Syftet med föreliggande studie är att, genom självobservation, få en ökad förståelse för tidig utveckling på ett brassinstrument samt studera tillägnandet av instrumentspecifika tekniker. Studien behandlar en lärandeprocess i trombon på nybörjarnivå under instrumentallektioner och enskild övning som ägt rum på en svensk musikhögskola. Metoden som använts i föreliggande studie är självobservation genom videodokumentation. Bearbetning och analys av videodokumenterat material har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, i vilket lärande förstås genom socialt samspel och användande av medierande redskap. Resultatet presenteras utifrån transkriptionsanteckningar från det observerade videomaterialet med betoning på hur centrala redskap använts under processens inledning, mitt och slutskede. Resultatet visar en påtaglig relation mellan svårigheters uppkomst och tillägnande av nya färdigheter. I diskussionen diskuteras slutligen studiens resultat i förhållande till det sociokulturella perspektivet. / The aim of the present study is to, through self-observation, obtain a deeper understanding of early progress on a brass instrument and to study the acquisition of instrument specific techniques. The study processes a learning process in trombone at the beginner level during instrumental lessons and individual exercise, both of which have taken place at a Swedish academy of music. The method used in present study is self-observation through video documentation. Processing and analysis of the video content is based on a sociocultural perspective, in which learning is comprehended by social interaction and the use of mediating tools. The presented result is based on transcription notes from observation of the video content with focus on how tools have been used during the prelude, the middle and the final stage of the process. The result shows a remarkable relation between the appearance of difficulties and the acquisition of new abilities. The result of the study is eventually discussed in relation to the sociocultural perspective on learning.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att designa en övningsprocess för att uppnå spelteknisk utveckling på instrumentet piano och om denna process kan gynna en utveckling inom området improvisation. För att undersöka detta har jag under en tioveckorsperiod övat på två specifika övningar, ca. fem övningspass i veckan á 20-30 minuter per tillfälle. Dokumentation av övandet har skett via videofilmning och loggboksskrivande. Jag har i analysen utgått från ett designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen av arbetet beskrivs vilka resurser jag använt för att öva, hur övningen designats samt hur mitt pianospel, med inriktning på improvisation, påverkats av detta övande. Det har i resultatet framgått att många olika typer av resurser använts och att mycket av det jag valt att fokusera på har gett positiva resultat. I diskussionsdelen diskuteras resultatet utifrån det designteoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som jag presenterat. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing technique on the piano. The purpose is also to observe how this affects my piano playing. In order to examine this I have, during a ten week period, practiced two specific exercises, five times a week 20-30 minutes per session. I documented the sessions via video and a logbook. I have chosen a design theoretical perspective as my theoretical basis. In the result section, I describe which resources I have used in my practice, how I choose to design my practice as well as how it has affected my piano playing. It turns out that I have used many different resources and that many of them has produced positive results. Lastly, I discuss the results in relation to relevant literature and research.

Syftet med den här studien är att belysa hur humor används i musikklassrummet på estetiska programmet i gymnasiet. Förhoppningen är att bidra till en ökad medvetenhet och djupare förståelse för vilken roll humor spelar i samspelet mellan lärare och elever, hur det kan användas som retorisk resurs i musikundervisningen och diskutera vilken påverkan det har för elevernas förutsättningar för lärande. Metoden som använts är videoobservation och till studien filmades tre musiklektioner med tre olika lärare. Materialet analyserades sedan tematiskt utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. I resultatet framkommer att lärarnas humoranvändning skiftar mellan att ge positiva effekter så som avspänning och avdramatisering, till att fungera disciplinerande via ironisk feedback eller skämtsamma tillrättavisningar. Det framkommer även exempel på hur humor kan fungera som statussymbol och positionering i klassrummet, där skämtande används av elever som strategi för att inte att tappa ansiktet eller riskera att misslyckas. I diskussionen lyfts hur humor kan påverka förutsättningar för elevers lärande och vilka pedagogiska implikationer humoranvändning kan innebära. / The intention of this study is to examine how humor is used in the music classroom in the aesthetics program in high school. The ambition is to contribute to an increased awareness and deeper understanding of what role humor plays in the interaction between teachers and students, how it can be used as a rhetorical resource in music teaching and discuss what impact it has on the students' conditions for learning. The collection of data was made by video-based observation, where three music lessons with three different teachers was filmed and observed. These were transfixed and analyzed thematically based on discourse psychology theory approach. The result shows that the teachers’ use of humor shifts between providing positive effects such as relaxation and de-dramatization, to functioning as a discipline via ironic feedback or joking reprimands. There are also examples of how humor can function as a status symbol and work for student positioning in the classroom, where joking is used by students as a strategy not to risk failure. The discussion highlights how humor can affect the learning opportunities for students and what pedagogical implications the use of humor can entail.

I denna studie har jag undersökt vilka hinder som uppstår när jag spelar dubbelgreppsetyder på violin. Syftet med studien var att utveckla min förståelse för vilka hinder som uppstår samt att utveckla min tekniska förmåga i att spela dubbelgrepp. Studien genomfördes under höstterminen 2023 där respektive etyd övades på en timme om dagen i sju dagar. Processen dokumenterades genom videoinspelning och loggbok. Studien utgår från pragmatismen som teoretiskt perspektiv, samt litteratur och tidigare forskning om dubbelgrepp, fiolteknik, övning och musikaliskt lärande. För studiens resultat användes en praktisk epistemologisk analys. I studiens resultat framgår vilka hinder som uppstod i mötet med etyderna och hur jag handlade för att överbrygga dessa hinder. I diskussionen belyser jag dessa resultat i relation till den litteratur och tidigare forskning som presenteras i studien. / In this study I have investigated what obstacles occur when playing double-stop etudes on the violin. The purpose of this study was to increase my understanding of what obstacles occur and to develop my technical skills in playing double stops. The study was done in the fall semester of 2023, where I practiced each etude one hour a day for seven days. The process was documented with video recording and logbook. The study is based on pragmatism as a theoretical perspective, along with literature and previous research on double-stops, violin technique, practicing and musical learning. For the result of the study a practical epistemological analysis was being used. In the result of the study the obstacles that occurred are presented, along with the actions being used for overcoming those obstacles. In the discussion the results are illustrated in relation to the literature and previous research presented in the study.

Syftet med denna studie är att få större insikt i vad det innebär att utveckla en ny sångteknik. För att undersöka detta har jag under en fyraveckorsperiod övat edge tio minuter per dag, fem dagar i veckan. Tre av dessa övningstillfällen har videofilmats. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina olika upplevelser under processens gång. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet redovisas vilka redskap som användes och hur dessa hanterades samt hur processen gällande lärandet har utvecklats. Resultatet visar att de mest centrala redskap som användes var kroppen, metodboken, pianostol, vägg och en låt. Flera av redskapen användes för att få bättre luftkontroll. I diskussionen beskriver jag utifrån det sociokulturella perspektivet vilka förutsättningar som har funnits samt vilka redskap som användes vid lärandet. / The purpose of the study is to get a deeper insight of what it means to develop a new singing technique. To study this I have practiced edge ten minutes per day during a period of four weeks, five times a week. Three of these exercices have been videotaped. I have also used a logbook to document new experiences during the process. I have a socio-cultural perspective as a theoretical base in this study. In the result the different tools that were selected show how these were handled and how the process in learning has developed. The results show that the most central tools that were used were the body, the method book, the piano chair, the wall and a song. In the discussion I describe, from a socio-cultural perspective, what the conditions have been, and which tools I have used.

Syftet med arbetet är att följa och studera min egen läroprocess vid instrumentaltekniskt övande. Övningen skedde på en period av tolv veckor, fem gånger i veckan á minst tjugo minuter per tillfälle. För att dokumentera detta har jag videofilmat fyra av dessa övningspass. Jag har även fört loggbok för att kunna hantera mina inre reflektioner och upplevelser under övningen. För att inte störa min egen lärandeprocess har jag medvetet valt att inte följa någon särskild undervisnings- eller övningsmetod, utan låtit mig välja tillvägagångssätt helt själv. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen beskrivs hur jag designat min egen övning, och hur detta övande påverkat mitt gitarrspel. Det har visat sig att mycket av det jag valt att fokusera på i min övning har gett positiva resultat samt att jag har använt mig av många olika typer av resurser för att ta till mig kunskap. I diskussionsdelen diskuteras dessa resurser och resultat utifrån presenterad litteratur, tidigare forskning och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing guitar technique. The practicing took place in a period of twelve weeks, five times a week with at least twenty minutes per session. To document this, I have video documented four of these practice sessions. I have also written a logbook to keep track of my inner reflections and experiences during practice. In order to not disturb my own learning process, I have deliberately chosen not to follow any particular teaching or training method. As a theoretical basis, I have chosen a design theoretical perspective. In the result section, I describe how I choose to design my practice, and how it has affected my playing. It turns out that much of what I have chosen to practice has produced positive results, and that I used many different types of resources for learning. In the last section I discuss these resources and results based on previous literature and research as well as from a design theoretical perspective.

Syftet med studien är att undersöka fiollärares syn på och användning av stråkteknik i sin undervisning. Detta görs med följande forskningsfrågor: Hur representerar fiollärare sin syn på stråkteknik? och Hur designar fiollärare sin undervisning i stråkteknik? Studien är kvalitativ och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika fiollärare på musik- och kulturskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av socialsemiotiskt perspektiv. Intervjuerna ljudinspelades och även videodokumenterades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I studiens resultat beskrivs fiollärarnas syn på stråkteknik samt hur de designar sin undervisning i stråkteknik. De teman som presenteras är stråkteknik som tonbildning, stråkteknik som hållning, stråkteknik som instrumentteknik, materiella resurser i undervisningen samtkroppsliga och klingande resurser i undervisningen.I resultatet framkommer många skillnader men även likheter i de intervjuade fiollärarnas utsagor, men alla belyser stråkteknikens betydelse i undervisningen och dess funktion. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens socialsemiotiska perspektiv. De teman som presenteras är undervisning ur ett socialsemiotiskt perspektiv samt stråkteknik kopplat till stråkhållning och tonbildning. Det tas även upp om metoddiskussion, arbetets betydelse samt fortsatt forskning. / The purpose of the study is to investigate violin teachers’ view of and use of bowing technique in their teaching. The study´s research questions concern how do violin teachers represent their view of bow technique? And how do violin teachers design their teaching in bow technique? The study is qualitative, and data has been collected through semi structured interviews with four different violin teachers at music and cultural schools. The theoretical starting point of the study is social semiotic perspective. The interviews were recorded by audio and video and were then transcribe and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the study's results, the violin teachers' view of bow technique is described and how they design their teaching in bow technique. The themes presented are string techniques such as tone formation, bow technique such as posture, bow technique such as instrument technology, material resources in teachingandbodily and sounding resources in teaching. The result shows many differences but also similarities in the interviewed violin teachers' statements, but all highlight the significance of the bow technique in teaching and its function. In the final chapter of the study, the result is discussed in relation to previous literature and research, and to the social semiotic perspective of the study. The themes presented are teaching from a social semiotic perspectiveand bow technique linked to posture and tone formation. The method discussion, the importance of work and continued research is also mentioned.

Syftet med denna självobservationsstudie är att utforska tillvägagångssätt vid instudering av sång utifrån ett textfokus. I detta arbete beskrivs huvudsakligen tre metoder för sig och när de används kombinerat. Metoderna till instudering är lyssna, rösten och skriva.  Studien är baserat på sociokulturellt perspektivet samt annan relevant information om instudering. Metoden som används i arbetet är videor från övningstillfällen samt loggbok som antecknats efter varje övningstillfälle. Studien är baserad på mig själv där jag under två veckor fört 14 loggboksinlägg och två videoinspelningar när jag aktivt arbetar i 20 minuter per inlägg under hösten 2017. I resultatet visas hur jag använt de tre metoder som är min röst, skrift och hörseln som användes vid instudering av två olika sånger. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till bakrundskapitlet. / This self-observation purpose is to find new ways to learn song with text focus. The study presents three different methods for them self and when they are integrated in each other. The methods that been used is listening, The voice and writing. The study is based on Sociocultural perspective and other relevant research when it comes to studding songs. the method I’ve used for this study is video recording when I practise and notes from practise sessions. For two weeks, I gathered information and 14 practice sessions with two films. One session was 20 minutes each and was gather autumn 2017. Later on, in the result I will present how I used these three methods which are voice, writing and listening which I used to learn the two-different song. At the end the result will be discussed to the earlier research.

Med utgångspunkt i min bristande notläsningsförmåga är syftet med föreliggande studie att undersöka vilka resurser utöver själva noterna som jag använder vid inlärningen av ett noterat musikstycke. Detta sker via videoobservation, dikterad loggbok, samt insamling av tidigare data. Tre olika övningspass á 20 minuter ligger till grund för resultatet. Dessa analyserades och bearbetades utifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet beskrivs vilka resurser jag använde, hur de användes, samt varför de användes. I diskussionsdelen belyses resultatet utifrån ett designteoretiskt perspektiv, jag resonerar kring behovet av att använda dessa resurser, samt diskuterar orsaken till min problematik och vägen framåt. / Based on my lacking ability to read sheet music, the purpose of this study is to examine what resources beyond the music notation I use in the process of learning a piano piece from sheet music. This is done through video observation, a dictated journal, and collection of previously available data. Three separate practice sessions of 20 minutes each is the basis for the result. These were analyzed and processed based on a design theoretical perspective. The result describes which resources I used, how they were used, as well as why they were used. In the concluding discussion section, I illuminate the result from the perspective of design theory, I argue regarding the need to use these resources, as well as discuss the cause of my problems and a possible way forward.

Syftet med arbetet är att jämföra två olika metoder för inlärning av fotteknik för spel vid trumset och hur de två olika metoderna påverkar trumspel. För att undersöka detta användes videoobservation samt loggbokförande under de sex veckor som undersökningsperioden varade. Varje vecka filmades tre olika övningstillfällen med varierande fokus. Studien grundar sig i det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade att olika metoder kan ge varierande resultat och att utforskandet av nya metoder kan ge positiva och oväntade resultat. Resultatet pekar även på att strategier och struktur ger positiva effekter vid övning. I diskussionsdelen diskuteras vilka resurser som varit mest givande för min utveckling samt hur en trummis måste vara medveten om sina begränsningar för att strategiskt kunna forma övning. / The purpose of this study is to compare two different methods of learning foot-technique and how the two methods affect playing of the drums. To examine this video-observation filled an important role with complement of a journal during the six weeks of practice that were recorded. Each week there were three videos recorded with variating focus each video. The study is based on design theory which is described in the background chapter. The result of this study showed that different methods can result in variating outcome and it also showed that exploring new methods can give positive effects on your practice. The discussion revolves around what resources have been the most impactful for my own personal development and how one must be conscious of one’s own limitations to be able to create a successful plan of practice.