I samband med covid-19-pandemin rekommenderades gymnasieskolor att övergå till fjärr- och distansundervisning. Det gjorde att lärarna behövde ställa om till en undervisning som till stor del skulle ske via nätet. Tidigare forskning inom området har presenterats. Syftet med detta arbete har sedan varit att ta reda på vilka erfarenheter och upplevelser som matematiklärare på gymnasienivå har haft under pandemin och den tillhörande fjärrundervisningen.  För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod. Intervjuer hölls med sex yrkesverksamma matematiklärare på gymnasienivå. Dessa var från tre olika skolor, inklusive vuxenutbildning, i en kommun i södra Sverige. Svar från fem av lärarna ligger till grund för resultatet. Analys av materialet skedde utifrån teorin om det didaktiska kontraktet, hur detta kan vara en del av en undervisningskontext och vilka konsekvenser det kan ge när det bryts.  Resultaten pekar på relationen till eleverna är det som blir mest negativt påverkat vid fjärrundervisningen, men det finns även fall då enstaka elever har gynnats. Avståndet mellan både lärare och elev och även mellan elev och elev ökar. Detta blir ett hinder som står i vägen för lärandet. Förväntningarna mellan lärare och elev har ändrats och detta kan ha skapat förvirring och osäkerhet kring undervisningen. Många av lärarna har använt sig av liknande pedagogiska metoder och arbetssätt som innan fjärrundervisningen, men en del lärare har gjort mer drastiska förändringar. För att kunna ta till sig de nya digitala verktyg som krävts har lärarna till stor del tagit hjälp av kollegor. Dessa resultat tyder på att matematiklärare i framtiden kan behöva hitta nya tillvägagångssätt för att nå alla elever, speciellt i en fjärrundervisningskontext. Men även att vissa elever kanske hade gynnats av att kunna fortsätta med sin undervisning på distans.

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning av nyanlända i vuxenutbildning. Studien har följt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med intervju som metod. Intervjun genomfördes med fem verksamma studie-och yrkesvägledare som arbetar i närkontakt med nyanlända. Bland studiens viktigaste resultat är att samverkan, både internt inom verksamheten och med externa aktörer, är en central del av vägledningen med nyanlända. Ett annat centralt resultat är att vägledning för målgruppen kretsar kring information. Det framkommer även av studien att det finns ett antal trösklar som begränsar vägledningen i arbetet med nyanlända elever. Bland de vanligaste hindren är bristande kunskap om samhället hos nyanlända, resursbrist hos vägledarna och byråkratiska hinder.

Uppsatsen undersöker hur skönlitteraturen används av fyra lärare som undervisar såväl vuxna invandrare som unga gymnasieelever i svenska som andraspråk, utifrån lärarnas perspektiv. Den fokuserar på lärarnas sätt att välja och förbereda arbetet med skönlitteratur, samt på deras sätt att arbeta med läsning. Studien är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs begrepp om den proximala utvecklingszonen samt Cummins studier om litteraturundervisning i svenska som andraspråk (2017). Resultatet visar att de här teorierna, strategierna och metoderna delvis motsvarar lärarnas uppfattningar om hur de undervisar eftersom även i de fall där lärarna inte direkt känner till begrepp eller teorier tillämpar de dessa med variationer. Resultatet belyser också att en djupare kännedom om teorierna, strategierna och metoderna om skönlitteraturundervisning skulle hjälpa lärarna att tillämpa dem i klassrummet. Det pekar även på behovet av att mer forskning genomförs på området skönlitteraturundervisning i svenska som andraspråk, vilket i förlängningen även skulle leda till ökade möjligheter till fortbildning för lärarna.

Följande litteraturöversikt skrevs för att undersöka vilka framgångsfaktorer som redan skriven forskning har kommit fram till inom forskningsområdet sfi – svenska för invandrare. Syftet var att undersöka forskningsläget och uppsatsens kärna blev att titta närmre på framgångsfaktorerna som datan resulterade i. Frågeställningen löd: Vilka framgångsfaktorer syns i den redan befintliga forskningen om sfi-undervisning i Sverige, med särskilt fokus på skrivande? Resultaten visade att flertalet faktorer var återkommande i artiklarna. Främst var digitala verktyg och mediering benämnt som positiva för skrivandet och språkinlärningen. Strax därefter kom faktorn stöttning som förekom i fem av de tio utvalda artiklarna. Även transspråkande, repetition, autentisk interaktion, individualisering, diverse övriga inlärningsstrategier och faktorer utanför lärarens kontroll förekom upprepade gånger i resultatanalysen. Elevernas livssituation samt återkoppling från lärare på det gjorda arbetet var faktorer som enbart förekom i en av tio artiklar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett tvärspråkligt angreppssätt vid läsning av en novell kan ge eleverna en djupare förståelse för det skönlitterära verket, där läsning på modersmålet är den oberoende variabeln. Denna kvasiexperimentella studie genomfördes i en klass i ämnet Svenska som andraspråk nationell delkurs 4 och utformades som ett boksamtal. Studien besvaras primärt genom hypotesprövning. I den kvantitativa jämförelsen, som baseras på en kvalitativ analys utifrån Xenia Hadjioannou och Jane S. Townsends (2015) etnografiska diskursanalys, undersöker vi det bakomliggande motivet till deltagarnas yttranden (drag). För att få en djupare förståelse för boksamtalen genomfördes även semideltagande observationer samt en avslutande enkätundersökning. I den inledande kvalitativa analysen samt under observationerna kan en skillnad mellan grupperna observeras där gruppen som fick läsa novellen på både sitt första- och andraspråk uppvisar en djupare förståelse för novellen. Däremot visar den efterföljande kvantitativa hypotesprövningen inte ett statistiskt signifikant resultat varav resultatet inte kan generaliseras till populationen. Trots att studiens nollhypotes inte kan förkastas tyder studiens kvalitativa resultat på att andraspråkslärare bör använda sig av boksamtal i undervisningen samt ge eleverna möjlighet till läsning på sitt modersmål för att, om inte annat, bejaka elevernas tidigare erfarenheter.

Läroplan för vuxenutbildningen (2017) kräver att lärare ska ta hänsyn till elevers individuella behov,förutsättningar och kunskapsnivå. Studien syftar därför till att undersöka lärares uppfattningar kring hurde arbetar både med läroplanen och med anpassningar för att stötta sina flerspråkiga elever. Dåläroplanen är en av utgångspunkterna har därför läroplansteori (Wahlström, 2016) tillämpats i studien.Tio lärare inom samma utbildningsanordnare men på olika enheter har intervjuats. Resultatet haranalyserats utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2022). I resultatet framgick det att lärare arbetarmed många olika former av anpassningar men att de begränsas av olika ramfaktorer. Derasläroplansarbete kring målen gällande flerspråkighet har påverkats negativt på grund av tidsbrist.Studiens resultat antyder att det finns ett större behov av tid för både planeringsarbete ocharbetslagsträffar där flerspråkiga elever och läroplanens mål är fokusområde

This study aimed to describe and analyze the work on values withing the adult education of the correctional service by gathering teachers’ and supervisors’ experiences of how and why they work with values that should characterize adult education. This has been done through an analysis of their experiences based on deliberative democratic theory and deliberative dialouge to identify challenges and opportunities in their professional practice. The interviews were conducted using a semi-structured approach with a phenomenographic approach, leading to the following conclusions: Teachers and supervisors face the daily challenge of interpreting and integrating the values in a way that includes all students with different cultural backgrounds and values. Finding a balance between promoting equality and respecting different perspectives can be difficult to achieve. Integrating the values can be challenging when students’ behaviors do not align with the expected values, making it difficult to transfer the values to practical situations and to get students to reflect on their actions and consequenses. This requires long-term and continuous work to challenge and reshape students’ values and attitudes. However, with deliberation as a teaching method, teachers and supervisors can promote understanding, reflection, and dialouge regarding the values. By actively creating a respectful environment, students can be encouraged to express their opinions and reflect on their values, leading to increased awareness and understanding of the values. This includes approaches such as clear communication of rules and goals emphazising the values, individual conversations, and active intervention in cases of abusive treatment, where teachers and supervisors can demonstrate what is acceptable and unacceptable to create a respectful and inclusive environment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Komvuxlärare beskriver att de arbetar med motiverande samtal samt deras syn på metoden som en extra anpassning för elever i behov avstöd i vuxenutbildning. För att få svar på mina frågor har jag först studerat tidigare studier som belyser olika typer av forskning kring faktorer som påverkar vuxnas studiemotivation samt implementering av metoden motiverande samtal MI i vuxenpedagogiska verksamheter. Därefter har jag gjort kvalitativa intervjuer med ämneslärare som är verksamma inom kommunal vuxenutbildning. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt för att undersöka variation och mönster i lärarnas uppfattningar om arbete med motiverande samtal. De teman som skapades diskuterades i relation till den tidigare forskningen och jämfördes med MI-sprinciper. Resultatet visade att alla intervjuade lärares erfarenheter och uppfattningar av motiverande samtal med vuxna studerande inte överensstämmer med MI-s grunder. Det innebär att samtalen kunde ses som motivationsstödjande men inte motiverande. Pedagogerna använde inte någon uttalad modell för att stödja sig på vid genomförande av samtalet. Skillnaderna märktes också i att lärarna hade olika åsikter om i vilket syfte motiverande samtal genomföras. Resultatet stämde väl överens med tidigare forskning som uppvisade att kommunikation samt pedagogers förhållningssätt är viktiga förutsättningar för ett konstruktivt samtal med elever i svårigheter om deras mål och behov. Det framkom i studiens resultat att pedagogerna kunde betydligt höja vuxna elevernas studiemotivation genom att med fördel arbeta med motiverande samtal enligt modellen med alla samtalets faser som beskrivs i metoden MI. De kunde också stärka sig i samtalsledarrollen, utveckla sin kompetens efter att ha tillägnat kunskap om MI som en extra anpassning och ett funktionellt arbetssätt med vuxna elever i behov av stöd och deras studiemotivation.

I denna uppsats görs en jämförelse mellan läromedel i spanska för nybörjare. Betoningen ligger på grammatik och länderkunskap. / This essay presents a comparasion between different educational materials for beginners in Spanish. The author emphasizes grammar and knowledge about the Spanish speaking countries.

Denna studie avser synliggöra tekniklärares upplevda föreställningar kring stöd till elever som ej uppnår kursmålen i Teknik 1 inom vuxenutbildningen, vilket påverkar det stöd eleverna faktiskt erbjuds. Genom en fenomenografisk studie som omfattar intervjuer med fyra tekniklärare läggs grunden för att göra en kritisk diskursanalys i syfte att studera de språkliga strukturer som uppbär de diskurser lärarna är del av och upprätthåller. Diskurserna och den sociala praktik som lärarna ifråga är del av, är de mekanismer som underbygger lärarnas förhållningssätt, undervisningspraktik, praxis och bemötande - och i förlängningen det stöd eleverna i verksamheten ges. Resultatet visar att det verkar finnas diskrepanser mellan 3 kap Skollagen (2010:800) som reglerar stödet inom ramen för undervisningen (som gäller samtliga skolformer, inklusive vuxenutbildningen) och tekniklärarnas uppfattningar om sitt uppdrag, sin roll och sitt ansvar i förhållande till elever som riskerar att inte uppnå målen. Istället väljer lärare att standardisera sin lärargärning och förflytta ansvaret för eventuellt stöd till eleven själv att ta kontakt med specialpedagogverksamheten utanför undervisningssituationen där stödet som erbjuds är i drop-in-form och av generell karaktär och därmed inte knutet till ämnesundervisningen. Orsakerna som uppges är tids- och tjänstefördelningsbrister. Diskursen om den kompetenta eleven blir synlig där föreställningar om skillnaderna mellan normala och avvikande elever blir tydliga. Elever som inte lever upp till denna föreställning anses som avvikande och förflyttas av läraren ut ur undervisningssituationen, istället för att erbjudas stöd i själva undervisningssituationen. Elevens svårigheter uppfattas som bundna till eleven själv, istället för att granska undervisningssammanhanget och därmed vara något läraren skulle kunna påverka, trots att eleven har ett egenansvar som vuxen att själva uppsöka stöd och att välja anpassad studietakt. Lärarnas kompetens och lärargärning diskuteras aldrig som en inverkande faktor i den diskurs de är del av. Detta resulterar i att elever i behov av stöd inte lever upp till diskursen om den kompetenta eleven och föreställningar om normalitet som tekniklärarna på denna vuxenutbildningsenhet upprätthåller. På grund av lärarnas diskursiva position och sociala praktik exkluderas elever i behov av stöd därför från att få stöd och från möjligheten att lyckas. Slutligen uppvisar intervjustudien strukturella brister där arbete i enlighet med riktlinjer för ledning och stimulans inte implementeras bland lärarna som undervisar i teknikämnet. Oklarheter kring rutiner, ansvar för stöd och anpassningar åskådliggör att stödet elever ges i teknikämnet varken blir likvärdigt eller inkluderande.