of the social divisiveness and an increase of xenophobia in USA.

<p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p>

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation. Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i. Under Den situationella identiteten problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi. Efter det kommer jag in på diskussionen om Offer- och Förövaridentiteter. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet. I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.

This study aim’s to examine how conceptions regarding culture and ethnicity influence the daily work of personnel in integration projects financed by the European Social Fund (ESF). The method of this study was individual semi-structured interviews with nine persons working in three different projects. The reason why we have chosen these specific projects was because of their work with immigrant participants. Concepts that our study is based on was culture and ethnicity, but also the theory considering in-groups and out-groups. The result of our study shows that the personnel acknowledge the importance of individual adaptation in the work with the participants, but with awareness considering cultural expressions based on their origin. The answers of the personnel also reveal a cultural hierarchy in the Swedish society. We found out that discrimination from employers is mainly based on the immigrant’s lack of Swedish linguistics. The personnel consider the knowledge of language to be one of the most important factors for immigrants when integrating into a new society. Some of the personnel mentioned that cultural prejudices affect their refutation in the meeting with immigrant participants.

Jag har valt att skriva en diskursanalys om, och i så fall hur, representativa begrepp i förskolans läroplan Lpfö 98:18 speglar maktförhållandet i majoritetssamhällets normer. Jag har genom att anta ett poststrukturalistiskt perspektiv belyst och analyserat konstruktionen av begreppen demokrati, norm, språk och identitet i förskolans läroplan Lpfö 98:18. Den postkoloniala teorin, vithetsstudier och Foucaults maktteorier har skapat en historisk länk till hur den västerländska konstruktionen av “vithet” och därmed “svenskhet” och den dominerande diskursen “den andre” skapades som en del av kolonialtidens tänkande och som reproduceras idag genom olika maktstrukturer. Resultatet av min analys av ovan angivna begrepp visar att det finns utrymme för att tolka det som att förskolans läroplan reproducerar diskurser om “den andre” och att språkbruket kan kopplas till ett normativt tänkande om “svenskhet”. Pedagogen, är enligt Foucault, en aktör som i sitt arbete implicit kan utöva makt och styra mot den prioriterade “svenskheten”.

This study examines the difference in Expressen’s portrayal of two similar murder cases in Sweden with the key difference being the ethnicity of the perpetrators. The main purpose is to determine if the media is using a discriminatory rhetoric in their covering of crime and if they are upholding a “we and them” view of the world. Former research shows signs of othering in the media around discourse of crime and immigrants and discusses medias’ cementing of a post-colonial worldview. This study uses framing theory and othering theory as a theoretical framework and is conducted through a quantitative content analysis of the written articles, about the murder cases of Wilma Andersson and Tova Moberg, across the time period of them going missing, to the point where the murderer is sentenced. The results show no signs of othering or discrimination in the Expressen articles and both the perpetrators and victims are framed equally in almost every aspect. Furthermore there is no significant connection between the sources cited and the framing in those articles, which could indicate an awareness in Expressens news process and how they influence the public.

Sverigedemokraterna är ett radikalt högerpopulistiskt parti som fortsätter att öka sedan valet år 2010. Vid en opinionsundersökning i april 2012 skulle partiet få 8 procent av medborgarnas röster. Syftet med vår uppsats är att förstå och förklara vilka orsaker som ligger till grund för att allt fler medborgare röstar på Sverigedemokraterna. För att kunna besvara syftet med uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ studie genom att med semistrukturerade intervjuer undersöka upplevelser och attityder till dagens samhällsförändringar bland Sverigedemokraternas väljare och relatera deras upplevelser till tidigare forskning inom ämnet. För att besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt kan SD som parti locka allt fler väljare i dagens globaliserade Sverige? Vilka faktorer kan ligga till grund för att vissa medborgare röstar på SD? Samt vad tror de att SD kan bidra med och förändra i det svenska samhället och mer specifikt för deras egen situation? Vårt teoretiska ramverk är globalisering, representationen ”Vi och Dom”, nation/nationalism och välfärdschauvinism. Med dessa teorier kommer vi ur ett sociologiskt perspektiv förklara vilka samhällsprocesser som interagerar med väljarnas vardagssituation och därmed ligger till grund för deras politiska beslut. Det slutgiltiga resultatet visar att radikal högerpopulistisk retorik är genomgående i samtliga intervjuer. Invandring och välfärdsfrågor var det viktigaste faktorerna till varför intervjupersonerna röstade på Sverigedemokraterna. / The Sweden Democrats is a radical right wing party who continue to increase since the elections in 2010. At a poll in April 2012, the party would get 8 percent of the votes. The purpose of our paper is to understand and explain the reasons underlying that more and more citizens vote for the Sweden Democrats. To be able to respond to the purpose of the paper, we have chosen to make a qualitative study by using semi-structured interviews examine the experiences and attitudes of today's social changes among the Sweden Democrats ' voters and relate their experiences to the previous research on the subject. To answer our purpose becomes the following questions: In what way can the SD as an increasing number of voters in the party attract today's globalized Sweden? What factors can serve as the basis for that some citizens vote on SD? What do they think that SD can contribute and change in Swedish society and more specifically for their own situation? Our theoretical framework is globalization, representation "We and Them" nation/nationalism and welfare-chauvinism. With these theories we come from a sociological perspective to explain what social processes that interact with voters ' living situation and thus is the basis for their policy decisions. The final result shows that radical right wing rhetoric is consistently in all interviews. Immigration and welfare issues were the main factors why the respondents voted for the Sweden Democrats.

This thesis deals with questions concerning ongoing constructions of heterosexuality as a norm in the Swedish church. Empirically the study is based partly on interviews with thirteen homo- and bisexual priests, one district visitor and one church politician and partly on some of the church’s own inquiries and documents concerning the question of Christianity and ”deviant” sexuality. The aim for this study is to examine how norms for sexuality, coexistence and gender are repeated in the documents created by the Swedish church itself about homosexuality and Christianity and to discern how these norms are present and have sense – are reproduced, challenged and transformed in life stories of Christian homo- and bisexual individuals. To be able to see how the notion of homosexuality as abnormal is reproduced, secured and challenged I have chosen to interpret texts, observations and life stories from a critical discourse perspective. In this theoretical tradition it is central to stress how, or rather to investigate what strategies are used to produce and maintain notions of ”abnormality”. One dominating view in the discussions within the church is that homosexuals and heterosexuals have equal value but that partnership cannot be equated with marriage. This understanding is expressed in my examples of formations of heteronormativity within the church. In the interview persons’ narratives there are discourses represented that are articulated in the church’s own inquiries but the narratives also express counter discourses. They speak about themselves in relation to, for example, imperative heterosexuality, homosexual ideals, core family ideals, theological way of thinking and dichotomizing understanding of gender. I have identified several ”uses” in the narratives and all of them are contained in an overall Christian homosexual ”us”. Instead of viewing themselves as being ”wrong” some of the interview persons have moved the problem to the heteronormativity. Experiences of not being part of the norm have made them strong and willing to struggle and fight for their rights. This position, outside the norm, is by some viewed positively. The homosexuals’ experiences of oppression have led to a desire to liberate the church from homophobia and show ”the true” church, where no one is discriminated. Homosexuals are accepted within the church, but only as deviants. This way heterosexuality is being made the superior category. Its meaning and superior position cannot be questioned according to many of the church’s representatives. Still, this is exactly what is happening when homosexuals are increasingly visible to the public and when they challenge the heterosexual norm. This provocation makes the heterosexual norm visible and forces representatives of the norm to deal with it! / Författaren har bytt efternamn till Holst.

The purpose of this thesis is to do a critical review of the aid organization SOS Children’s Villages text- and video campaigns, from a postcolonial perspective. Our purpose is divided into two questions: Are there colonial values in the advertising campaigns? Which language- and image strategies are used by SOS Children’s Villages to put across their messages? Our material consists of 10 selected video clips, and four printed ads that are made up of an image and a short text, which are part of a campaign named: Inte ett enda barn ska behöva vara ensamt (translation: Not a single child should have to be alone). We have chosen to use text- and image analysis as a method in our review of the material. The main theoretical base in our thesis is postcolonialism, while”the Other” and ”whiteness” are two concepts we have chosen so that we can reach a deeper analytical level. We have analyzed some of the clips from the concept “The White Man’s Burden”, and have discovered that ”The Western World” tries to insert their own values and ideals into ”The Third World”. We have also discovered that the children, in some sequences, are presented as non-human and differentiated from the “white Westerners”. The last chapter in our thesis problematizes how modern technology, as Smartphones, applications and social media, are used to make it easier to give money to charity. We also discuss how “The Western World” can be seen as a contributor to the current situation in “The Third World”, which makes the aspect of high-technology even more interesting.