Den föreliggande studien är en självobservation med syfte att studera hur min inlärningsprocess tar form vid instuderingen av stycket Old French Song för solokontrabas, och studien utgår ifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Instuderingsprocessen fortgick under fem veckor hösten 2018 med sammanlagt 22 övningspass. Av dessa dokumenterades fem med hjälp av videoinspelning. I resultatet presenteras de resurser som användes vid designen av inlärningen, och på vilket sätt de användes. Resultatet visar också på vilket sätt resurser kombinerades för att göra inlärningsprocessen multimodal. I diskussionen diskuteras resultatet med utgångspunkt i tidigare forskning om instudering samt i relation till det designteoretiska perspektivet på lärande. / The present study is a self-observation meant to study how my learning process takes shape during the studying of the piece Old French Song, played on the double bass. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The learning process proceeded for five weeks during the autumn of 2018, making for a total of 22 separate practice occasions of which five was documented using video recording. The result shows the different resources used in the design of my learning process, and the different ways they were used.  It also shows in what way different resources were combined to form a multimodal learning process. The last section discusses the result based on previous research on the studying of musical pieces, and in relation to a design theoretical perspective on learning.

Mitt projekt handlar om att studera hur de olika saxofonstorlekarna samspelar i enensemble. Syftet med studien är att undersöka hur jag förändrar mitt saxofonspel närjag byter från barytonsaxofon till sopransaxofon i en saxofonkvartett. Minaforskningsfrågor är: Hur ändrar jag mitt spel och min roll när jag går från att spelabarytonsaxofon till att spela sopransaxofon? Vad beror dessa skillnader på? Ibakgrunden tas begrepp som är viktiga för ämnet upp såsom rytm, intonation,embouchyr, stöd, formella roller och informella roller. Studiens teoretiska utgångspunktutgörs av ett hermeneutiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras de metoder jaganvänt, nämligen videoobservation och loggbok. Slutligen presenteras resultatet av deanalyser som har gjorts av bytet från barytonsaxofon till sopransaxofon. Studien gårigenom alla de förändringar jag har gjort gällande intonation, tempo, rytm, frasering;embouchyr, luft, artikulation; hållning, rörelse, motorik samt ledarskap och roller. / My project is about studying how the different saxophone sizes interact in an ensemble.The purpose of the study is to investigate how I change the way I play the saxophonewhen switching from baritone saxophone to soprano saxophone in a saxophone quartet.My research questions are: How do I change the way I play the saxophone and my role inthe ensemble when I switch from playing baritone saxophone to playing sopranosaxophone? What are these differences due to? In the background chapter, concepts thatare important to the topic are presented such as rhythm, intonation, embouchure,support, formal roles and informal roles. The theoretical foundation of the study is ahermeneutic perspective. The methodology chapter presents the methods I used,namely video observation and logbook. Finally, the results of the analyzes made of theswitch from baritone saxophone to soprano saxophone are presented. The studypresents all the changes I have made regarding intonation, pace, rhythm, phrasing;embouchure, air, articulation; posture, movement, motor skills, leadership and roles.

Aural skills, design theory, learning process, semiotic resources, violin, folk music, video observation, self-observation

The purpose of this study is to investigate the children’s mathematics learning through play. The questions to be answered are: how can teachers facilitate children’s mathematics learning through play? How can play affect children’s math learning? Are the children aware of the role of play in their mathematics learning? My method is based on interviews and observations. My informants are three teachers who work in two different preschools. I have interviewed the teachers and have been allowed to observe their work with the children. I have chosen to document the interviews and the observations with the help of a Dictaphone and digital camera. In the interviews, the teachers tell me that they try to capture and use mathematics in different contexts in everyday activities. They add that their duty is to actively work to draw the children’s attention to mathematical problems in an enjoyable and fun way. In my study, I clearly see that plays can facilitate the learning of mathematics.

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare. I resultatet redovisas hur lärarna använder tal, sång, specifika kontrabasord, gester och instrumentet kontrabas som resurser i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna designar sina lektioner på olika sätt samt att de använder sig av olika tekniker vid spel. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts de olika resurser lärarna använder sig av och hur de designar sina lektioner i relation till det designteoretiska och multimodala perspektivet. En av slutsatserna i diskussionen är att lärarens position gentemot eleven har betydelse för elevernas förmåga att imitera och transformera lärarens gester. / The purpose of this study is to contribute to further knowledge of how double bass teachers design their group lessons for double bass students. There seems to be a lack of studies that treat group tuition for double bass. The background chapter therefore provides pros and cons about group tuition, different methods for group tuition used by string teachers and previous research in the field that shows the positive effects of group tuition. The theoretical starting point of this study is based upon the design theoretical and multimodal perspective. The collected data material consists of two video documentations from two different double bass teachers. The result chapter describes how the teachers use speech, song, double bass words, gestures and the double bass as resources in teaching. The result also shows that the teachers design their lessons differently and use different kinds of techniques when playing. In the concluding discussion chapter the teachers’ different resources and how they design their lessons is lifted as the main topics according to the design theoretical and multimodal perspective. One of the conclusions in the discussion is that the teachers’ position towards the students is significant for the students’ ability to imitate and transform gestures from the teacher.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck. I diskussionen tar jag bland annat upp hur resurserna används sett ur det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to explore a musician's body language when studying an orchestral part. The observation took place during my own practice of the first flute part in the fourth movement of Brahms' second symphony and also during the rehearsal with the orchestra. The study has its basis in the perspective of design theory and I have used video observations during the rehearsal period of the work. I have also written a logbook during the process of self-observation. The result shows that the physical resources can help, but also hinder the musical process and its expression. In the end I discuss among other things how resources are used, seen from the design theory perspective.

Detta arbete är en självstudie i att utveckla improvisation på saxofon. Syftet är att utforska hur det är möjligt att uppnå en nivå av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen är att all musik egentligen kommer ur improvisation. För att improvisation i nuet skall vara en reell komposition krävs en utvecklad förmåga att spela utifrån en inre musikalisk intuition, snarare än att enbart utgå från vad som är teoretiskt korrekt. Metoderna som används är dagliga anteckningar om den egna utvecklingen i en loggbok samt videoinspelning av mitt eget improviserande vid några tillfällen. Det teoretiska utgångsläget är fenomenologiskt. I fenomenologisk tradition ställs frågan vad som visar sig vara väl fungerande metoder eller redskap i att utveckla improvisation, för att uppnå ett ”flow” av komponerande i nuet. Dessa metoder och redskap har praktiserats och dokumenterats under några månader. Arbetets resultat utgår från loggbok och videoinspelningar. Där presenteras och utvärderas olika metoder för att öva improvisation. Vidare granskas improvisation utifrån enklare musikaliska ramar till att ta svårare utmaningar och utvecklas mer. Uppmuntrande för den som vill improvisera, är att resultatet visar att det går att få flow i sitt improviserade spel utifrån den kunnighet som finns etablerad, men att det sedan behövs träning för att improvisera utifrån mer och mer avancerade musikaliska förutsättningar. Viktigt för utvecklingen är att improvisera med andra och gärna inför publik. För att våga göra detta krävs mod. Till sist diskuteras resultatet tillsammans med de metoder som använts för att utveckla improviserat spel, liksom begreppet ”flow”. / This is a self-study in how to become a skilled improviser on saxophone, with the purpose of researching how to develop a higher level of freedom in improvising. A view introduced in the introduction of the study, is that all music basically generates from improvisation. For an improvisation to be a real composition in the now, it demands a highly developed skill, with the ability to play out from an inner creative intuition, rather than only from what might be theoretically correct. The methods used for the research are daily notes about the process in a journal and video-recordings of me improvising. The theoretic eyeglasses that are used are phenomenological. What kind of methods or tools will appear beneficial in developing improvisation skill to a level of reaching a ”flow” of composing music here and now? This is the question asked according to a phenomenological tradition. These methods and tools have been practiced and documented in about four months. The final result is based on the notes in the journal and the video-recordings. Different methods in how to develop improvisation is presented and evaluated. The result shows a development of improvising from musical frames more easy to manage, as well as taking challenges and train for more advanced skills. Encouraging for everyone, who wants to improvise, is that the result shows that it is possible to find a flow in improvising on the base of skill already established. To be able to improvise in a more and more advanced way, practice is of course necessary. Important for developing improvisation skills is to play together with others and preferably with an audience. To be able to do that courage must be added. Finally the result is discussed together with the methods used to develop improvisation, as well as the meaning of flow.

Självstudien har som syfte att skapa en fördjupad förståelse av vad det innebär att öva etyder. Utgångspunkten är tre etyder för cello som övas vid tio tillfällen var. Dessa övningstillfällen har dokumenterats med videoobservation och loggboksskrivande som metoder. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv som utgångspunkt och i arbetet belyses även relevant litteratur och forskning inom området övning. Resultatet av studien beskrivs i olika teman utifrån de mönster som synliggjorts i loggbok och videoupptagningar. Temana handlar om delar och helhet som en strategi, generella och etydspecifika övningsstrategier, övning och spel, upplevelser av övningspassen samt reflektioner och lärdomar. Dessa visar att övning av etyder påverkas av val av övningsstrategier, relationen mellan del och helhet samt balansgång mellan övning och spel. Den sammantagna upplevelsen av övandet av etyder i relation till ovannämnda faktorer utgör en grund för egna reflektioner och idéer om fortsatta forskningsområden. / The self-study has the purpose of creating a deeper understanding of what it means to practice etudes. The base materials of the study are three etudes for the cello that have been practiced on ten occasions each. The practice occasions has been documented through the method of video observation and the writing of logbook.The study occurs through a phenomenological perspective and uses relevant literature on the topic of practice. The results are depicted as themes deriving from the patterns that have been made visible through video observation and writing of logbook. The themes deal with parts and the whole as a strategy, general and etude specific practicing strategies, practicing and playing, experiences of practicing sessions, and reflections as well as lessons learned. These themes show that practicing of etudes is affected by choices of strategy, the correlation between the whole and the part and the weight put into either playing or practicing. The combined experience of practicing etudes in relation to the factors mentioned above form a foundation for self-made reflections and ideas for future research.

I detta självständiga arbete utforskar jag min egen lärandeprocess i en komposition för violin, flöjt och piano. Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv och grundar sig även i litteratur och forskning inom ämnet komposition och musikskapande. Denna självstudie baserar sig på observationer från flera videofilmade, ljudinspelade och loggbokförda kompositionstillfällen under höstterminen 2017. Resultatet är indelat i tre olika faser av kompositionsprocessen: Kompositionens början, Utvecklingen av kompositionen ochSlutskedet av kompositionen. I resultatet presenteras svaret på mina frågeställningar om vilka resurser jag använder när jag skriver musik och hur själva kompositionsprocessen ser ut för mig. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och det designteoretiska perspektivet. / In this self-study, I explore my own learning process while writing a composition for violin, flute and piano. The study is based on the perspective of design theory and is also based on literature and research in the subject of composition and music-making. This self-study is also based on observations from several video, sound and log recorded compositional events during autumn 2017. The result chapter is divided into three different stages of the process of the composition: The beginning of the composition, The development of the compositionand The final phase of the composition. The result answers the two research questions and the purpose of this study: What resources do I use when writing music and how the actual process of my composition takes place. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the design theory perspective.

En problematik som tidigare studiers resultat visat är att pedagoger inte utformat den sociala miljön på ett sådant sätt att barn kan agera självständigt i sina interaktioner, vilket blir problematiskt eftersom det saknas forskning som visar hur barn i en specifik ålder interagerar. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om vilka demokratiska värden barn får möjlighet att pröva genom att observera barns samspel i olika leksituationer på förskolegården. Våra frågeställningar är; vad kännetecknar barns lekhandlingar i interaktioner med andra barn? Vilka demokratiska värden kommer till uttryck i barns lekhandlingar och interaktioner? Vilka konfliktstrategier använder barn i lekhandlingar? Vår vetenskapsteoretiska utgångspunkt är sociokulturellt perspektiv, där samspel mellan kollektiv och individ är i fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning under två dagar, där vi videoobserverat barn i fem års ålder. Materialet har sedan transkriberats och analyserats med stöd av interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barns lekhandlingar kännetecknas av att de är uteslutande, tillrättavisande och inbjudande. De kan också präglas av osäkerhet, våldsamhet, bestämdhet, inflytande, avundsjuka och hotfullhet. Ett framträdande resultat är att barns demokratiska värden speglas i hur de agerar gentemot varandra. Vår förhoppning är att studiens resultat kan bidra till att pedagoger känner sig inspirerade att kontinuerligt arbeta med demokratiska värden och tillämpa dessa i verksamheten för att även barnen ska känna att de äger dessa.