Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

With examples from a single classroom situation, several educational moments show what goes on between the teacher and the student. The teacher’s responsibility in the learning process is, with a gesture frozen in the air of the moment, to lead and follow the student in her tentative efforts at seeking knowledge. Initially, it is an attempt to shed light upon the "not yet seen" with a certainty that the student herself possesses the capacity and the aptitude to reach greater insight and clarity in her understanding. The Validation/Feil Method presented in this instructional situation illustrates how best to communicate with elderly people suffering from Alzheimer’s dementia. This essay examines thoughts, reflections and somewhat deeper studies concerning the importance of the moment, or rather the various moments that appear along our journey. From this wandering, the importance of being open-minded, spontaneous and perceptive come to light as well as new concepts such as improvisation and lingering along the way. The art of perceiving is enhanced by concepts such as reading and intuition with the help and support of earlier philosophical tradition, primarily Aristotle’s various forms of knowledge and Hans-Georg Gadamer with his work within the hermeneutic tradition. The author also offers an example of knowledge and learning which, taken together, display the importance of being aware of the body of knowledge incorporated in the area of Practical Knowledge. This is one way of gaining understanding in harmony with others of existing reality and of life itself.

Today’s research on workplace learning stresses the importance of the environment in which learning takes place. On the basis of an empirical study of a Vocational Education and Training (VET) program this thesis aims to create knowledge about how a learning environment is constructed. Theoretically, the study is based within action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. It is rooted both in constructivist theory, as well as draws on the theory of learning as culturally and socially situated. The study is designed as a single case study. Data was primarily collected during periods of field studies through the observation of teachers’ work inside and outside classroom settings; recurring in-depth interviews with six teachers and eight participants, and reflection group interviews with the teachers. The study reveals a difference between participants’ and teachers’ educational goals and ambitions. This is important to acknowledge due to the necessity for the teachers to handle the difference. It gives information on daily work in the VET-program and the important work tasks that emerge. The program is influenced by the ideological foundations developed by its principal organizer, which comes to play as a special way of reasoning, the Yes-thought. Much of the daily work consists of an adjustable way of working and an approach that supports it. However, two tension fields can be identified in which discretion in work tasks is created. The first concerns the approach to work tasks, and is a tension between dynamic and instrumental approaches. The second concerns the organizing of work tasks and is a tension between adjustable and regulating ways of working. Micro context is introduced as a concept, referring to the context of meaning which is created around work tasks. Depending on the micro context’s position in the two tension fields, different conditions of learning can be identified. The micro contexts can then be understood as the learning environments in the work place.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt. Det är deltagarnas, lärarnas, livserfarenhet från hans/ hennes klassrum och möte med invandrarelever som står primärt i fokus. Det är också utifrån detta perspektiv som relevant tidigare forskning och litteratur belyses i detta arbete. Uppsatsens ansats och metod bygger på deltagarbaserad forskning/ aktionsforskning, forskningscirkeln och en livsberättelsemetod. I resultatet redovisas de innehållsliga resultaten likaväl som forskningscirkelns deltagares, både jag som forskare/ projektledare och lärarnas, engagemang och betydelse i forskningsprocessen. Slutligen följs arbetet upp av en diskussion och analys i ett diskussionskapitel. Här diskuteras också hur arbetet kan fortsätta.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades. Resultatet visar att kommunens tolkning av styrdokumenten påverkar stort. Det sker ingen systematiserad validering av alla elevers kunskaper i samband med kursstart på fem av de sju undersökta skolorna trots styrdokumentens rekommendationer. Då validering sker leder den till nivågruppering och beräkning av studiehastighet. Lärarna utgår från att tal-, läs-, skriv- och lyssningsförmåga ska bedömas och kopplar bedömningen till kursens kunskapskrav. Bedömning av skrift blir tyngdpunkten, trots att lärarna är överens om att det inte borde vara så. Gemensam ämnes- och bedömningstid saknas på samtliga skolor. Ett nationellt prov som verkar stödjande i bedömning är önskvärt. Slutsatser som kan dras av studien är att elever nationellt inte ges samma möjligheter till validering samt att bedömning i kursen sker på många skiftande sätt av lärarna. Det finns dessutom olika förkunskapskrav till kursen trots att skollagen skriver att sådana inte ska förekomma. Detta leder till frågan om kursen bedrivs likvärdigt. Det tycks som om mer politiskt intresse bör riktas mot kursen så att likvärdighet nationellt kan säkerställas.

The need for second language learning is increasing in today’s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden. The importance of different motivational factors in studying was examined. Results were produced through a combined method of a survey among 44 SFI students, and interviews with six of these students. A future job was the factor that had the greatest impact on the informants’ motivation to study SFI. Also the ability to help their children with school work was essential to them. It is important to know Swedish in Sweden and that contributes to the desired independence. Meaningfulness, future goals and positive expectations are important for motivation. The study cannot be generalized to a larger population, but it can say something about the diversity in today’s schools. Further studies are proposed in the conclusion.

The purpose is to study, in a pilot survey, the consciousness of climate change among pupils in secondary school and in adult education. These are the research questions: - What consciousness of climate change do the pupils have? - What are the differences in respect of climate change consciousness between men and women, pupils in adult education and in upper secondary school and pupils in pre-university programmes and in vocational programmes? ”Climate Change Consciousness” is constructed as a concept consisting of ecological, social and economic dimension as well as the components knowledge, attitudes and behaviour. A survey on the Likert-scale is conducted with 176 responses. The results indicate a varying degree of consciousness of climate change among pupils. On the ecological dimension the knowledge of the Paris agreement is low, and the pupils in general have a low degree of consciousness of the concepts of ecological footprint and life cycle analysis. However, they have a good understanding of the difference between climate and weather; they have attitudes in favour of renewable energy and they are used to sorting waste. On the social dimension the pupils think that climate change should be a priority in school, while their own community involvement in climate change issues in general is low. On the economic dimension the pupils have good knowledge of organic labels, but are more affected by price than the climate impact in their consumption behaviour. Female pupils have a higher degree of consciousness of climate change compared to male pupils; the pupils in adult education have a higher degree of consciousness compared to pupils in upper secondary school, and the pupils in pre-university programmes have a higher degree of consciousness compared to pupils in vocational programmes. Remaining is to further examine the impact of age for climate change consciousness among pupils in upper secondary school. / Syftet är att, i en pilotstudie, studera medvetenheten om klimatfrågan bland elever i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Följande forskningsfrågor ställs: - Vilken medvetenhet om klimatfrågan har eleverna? - Vilka skillnader beträffande medvetenheten om klimatfrågan finns mellan män och kvinnor, elever vid vuxenutbildningen och gymnasieskolan samt elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram? Medvetenhet om klimatfrågan konstrueras som ett begrepp bestående av ekologisk, social och ekonomisk dimension samt komponenterna kunskap, attityd och beteende. En enkät på Likert-skalan genomförs med 176 svar. Resultaten ger en varierad bild av elevernas medvetenhet om klimatfrågan. På den ekologiska dimensionen är kännedomen om Parisavtalet låg liksom medvetenheten om begreppen ekologiskt fotavtryck och livscykelanalys. Eleverna har däremot en god förståelse för skillnaden mellan klimat och väder; de har en positiv attityd till förnybar energi och är vana att avfallssortera. På den sociala dimensionen tycker eleverna att klimatfrågan ska vara en prioriterad fråga för skolan att undervisa i, medan det egna samhällsengagemanget i klimatfrågan i allmänhet är lågt.  På den ekonomiska dimensionen visar eleverna god kännedom om ekologiska varumärkningar, men påverkas mer av priset än klimatpåverkan i sitt konsumtionsbeteende.  Kvinnor har högre grad av medvetenhet i klimatfrågan än män; elever på vuxenutbildningen har högre grad av medvetenhet jämfört med eleverna i gymnasieskolan, och eleverna på högskoleförberedande program visar högre grad av medvetenhet än elever vid yrkesprogram. Återstående frågor är att undersöka betydelsen av ålder för medvetenhet om klimatfrågan bland eleverna i gymnasieskolan.

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.

Problemet i denna studie handlade om hur lärare inom vuxenutbildningen hanterar kravenpå flexibilitet och individanpassning av undervisningen i relation till digitalisering. Studienssyfte var att med utgångspunkt i styrdokumentens krav på flexibilitet och individanpassning,fördjupa kunskapen om vad digitaliseringen inom vuxenutbildning innebär för undervisningoch lärarnas didaktiska förståelse. Det analytiska verktyget som användes i dennaundersökning var inspirerat av didaktisk läroplansanalys. Metoden som användes i dennaundersökning var semistrukturerade intervjuer med ett mättnadsurval tillsammans med ettresultatseminarium. Resultatet visar att digitaliseringens betydelse för utformningen avundervisningen både möjliggör och begränsar delar av undervisningen. Resultatet kananvändas för att nyansera förståelsen av digitaliseringens betydelse för individualiseringenoch flexibiliteten inom undervisningen i vuxenutbildningen vilket kan vara intresse förlärare, rektorer and andra verksamma inom utbildningsfältet.

Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.