This study is based on 26 essays about A Good Book, written by as many participants inSwedish classes in secondary education for adults. The object is to analyse the students'views on fiction and reading: What books they prefer, but also why and how they read.Objectivity and subjectivity in literary criticism is also discussed.Most favoured author both among men and women is Stephen King. The majority of thebooks mentioned are translated from English. The women also read historical and psychological novels while the men prefer fantasy. The question whether a book is goodor not is in the students' opinion only a matter of taste. They also defend their own lreading against all kinds of literary expertese.Mostly the students read for pleasure, but they also think that fiction can provide usefulinformation e.g. facts about other countries. They like to get deeply involved in thebooks they read and so there is a difference, not only between what books they like toread and what they are asked to read at school, but also between their personal responseto literature and the analytical approach favoured by the educational system.

Eftersom Svenska för invandrare (Sfi) både är ett allmänt debatterat område samtidigt som det är ett sparsamt kartlagt forskningsområde undersöker den här studien Sfi-utbildningen utifrån ett elevperspektiv. Genom en kritiskt fenomenologisk ansats ges elevernas enskilda upplevelser utrymme att höras. Med stöd av ett antal kritiskt fenomenologiska begrepp analyseras elevernas uttalanden för att ge en bild av de kringliggande strukturer som formar elevernas upplevelser. Med en kvalitativ ansats har 5 tidigare Sfi-elever intervjuats i en mindre stad i Sverige. Alla elever uttryckte positiva upplevelser trots att de har hört synpunkter från vänner som var frustrerade över att inte bli klara med utbildningen. Elevernas upplevelser formas av en rad olika faktorer som både kan kopplas till deras individuella förutsättningar men också tidigare och pågående traumatiska upplevelser, samhälleliga omständigheter och undervisningens kvalitet. En viktig del i övergången från Sfi till vidare studier och arbete var stödet från lärare och personer utanför utbildningen. Studiens slutsatser är att utbildningen fyllt sitt syfte för de intervjuade eleverna, men att urvalet till denna undersökning har påverkat resultatet då samtliga intervjuade elever hade tagit sig igenom utbildningen under en relativt kort tidsperiod och numera är etablerade i studie- och arbetsliv. Resultatet går att koppla till tidigare relevant forskning inom utbildning i svenska som andraspråk. Förslag på vidare studier är bland annat att undersöka gruppen elever inom Sfi- utbildningen som uppvisar en långsam kunskapsprogression och därmed tar längre tid för att slutföra utbildningen.

<p>Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.</p><p>Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.</p><p>Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.</p>

<p>Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvärlden utformas i förhållande till olika sätt att förstå och tolka innehåll. De teorier som används som utgångspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlärningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som används vid Södra Cell Mönsterås som tillverkar pappersmassa, där jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till.</p><p> </p><p>Undersökningen har gjorts i form av fallstudier där varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehållsanalys baserad på Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna svar på vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. Utifrån det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgångspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehållet, beroende på faktorer som förkunskaper i ämnet och kulturell/social bakgrund.</p><p> </p><p>Resultatet av analysen visa att endast ett fåtal intelligenser blev representerade i de olika materialen. I teoriboken för truckförare fanns tre av sju intelligenser representerade medan det i internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till endast fanns två intelligenser representerade.</p><p> </p><p>De hermeneutiska resonemangen som fördes i varje analys visade samfällt att faktorerna intelligensutveckling, tidigare ämneskunskaper och kulturell bakgrund kunde ha betydelse för hur läsaren kunde avkoda texten. Ett tydligt svar på hur brukaren kan tolka en viss text går inte att få något entydigt svar på.</p><p> </p><p>De slutsatser som kan göras i denna uppsats är att det finns ett begränsat mått av inlärningssätt i textbaserade utbildningsmaterial samt att tolkningssättet av budskapet i texten kan baseras på läsarens sociala, kulturella och ämnesrelaterade förförståelse i ämnet.</p>

Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvärlden utformas i förhållande till olika sätt att förstå och tolka innehåll. De teorier som används som utgångspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlärningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som används vid Södra Cell Mönsterås som tillverkar pappersmassa, där jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till.   Undersökningen har gjorts i form av fallstudier där varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehållsanalys baserad på Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna svar på vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. Utifrån det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgångspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehållet, beroende på faktorer som förkunskaper i ämnet och kulturell/social bakgrund.   Resultatet av analysen visa att endast ett fåtal intelligenser blev representerade i de olika materialen. I teoriboken för truckförare fanns tre av sju intelligenser representerade medan det i internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till endast fanns två intelligenser representerade.   De hermeneutiska resonemangen som fördes i varje analys visade samfällt att faktorerna intelligensutveckling, tidigare ämneskunskaper och kulturell bakgrund kunde ha betydelse för hur läsaren kunde avkoda texten. Ett tydligt svar på hur brukaren kan tolka en viss text går inte att få något entydigt svar på.   De slutsatser som kan göras i denna uppsats är att det finns ett begränsat mått av inlärningssätt i textbaserade utbildningsmaterial samt att tolkningssättet av budskapet i texten kan baseras på läsarens sociala, kulturella och ämnesrelaterade förförståelse i ämnet.

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan. Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats. Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper. Resultatet visaratt den praktiska valideringen i många avseenden visar på större kunskap än enkvalitativ intervju men att båda metoderna bidrar med fakta för att kunna validerakunskap.Forskningen kring validering beskriver ett antal begrepp som kan bidra till attsynliggöra forskningens karaktär och att fördjupa kunskapen om validering. Vidarevisar tidigare studier att validiteten vid validering är en av de områden där det krävsytterligare studier och kunskap. / The purpose of this study is to create an instrument of evaluation to decide the level andevaluate the knowledge of grown pupils before joining a construction course. Thereason why the author chose this topic was an experienced deficiency in the author’sown trade. As the problem studied was occurring in the author’s own trade it wasnatural to chose action research as method. The instrument of evaluation studied usedboth qualitative interview and practical tasks. In the results it is accounted for, based onthe notions of knowledge know as episteme, techne and fronesis, what is possible andnot possible to evaluate in an interview and during a practical task as well as how theresult of an evaluation may be affected by the examiner’s interaction with the pupil aswell as the examiner’s previous knowledge. The result shows that the practicalevaluation in many ways reveals the actual level of previous knowledge, more so than aqualitative interview, but that both methods contribute with facts that help evaluateknowledge.Research into validation describes a number of concepts that can contribute to thevisibility of the research in nature and to deepen the knowledge of validation.Furthermore, previous studies that validity validation is one of the areas in which theneed for further studies and knowledge.

The focus of this thesis is how identities are construed in adult education. According to the theoretical framework inspiring the study, identities are viewed as discursive constructions that are negotiated in social arenas. Hence, identities are considered versatile, plural and contradictory. The study has an ethnographic case study design and the field work was conducted 1998–2001. Various sources of data collection, such as interviews and participant observations were utilised. Every day practice at three different institutions of adult education in the case study municipality ”Nystad” were studied: Folk high school, Komvux and Liber Hermods flexgymnasium. Participants (27) were studied extensively, and a follow-up containing biographical interviews with the participants was also done 18 months after the main study. The result will show how the discourse of life long learning produce different technologies applying to different institutions of adult education defining what counts as knowledge, the relationships between actors and the demands participants will be posed with. Although the institutions of education are different, there are also similarities. The differences, however, are important in the recruitment of participants. The requirements of the education as to who you are supposed to be as a participant in adult education show a similar pattern, irrespective of the institution of education; the student with an interest in studying, prone to change, independent and well-behaved. Different strategies are detected when focusing the staging of participants’ identities, adaptive and defiant. An adaptive strategy means the adults meet the requirements of the education and a defiant strategy that they resist. The strategies may be applied by one and the same participant depending on the situation. Biographies show how different interpretative repertoires are used to stage different identities. The participants use four repertoires relevant to the subject: that of making a living, learning, earning credits and self realization. The repertoires applicable to the forms of teaching are teacher oriented, selfdirected and conversational. The repertoires used in relation to the teachers in adult education are expert, person, supervisor and administrator. The repertoires used by the adults in order to describe other participants are adult student, study mate and friend. The result of the study inspires the discussion of adult education in terms of social inclusion and exclusion.

Diss. Linköping : Univ.

Syftet är att analysera hur lärare arbetar med kartläggning i undervisningen bland nyanlända elever med kort eller ingen skolbakgrund i vuxenutbildningen, samt hur kartläggningen används i undervisningen. Syfte är dessutom att undersöka hur samverkan fungerar mellan elev och lärare samt mellan lärare och andra professioner.   Studiens empiriska material består av fyra djupintervjuer med sex lärare inom vuxenutbildningen. Lärarna i studien arbetar med kartläggning av nyanlända med kort eller ingen skolbakgrund. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning och dels utifrån teoretiska begrepp med inspiration från socialkonstruktivistiskt perspektiv. De analysbegrepp som använts är kommunikation och organisation, samverkan, lärande och identitet i syfte att skapa en bild av hur teori och praktik möts och formas för att stödja den enskilda individens lärande och utveckling.  Studiens resultat visade på att informanternas skolor har svårt att konkretisera arbetssätt och arbetsmetoder inom kartläggning av svårigheter på organisationsnivå. Orsaken kan vara att skolorna slits mellan statens förväntningar och rådande möjligheter att utforma undervisningen. På gruppnivå används kartläggningsresultat främst till nivåplacering och i liten utsträckning till individanpassning av undervisningen på grund av besparing av stödfunktioner. Målgruppen nyanlända, med kort eller ingen skolbakgrund, är en grupp som behöver mycket stöd och hjälp i sin språkinlärning därav är specialkompetenser inom vuxenutbildning en viktig utvecklingsfråga som behöver lyftas på makronivå.