Syftet med min undersökning är att ge en bild av hur lärare kan förhålla sig till det vidgade textbegreppet och hur lärare och elever kan förhålla sig till elevers fritidstexter. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av två lärare samt sex elever, tre från sjunde och tre från åttonde grundskoleåret. Mina resultat visar att ingen av de två intervjuade lärarna visar sig kunna definiera det vidgade textbegreppet, men de ställer sig positiva till en vidgad läsning. Dock tillämpar ingen av dem en sådan i någon större utsträckning. Anledningen till detta är okunskap om texterna, tidsbrist och liten eller ingen tillgång till material. Eleverna uppger att de läser en stor mängd olika texter på fritiden, och förutom fördelarna med en vidgad läsning, som att det blir ”roligare” och ”mer varierande”, ser en risk med att det kan bli för mycket. Mina slutsatser är att både lärare och elever ser positivt till att inkludera fritidstexter i undervisningen, men lärarna har vaga uppfattningar om vilka dessa texter egentligen är. Dessutom har de inte kunskap om vad som står i styrdokumenten angående ett vidgat textbegrepp. Eleverna har en mer analytisk syn på texter och dess kvaliteter än vad lärarna har.

SammandragDet har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är:Vad knyter eleverna an till i Inferno?Hur responderar eleverna på medieringen?Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju. Eleverna pressenteras för Strindbergs Inferno i formen av ett undervisningsförsök. Därefter tolkas det empiriska materalet utifrån teorier kring svenskundervisning på praktiska gymnasieutbildningar, det vidgade textbegreppet, högt och lågt samt genus. I resultatet av undersökningen framgår Strindbergs relevans på praktiska gymnasieutbildningar samt medieringens betydelse. Nyckelord: Strindberg, mediering, det vidgade textbegreppet

The purpose with this essay is to examine the hypothesis that states during crisis acts more influences by realism than liberalism. The essay will focus on the ongoing refugee crisis in Sweden and mainly on the insertion of ID-controls and how politicians motivate there decision. The arguments will be analyzed if they are motivated by realism or liberalism. The arguments that are positive for an insertion of ID-controls are motived by realism and therefore support the hypothesis. The objections raised by the opposition are often motived by liberalism but even the opposition is arguing the realism is superior to the liberalism. When the question is raised in the Swedish parliament there are no party that refuse the law instead most of the politicians are positive to the law of ID-controls, in the debate there are a few objections but these are not against the law, just minor interpretations about the effects of this law, for example if the ID-controls should apply to children accompanied by their parents. After this studied the conclusion is that stats in crisis are often motived by realism

<p>The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around <em>the wide text concept</em>, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper’s theoretical part is the Swedish subject’s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.</p><p>The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching. There are certain differences as to how film is practically used in teaching by the three interviewed teachers, but film is used largely in three ways as also the researcher Christina Olin-Scheller has concluded: <em>as illustration, as complement </em>and <em>as comparison. </em>The three interviewed teachers also mean that the students, for most parts, are positive to using film as a teaching method and that lessons using film function satisfactory.</p>

<p>Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?</p><p> </p><p>Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas.</p><p>Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär.</p> / <p>The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills?</p><p>This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed.</p><p>The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.</p>

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.

Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?   Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas. Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär. / The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills? This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed. The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.

No description available.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län. Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten. Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ”en riktig karl”, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren. Intertextuella kopplingar till äldre verk samt moderna texter visar att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i populärkulturen.