Socialstyrelsen, i sin roll av tillsynsmyndighet för den läkemedelsassisterade opiatvården, utfärdar riktlinjer för detta arbete. Av dessa framkommer vissa skyddsfaktorer av särskild vikt, vilka har operationaliserats i en factorial survey med en randomiserad och en standardiserad vinjettkomponent. Dessa bedömdes av yrkesverksamma inom underhållsbehandling, totalt 38 personer. Materialet bearbetades genom multipel regressionsanalys. Resultatet visade att tre av variablerna - psykosocial intervention, boendesituationen samt familjen/nätverkets stöd, har ungefär lika stor påverkan på bedömningar. Variabeln för sysselsättning hade ytterst marginell påverkan. Vidare visade materialet att den arbetsplats som respondenten var yrkesverksam på var viktigare för att förstå påverkan av bedömningar än någon av ovan nämnda variabler. Detta diskuteras med hjälp av de teoretiska modellerna för återhämtningskapital, handlingsutrymme och judgement theory. / The swedish national board of health and welfare is the regulatory body for the medically assisted opiate care. As such, the board issues guidelines for this field. Theese guidelines contain several recommendations concerning salutogen factors, namely housing, the role of the family and network, work and psychosocial care. These are incorporated in vignettes using the factorial survey approach, and distributed to 38 swedish opiate care professionals. The results show that while the variables family/network, housing and psychosocial care have a relatively coherent influence on professional judement, work does not. However, the single most relevant factor is the clinicians workplace to understand influence om professional judgement. The results are discussed using a framework of recovery capital and judgement theory.

Cataract surgery is the most commonly performed surgery within the UK with 400,000 surgeries performed each year. Currently no guidelines exist for clinicians regarding target refraction discussions, spectacle provision post-operatively and driving advice following surgery. The PhD aimed to start the process of developing pre- and post-operative management guidelines for patients developed by both optometrists and ophthalmologists which could then be disseminated to both professions in the hope of improving the overall outcome of surgery. The current literature highlighted target refraction discussions were lacking or non-existent which left some myopes dissatisfied after surgery due to an emmetropic target refraction leaving them unable to read without glasses as they did prior to surgery. Target refraction discussions were found to be linked with years of experience and this needs further exposure in continuing professional development. Post-operative driving advice was found to be inconsistent and vary between practitioners and between optometry and ophthalmology. Advice was found to vary from driving “immediately” following surgery up to 6 weeks post-operatively. Re-analysis of (de Juan et al. 2013) data during our systematic review and meta-analysis found refraction to be stable 1-2 weeks following surgery for 93% of patients. It was found a large change between pre- and post-surgery cylindrical power/axis may be an indicator that refractive stability has not occurred. Although this study had limitations it confirmed refraction is stable sooner than the current guidelines of 4-6 weeks. Finally, we used a Delphi process to develop refractive management guidelines with a total of fifteen recommendations finalised.

Uppsatsen syftade till att undersöka hur olika socialsekreterare resonerade i sina bedömningar inom ekonomiskt bistånd samt hur socialsekreterarna uppfattade och tillämpade sitt handlingsutrymme. Fem socialsekreterare intervjuades i en kvalitativ intervjustudie där även två vinjettfall ingick. Resultatet påvisade viss variation i resonemang och bedömningar samt att tid, ärendebelastning och samverkan med andra myndigheter enligt socialsekreterarna hade störst inverkan på deras handlingsutrymme. Resultatet motsade en del tidigare forskning, genom att organisatoriska kontrollmekanismer inom socialt arbete även kan upplevas som positivt för socialarbetarnas handlingsutrymme. Generellt sett kände sig majoriteten av socialsekreterare tämligen fria i sin yrkesutövning. Skillnader i socialsekreterarnas resonemang analyserades samt diskuterades. Vissa socialsekreterare tillämpade ett tämligen byråkratiskt förhållningssätt gentemot klienter och deras ansökningar, medan andra socialsekreterare fokuserade på alliansbyggande i sina bedömningar och resonemang. Utrymmet för socialsekreterarna att själva välja vilket förhållningssätt de önskade inta föreföll vara stort. / The aim of the study was to examine how social workers working with income support reasoned in their assessments and to examine how they perceived and applied their discretion. Five social workers were interviewed in a qualitative study, which also included two vignettes. Results showed that reasoning and assessments varied to some extent. The social workers described time, caseload and collaboration with other authorities as challenges, limiting their discretion. The results contradicted some previous research, as the social workers described positive aspects of organisational control mechanisms in relation to discretion. Generally they all felt rather free in the exercise of their profession. Differences in social workers reasoning were analysed and discussed. Some social workers applied a rather bureaucratic approach regarding clients, whilst others focused more on alliance building in their assessments. There seemed to be room to choose which approach to take depending on the social worker’s perception of the situation.

Sexual assault is a growing concern across college campuses in the United States. According to the Sexual Victimization of College Women study, the victimization rate is 27.7 rapes per 1,000 ­­­­women students (Fisher, Cullen, & Turner, 2000). In response to the high prevalence of sexual assault, college campuses are now mandated to implement various forms of sexual assault prevention programming. Sexual assault prevention programming is intended to promote awareness of sexual assault and reduce the prevalence of sexual assault on college campuses. Numerous studies have examined the short term effectiveness of sexual assault prevention programs (e.g., Anderson & Whiston, 2005). However, few studies have explored the effectiveness of repeated, annual prevention program participation on rape supportive beliefs. In addition, studies that have explored the efficacy of prevention programs have tended to rely exclusively on self-report measures and some have only focused on outcomes among men or women groups only. The purpose of the present study was to examine the impact of level of participation and gender in sexual assault prevention training on rape myth acceptance (RMA) and response latency to a hypothetical date rape scenario among a sample of Western college students. Results revealed no significant relationships between higher levels of sexual assault prevention programming participation and RMA scores and latency times. Additionally, there were no gender differences on IRMA scores or response latency. Findings have important implications for future sexual assault prevention programming efforts on college campuses and community settings.

<p>Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts. Trots att samtliga kommuner finner stöd för sina motiveringar i lag och allmänna råd framgår det av resultatet att dessa har tolkats på olika sätt. Eftersom respondenterna ombads att motivera sina bedömningar och beslut utifrån kommunens lokala riktlinjer och direktiv tros dessa också ligga till grund för de variationer som uppstått. Detta gör att den kommunala självstyrelsen kan problematiseras ur ett rättssäkerhetsperspektiv. En diskussion förs om huruvida en ökad detaljstyrning skulle kunna bidra till en ökad rättsäkerhet, men också vilka konsekvenser en sådan rättslig reglering skulle kunna innebära för det sociala arbetet som profession.</p> / <p>This study aims to examine variations in assessments and decisions on financial assistance based on the significance of the local guidelines for these. According to the purpose, and with support by previous research in the field, a vignette study was chosen as a method. An identical scenario, reflecting an application for financial assistance, was sent to all municipalities in Västra Götaland County, with the exception of the municipality of Gothenburg. The vignette was addressed to social workers who are working daily with processing of economic assistance. Totaly was responses from 16 different municipalities received. The results demonstrate significant differences in both assessments and decisions between the various municipalities, which verifies the previous studies performed. Despite the fact that all the municipalities found support for their justification in law and general guidance, it appear in the results that they have been interpreted in different ways. Since the respondents were asked to base their judgments and decisions on the local guidelines, it is believed that these also form the basis of the variations encountered. Because of the big variations between municipalities a problematisation of the legal security can be made. A final discussion is made about wether an increased legal regulation could contribute to a greater legal security, but also what implications of such a regulation could mean for the social work as a profession.</p>

Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller. Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet. Med hjälp av ett vinjettexperiment samlas primärdata in från en webbenkät. Vinjettexperimentet syftar till att utsätta respondenten för två hypotetiska scenarier som fokuserar på socialt kapital; ett som mäter generositet och ett som mäter tillit. Scenarierna konstrueras så att respondenten möter en okänd person vars etnicitet och kön varierar på ett randomiserat sätt. Genom att studera skillnader i respondenternas svar kan eventuell diskriminering påvisas och diskrimineringens karaktär kan undersökas. Studien visar att det förekommer både etnisk diskriminering och könsdiskriminering när det gäller respondenternas tilltro och generositet mot främmande personer. Våra resultat visar att den etniska diskrimineringen är mer omfattande än könsdiskrimineringen. Resultatet ger ett samtidigt stöd för den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin, vilket indikerar att policyinstrument bör konstrueras för att bemöta både den ofullständiga information som den statistiska diskrimineringen grundar sig på samt den animositet som den preferensbaserade diskrimineringen grundar sig på.

The aim for this study was to investigate how social workers perceive that they are responding to clients who define themselves as transgender. The study has a qualitative basis with six semistructured interviews based on an elaborated vignette method. The selection of interviewees was social workers, three in the field of public authority and three workers at various excutive agencies. The material have been analyzed based on Queer theory and Honneths Recognition Theory. The findings indicate that social work organizations are lacking in knowlege of transgender people and their experiences. There is also a lack of evidence-based procedures, action plans and policies to respond to transgender people within the organizations. The findings also implies that social workers can respond to transgender people and address them more empathically, with greater acceptance as well as recognition through a professional self-reflection and a humble attitude. / Denna studies syfte har varit att undersöka hur verksamma inom socialt arbete uppfattar att de själva tillika verksamheten i stort bemöter transpersoner. Studien har en kvalitativ grund och baserar sig på sex semistrukturerade intervjuer med vinjettmetod. Urvalet av intervjupersoner är verksamma inom socialt arbete, tre inom myndighetsutövning och tre arbetande på olika utförarinstanser. Materialet har analyserats utifrån Queerteori och Honneths erkännadeteori. Resultatet visar bland annat att verksamheter inom socialt arbete brister i sin kunskap kring transpersoner och deras upplevelser samt saknar evidensbaserade rutiner, handlingsplaner och policys för att bemöta transpersoner inom organisationen. Resultatet visar även att yrkesverksamma inom socialt arbete kan bemöta transpersoner mer inkännande, med större acceptans och med en erkännande karaktär genom en självreflekterande och ödmjuk attityd.

Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts. Trots att samtliga kommuner finner stöd för sina motiveringar i lag och allmänna råd framgår det av resultatet att dessa har tolkats på olika sätt. Eftersom respondenterna ombads att motivera sina bedömningar och beslut utifrån kommunens lokala riktlinjer och direktiv tros dessa också ligga till grund för de variationer som uppstått. Detta gör att den kommunala självstyrelsen kan problematiseras ur ett rättssäkerhetsperspektiv. En diskussion förs om huruvida en ökad detaljstyrning skulle kunna bidra till en ökad rättsäkerhet, men också vilka konsekvenser en sådan rättslig reglering skulle kunna innebära för det sociala arbetet som profession. / This study aims to examine variations in assessments and decisions on financial assistance based on the significance of the local guidelines for these. According to the purpose, and with support by previous research in the field, a vignette study was chosen as a method. An identical scenario, reflecting an application for financial assistance, was sent to all municipalities in Västra Götaland County, with the exception of the municipality of Gothenburg. The vignette was addressed to social workers who are working daily with processing of economic assistance. Totaly was responses from 16 different municipalities received. The results demonstrate significant differences in both assessments and decisions between the various municipalities, which verifies the previous studies performed. Despite the fact that all the municipalities found support for their justification in law and general guidance, it appear in the results that they have been interpreted in different ways. Since the respondents were asked to base their judgments and decisions on the local guidelines, it is believed that these also form the basis of the variations encountered. Because of the big variations between municipalities a problematisation of the legal security can be made. A final discussion is made about wether an increased legal regulation could contribute to a greater legal security, but also what implications of such a regulation could mean for the social work as a profession.

The aim of this study was to examine how care workers at retirement homes reason on elderly who abuse alcohol with emphasis on following aspects: approach regarding elderly alcohol abusers, personal treatment in interaction with care recipients, discovering of alcohol abuse, courses of action, practical arrangements and the type of care given. The data has been analyzed on the basis of gender theory and social constructivism. Method that was implemented combined focus group interviews with vignettes. The results indicate that approach regarding elderly alcohol abusers, encounters between care workers and care recipients, discovering of alcohol abuse, courses of action, practical arrangements, the type of care given and attitudes and personal values regarding elderly who abuse alcohol are all influenced by gender. In addition, patterns that indicate that caretakers’ sympathetic attitudes towards seniors alcohol abuse are impacted by gender norms were detected. / Syftet med denna studie var att undersöka hur omsorgspersonal som är verksamma inom äldreboende, resonerar kring äldre som missbrukar alkohol utifrån aspekter som synsätt, bemötande, upptäckande av alkoholmissbruk, tillvägagångssätt, praktiska åtgärder samt vård. Studiens resultat analyserades utifrån genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Metoden som implementerats är en kombination av fokusgruppsintervjuer med vinjetteknik. Resultatet tyder på att synsätt, bemötande, upptäckande, praktiska åtgärder samt vård attityder och värderingar angående äldre som missbrukar påverkas av genus. Utöver detta finns det mönster i materialet som tyder på att även förståelse för äldres missbruk påverkas av genusrelaterade normer.

Bakgrund: Beslut om att avstå och avbryta livsuppehållande behandling har de senaste åren ökat i antal inom intensivvården i Europa. Intensivvårdspatienter har ofta nedsatt autonomi, och läkare och sjuksköterskor måste därför försöka avgöra vad som är rätt för patienten. Detta kan orsaka moralisk stress eftersom att det inte finns några enhetliga riktlinjer för när den livsuppehållande behandlingen övergår till att vara meningslös. Motiv: Beslut kring att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling kan vara ett mångfacetterat etiskt beslut som försvåras av intensivvårdspatientens nedsatta autonomi. Den föreliggande studien syftar till att belysa de etiska utmaningar som uppstår när beslutet ska fattas. Syfte: Att belysa läkares och sjuksköterskors resonemang kring att avstå och avbryta livsuppehållande behandling på en intensivvårdsavdelning. Metod: En vinjettstudie genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer med intensivvårdsläkare (n=5) och intensivvårdssjuksköterskor (n=5). Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas resonemang kring att avstå och avbryta livsuppehållande behandling utmynnade i nio subteman som delades in i tre olika teman; Strävan efter att göra gott, Involvering av närstående och Behov av reflektion i teamet. Konklusion: Teamet ansågs betydelsefullt i beslut kring livsuppehållande behandling. Det fanns ibland olika uppfattningar inom teamet kring vilken behandling som gagnar patienten och vidare forskning behövs kring metoder, exempelvis etiska ronder, för att överbrygga dessa meningsskiljaktigheter. Om de etiska utmaningarna läkare och sjuksköterskor upplever kring beslut att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling uppmärksammas och diskuteras, ökar chanserna för att alla involverade känner att rätt beslut fattas för patienten som individ. / Background: There is an increase of decisions to withhold or withdraw life sustaining treatment within intensive care units in Europe. Intensive care patients often have a limited autonomy and physicians and nurses therefore have to decide what is right for the patient. This can cause moral stress due to a lack of unitary guidelines for when life sustaining treatment becomes futile. Motive: Decisions to withhold or withdraw life sustaining treatment can be a multifaceted ethical dilemma that is complicated by the intensive care patients' limited autonomy. This study aims to illustrate the ethical challenges occurring when this decision is to be made. Aim: To illustrate the reasoning of physicians' and nurses' about withholding and withdrawing life sustaining treatment in an intensive care unit. Methods: A vignette study was conducted with individual semi structured interviews with intensive care physicians (n=5) and intensive care nurses (n=5). Collected data was analysed with qualitative content analysis. Result: The participants reasoning to withhold or withdraw life sustaining treatment resulted in nine subthemes that was further divided into three themes; Striving to do good, Involment of relatives and A need to reflect within the team. Conclusion: The team was considered important in decisions regarding life- sustaining treatment. Sometimes there were different views within the team about what treatment would benefit the patient and further research is needed of methods, such as ethical rounds to overcome disagreements regarding decisions to withhold and withdraw life-sustaining treatment within intensive care. If these ethical challenges experienced by physicians and nurses due to these decisions are acknowledged and discussed, chances increase that everyone involved feels that the right decision is made for the patient as an individual.