No description available.

En lista med förslag på metoder som kan användas inom vuxenutbildning är resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgångspunkt dels från teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels från ett exempel på hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjälp av en intervjuundersökning. I den undersökningen låg fokus på hur deltagare och medarbetare går tillväga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, åsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förändras. De föreslagna metoderna är uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element. Den undersökta kontexten har ett individcentrerat upplägg på utbildningarna, vilket gör att de föreslagna metoderna anses kunna implementeras på ett smidigt sätt i en liknande organisation.

Med denna kvalitativa studie har det vart som avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter till kompetensutveckling inom den kommunala vuxenutbildningen. Tre respondenter från varsin kommun med minst fem års arbetslivserfarenhet är kärnan i denna studie med en koppling till Humankapitalteorin. Deras egna erfarenheter har lyfts fram varpå det likaså har undersökts om respondenterna anser att prestationsförmågan påverkas utifrån den möjlighet till kompetensutveckling som finns och hur möjligheten till kompetensutveckling har förändrats under en fem års period. Resultatet visar på att de tre respondenterna hade varierande möjligheter och erfarenheter av kompetensutveckling och att det var för åtminstone en av respondenterna en möjlighet som har minskat under en period på fem år. Det gemensamma för respondenterna var att ingen känner sig påverkad i sin prestationsförmåga utifrån möjligheten till kompetensutveckling och en gemensam syn på kompetensutvecklingens värde. Den gemensamma synen var att p.g.a. ett föränderligt samhälle och utbildningssystem är det viktigt med kompetensutveckling för att känna sig säker i sin arbetsroll, men också för att kunna utföra det på bästa möjliga sätt. Vardagslärandet i form av problemlösning och samtal med elever var en stor bidragande faktor till respondenternas kompetensutveckling. Studien visar således på att respondenternas strävan efter att vara trygg och kunnig i sin arbetsroll är motivationen till att ständigt kompetensutveckla sig själv på olika vis i den mån man kan.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers och studie- och yrkesvägledares upplevelser av studieavbrott i Komvux vuxenutbildning. Studien tar upp vad som har orsakat studieavbrotten och om vuxenutbildningen hade kunnat göra något för att hjälpa eleverna att undvika dessa. En kvalitativ forskningsansats användes för studien med inspiration från fenomenografisk metodansats. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Datainsamlingen skedde dels med stöd av en chatt-dialog med de elever som hade avbrutit sina studier och ansikte mot ansikte i intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Datainsamlingen omfattar tio intervjuer med studie- och yrkesvägledare och med nio elever. Alla elever har deltagit i gymnasial teoretisk Komvux, men valt att avbryta sina studier. Ett teoretiskt ramverk användes för att analysera och kategorisera orsakerna till studieavbrotten. Kategorierna omfattade begreppen "pull out", "push out" och "fall out". Teorin hämtades från tidigare studier som har haft avsikten att titta närmare på just orsaker bakom studieavbrott. Resultatet visade att de tre kategorierna fanns representerade även i resultatet i den här studien orsaker bakom studieavbrott inom Komvux verksamhet. Ett tema som framkom under analysen av data som kan ses väsentligt att följa upp var enskilda studieplaneringar och lokala insatser. Det var något som i hög grad efterfrågades av de studerande för att klara studierna och även lyftes fram av studie- och yrkesvägledarna i samtalen. Anpassningar för att svara upp mot enskilda studerandes behov av stöd för sina studier saknades. Uppdraget och behovet behöver tydliggöras i organisationen. Studien har därmed synliggjort och lyft fram ny kvalitativ information

Syftet med studien var att undersöka vad specialpedagogisk kompetens innebär för speciallärare, specialpedagoger och lärare verksamma inom Komvux och Lärvux, samt hur utbildningen organiseras och genomförs för att göra studiesituationen tillgänglig för elever i behov av specialpedagogiska insatser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer tillämpades som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes i fyra olika kommuner, med totalt 15 respondenter. Insamlat material har analyserats utifrån teorin om KASAM, samt det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visar att den mest betydelsefulla faktorn för att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna elever i behov av specialpedagogiska insatser är respondenternas förmåga att bygga och bibehålla respektfulla relationer. Respondenterna genomför stödjande insatser för att göra studiesituationen hanterbar och begriplig, i syftet att öka elevers autonomi och stärka tilltron till den egna förmågan, genom att skapa struktur och tydlighet i studierna, erbjuda individuell handledning och stöd i studieteknik, samt tillhandahålla alternativa verktyg. Specialpedagogisk kompetens är starkt förknippad med pedagogens personliga egenskaper som innebär ett respektfullt för-hållningssätt, genuint intresse och engagemang i mötet med eleven. Den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara genom ett kollegialt lärande och respondenterna åtar sig ett omfattande ansvar över elevhälsofrämjande insatser för att tillgodose vuxnas behov, rätt till utbildning och därmed en andra chans. Utifrån resultatet kan en slutsats dras att respondenterna i sin profession har en nyckelroll i att utforma en meningsfull studiesituation för att vuxna elever ska uppleva en känsla av sammanhang.

Detta är en ämnesdidaktisk studie som undersöker hur lärare använder poesi i undervisningen på sfi och i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning samt vad de ser för vinster och svårigheter med det. Studien tillför ny kunskap på ett relativt outforskat område. Metoden som används bygger på grundad teori och metodtriangulering. Datainsamlingen omfattar en kvalitativ intervjustudie (N=5) som kompletteras och fördjupas med kvantitativa data insamlade via en enkät (N=85). Enligt tidigare forskning har poesi litet utrymme i vuxen-utbildningen i svenska som andraspråk, särskilt på sfi där fokus ligger på texter som står nära deltagarnas vardag och som ofta upplevs vara av större nytta. Samtidigt visar forskning att poesi kan främja och berika språkinlärningen, vilket får stöd i studiens intervju- och enkätdata som visar att elever genom att jobba med poesi tränar ordförråd, uttal, skrivande, grammatik och läsförståelse. Dessutom utvecklas abstrakt tänkande och kulturkunskap. Vissa lärare upplever dock svårigheter i form av brist på bra arbetsmaterial och tid samt en osäkerhet inför poesi som undervisningsmaterial. Slutsatsen av studien är att poesi, utöver att vara utvecklande på ovan nämnda sätt, kan göra undervisningen mer lustfylld och personlig och bidra till ökad motivation att lära sig svenska språket.

I denna studie undersöks, med hjälp av en kvalitativ samtalsanalys, vad en lärare och fyra elever i andraspråksundervisningen för vuxna valde att behandla under individuella responssamtal om elevernas texter. Resultatet av undersökningen sammanfattas i ett antal tematiseringar, åtta kopplade till läraren och fem tillhörande eleverna. Lärarens tematiseringar var: redogörande för elevrespons, beröm, innehållsförbättringar, ytförbättringar, förståelsekontroll, återberättande, tilläggsförfrågan och utvärderingsfrågor. Elevernas tematiseringar var: ytfrågor, förståelsekontroll, tilläggsförfrågan, omdömesbegäran och andra uppgifter. Resultatet visar att läraren och eleverna behandlade sådant som berörde elevtexten och samtalet men också sådant som inte gick att relatera till elevtexten eller samtalet. När eleverna tog initiativ till att diskutera texten valde de att behandla elevtextens yta till skillnad från läraren som även behandlade textens innehållsliga aspekter. Detta tyder på att eleverna behöver utveckla sin textkunskap för att kunna diskutera textens innehåll.

Denna studie har som mål att undersöka behov av och efterfrågan på vägledning inom vuxenutbildning ur studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv. Empirin samlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra vägledare och fyra lärare på olika vuxenutbildningsenheter ställde upp på intervjuer. Materialet som samlades in analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Supers teori om yrkesmässig utveckling. Materialet har även analyserats utifrån tidigare forskning kring vägledning, till exempel forskning om hot and cold knowledge i valprocessen. De viktigaste resultaten visar att vuxna och unga vuxna först och främst efterfrågar direkt vägledning och önskar sig tydlig matchning mot arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildning har en väsentlig betydelse för att flödet mellan arbetskraften och arbetsmarknaden ska fungera. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare har en kompensatorisk roll för nyanlända elever. Deras avsaknad av kunskaper om svenskt utbildningssystem och arbetsmarknad innebär att studie- och yrkesvägledare ofta är den enda länken de har att förlita sig på inför vidare studier och arbetsmarknadsetablering. Alla respondenter upplever vägledning på Vuxenutbildning som en av de centrala uppgifterna för denna utbildningsenhet. / The aim of this study is to investigate the need and demand for career guidance within adult learning from an occupational guidance, career advisor and teacher’s perspective. The empirical data was collected using semi-structured interviews. Four guidance counsellors and four teachers at different adult learning institutes agreed to be interviewed. The collected information was analysed with the help of Hodkinson and Sparkes’ Careership Theory as well as Super’s Teory of Vocational Development. The information was also analysed based on previous research around career guidance such as research about “hot” and “cold” knowledge in the decision-making process. The most important result that became apparent was that adults and young adults have a need for direct career guidance and want to be matched with labour market needs. Furthermore, the result shows that the work of occupational guidance and career advisors is significantly important for the flow between labour and the labour market. An additional aspect that the study highlighted was the compensatory role that occupational guidance and career advisors have for newly arrived pupils. Their lack of knowledge of the Swedish educational system and labour market means that career advisors are often the only link they have to confide in on their way to further studies and introduction to the labour market. All respondents believe that career guidance at an adult education institute is one of the central duties of the educational institute.

This study draws upon the framework for analyzing the discourse of a science classroom introduced by Mortimer and Scott (2003). It has been used for many studies before on high school youths, but never on adults. Therefore, this study focuses on the interaction between teacher and students in an adult education on high school level in physics, and how students can change the classroom discourse. Observations took place in two different schools for adults, in four different teaching groups. The result was analyzed by pattern of interactions, communicative approach, teaching purpose, type of student questions and their effect on the classroom discourse. The result was that, although students initiated the most discussions, the teacher is in charge of their discussion. The students could mostly influence the physics discourse by asking questions that the teacher did not expect and therefore the teacher needed to change his way of teaching. These changes would only last for a short while, and then would the teacher return to the original way. The students also had a small influence over the discourse when they participate during the discussions that the teacher had planned beforehand, but the teacher would according to my study have the ultimate power in the classroom. / Denna studie utgår ifrån ett ramverk som utvecklats av Mortimer och Scott (2003) för att analysera diskursen i naturvetenskapliga klassrum. Detta ramverk har tidigare endast använts på gymnasieelever, men aldrig tidigare på vuxna studenter. Studien fokuserar därför på interaktionerna mellan lärare och studenter på komvux i fysikkurserna på gymnasienivå. Observationer skedde på två olika komvux, i fyra olika undervisningsgrupper. Data analyserades utifrån interaktionsmönster, kommunikativ ansats, lärarens syfte, samt studenternas frågor och dess påverkan på klassrumsdiskursen. Resultatet visar på att trots att studenterna stod för de flesta diskussionsinitieringar, så hade läraren stor kontroll över diskursen och undervisningen. Studenterna kunde påverka fysikdiskursen med frågor som läraren inte genast visste hur han skulle kunna besvara, och därmed uppmuntra läraren att förändra undervisningen. Denna förändring varade bara ett kort tag, tills frågan var besvarad och läraren gick tillbaka till sitt ursprungliga undervisningssätt. Studenter kunde även påverka diskursen genom att med ett samspel med läraren skapa de diskussioner som läraren tycker passar in i undervisningen, men den slutliga makten över diskursen finns hos läraren.

Det studerar idag fler personer inom kommunal vuxenutbildning än det gör på gymnasieskolan i Sverige. Anledningen till att läsa på vuxenutbildningen är antingen att man saknar grundskole- eller gymnasiebehörighet, och vill läsa in den, eller att man är ny i Sverige och läser svenska för invandrare (SFI). En statlig utredning har uppmärksammat att behoven av stöd för att klara utbildningen har ökat de senaste åren för vuxenutbildningens elever. I dagsläget finns inget krav på att vuxenutbildningen ska tillhandahålla elevhälsa såsom för- grund- och gymnasieskolan måste. Vissa kommuner har ändå valt att anställa exempelvis kuratorer. Forskningen om kuratorns roll inom vuxenutbildningen är begränsad, i stort sett icke-existerande. Denna studie syftar därför till att undersöka och analysera hur kuratorer inom vuxenutbildningen upplever SFI-elevers behov av stöd för att klara studierna, samt vilken roll som kuratorerna har i vuxenutbildningen. Vi har genomfört sex semi-strukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar inom vuxenutbildningen och som möter SFI-elever i sitt arbete. Datamaterialet har analyserats med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att kuratorerna har ett brett uppdrag med ett begränsat handlingsutrymme. Enligt kuratorerna finns det stora behov av stöd hos SFI-eleverna, många lider av psykisk ohälsa, har behov av särskilt stöd men är outredda och saknar diagnos, eller blir kvar på utbildningen under lång tid. Kuratorerna beskriver återkommande att eleverna har en ansträngd livssituation, ofta kopplat till krav från myndigheter att göra progression i studierna för att ha rätt till inkomst. Resultatet visar att kuratorerna spelar en stor roll i att stötta eleverna genom utbildningen bland annat genom stödjande samtal men även i elevernas kontakt med övriga samhället. De viktigaste slutsatser vi drar är att kuratorerna, genom hur de tolkar elevernas stödbehov, använder sitt begränsade handlingsutrymme för att kunna fånga upp och stötta elever med en bred problembild och att kuratorerna ofta fyller luckor som andra professioner eller myndigheter egentligen borde fylla. Kuratorerna spelar därför en viktig roll i att stötta elevernas i deras utbildning, och i förlängningen för att minimera de konsekvenser långvarig social utsatthet kan få, både för individ och samhälle. Kommuner och beslutsfattare bör ta med detta i beaktning vid beslut om resurser till vuxenutbildningen.