De flesta forskningsresultat som tagits fram när det gäller skriftlig, formativ bedömning grundar sig på undersökningar gjorda inom grundskolan, gymnasieskolan eller universiteten medan det saknas forskning inom vuxenutbildning och speciellt inom den svenska kontexten och då inom området andraspråksinlärning för vuxna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den formativa, skriftliga bedömningen på Komvux i svenska för invandrare. Studien beskriver vad sfi-lärare har för uppfattningar om formativ, skriftlig bedömning och hur de har utformat den formativa bedömningen på olika elevtexter. Studien visar även hur elever på sfi ser på den bedömning som de får av sina lärare och vad de gör med den. Studien använder sig av ett sociokulturellt perspektiv utifrån Lev Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen där elevens samarbete med läraren eller sina mer kompetenta klasskamrater visar att eleven kunde prestera betydligt mer än om eleven jobbade ensam. För att kunna utföra studien samlade jag in data genom strukturerade intervjuer och enkäter. Fyra lärare intervjuades och åtta elever fick svara på en enkät. Resultatet visar att lärarna i grunden har en gemensam syn på skriftlig, formativ bedömning men att utformningen skiljer sig åt.

Kunskapspalatsen är en vuxenutbildning nära Fatubursparken i Stockholm. Projektets utgångspunkt var att ta inspiration från fiktiva koncepter för att styra projektet. Jag valde att utgå ifrån konceptet “tiden”, tagen från en berättelse som handlar om hur viktigt tiden är. Många associerar tiden med klockor eller med solens rörelse - något som de båda har gemensamt är att båda rör sig i cirklar. Då beslöt jag mig att jobba med en cirkulär rörelse i byggnaden. Slutprojektet blev en oval formade byggnad, men med raka väggar som går parallellt till omgivningens byggnader. Den rundade formen styr flödet i byggnaden, men som samtidigt också passar till Fatbursparkens bågform. Det är enn form som matchar omgivningen och samtidigt ser unikt ut i jämförelse. Huvudentrén är placerad på den södra delen av tomten och ska fånga upp uppmärksamhet från folk som går förbi. Hierarkini byggnaden följer: offentliga ytor och de större basrummen finns på entréplanen; de andra övre planerna är dedikerad till studenter och lärare. / The Wisdom Palace is an adult education near the Fatubur Park in Stockholm. The project's starting point was to get inspiration from fictional concepts, that would control the project. I chose to work with the concept of "time", taken from a fictional story about how important time is. Many associate the time with clocks or with the movement of the sun - something that they both have in common is that both move in circles. I then decided that I wanted to work with a circular flow in the building. The finalized project was an oval shaped building, but with straight walls that run parallel to the surrounding buildings. The rounded shape controls the flow of the building, but it also fits with the Fatbur Park's arch shape. It's a form that matches the environment and at the same time , it looks unique in comparison. The main entrance is located on the southern part of the building and its purpose is to catch attention from bypassing people. The hierarchy in the building follows: public spaces and the larger base rooms are all on the entrance plan; The other upper plans are dedicated to students and teachers only.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k. studieverkstad. En översikt av tidigare publicerat material och forskning på området redovisas även och knyts därefter samman med resultatet från undersökningen i en diskussion.Undersökningen visar att framgångsfaktorerna består av många olika delar, som i sin tur påverkar varandra. Dessa delar är bl a den enskilda elevens syfte med studierna, elevens motivation, deras självdisciplin, studieteknik samt tidigare studievana. Andra delar som påverkar elevernas studieresultat är handledning, studiematerial samt den fysiska miljön såväl som den virtuella miljön. Eleverna menar att framgång beror mycket på dem själva och vilka prioriteringar den enskilda eleven gör. Skolans förmåga att stötta och hjälpa till har stor betydelse. Det innebär att vid flexibelt lärande krävs större individualisering och anpassning till elevens förutsättningar än vid traditionellt. Studiematerial måste vara enkelt och tydligt, kommunikationen handledare och elev har stor betydelse och sker till stora delar med hjälp av dator.

Denna studie handlar om fördelningen av specialpedagogiska resurser och dess insatser inom vuxenutbildning.  Många studerande som jag har mött under åren inom vuxenutbildning har inte alltid haft en lyckad skolbakgrund att falla tillbaka på varför känslan, motivationen och oron inför studier i vuxen ålder många gånger kan vara befogad. Att som vuxen börja studera kräver många gånger mod, mod att ta till sig ny kunskap liksom mod att möta nya människor och nya förutsättningar. En del studerande har haft kontakt med elevhälsans specialpedagog under studietiden på grundskolan eller gymnasieskolan, dessa resurser efterfrågas periodvis även i vuxen ålder. Tillgången till detta stöd varierar. Den största anledningen till att specialpedagogiska insatser varierar skolor emellan tycks bero på att det inte är ett lagstadgat krav med elevhälsa inom vuxenutbildningen vilket innebär att tillgången till de specialpedagogiska insatserna ser väldigt olika ut beroende på hur resurserna fördelas och prioriteras. Tankarna kring likvärdighet och begreppet en skola för alla kan ifrågasättas utifrån detta tankesätt. I den här uppsatsen har jag fram för allt försökt söka svar på om det finns något samband mellan specialpedagogiska insatser i relation till måluppfyllelse och studieavbrott inom vuxenutbildning. Jag har gjort en enkätstudie där rektorer verksamma inom vuxenutbildning på gymnasial nivå varit mina respondenter och har fått besvara ett antal påståenden som berör dessa områden. Resultatet visar att det finns ett samband mellan dessa begrepp och att anledningarna till den ojämna fördelningen av specialpedagogiska resurser skiljer sig åt skolor emellan. Att få kunskap kring detta är värdefullt för att tydliggöra behovet av specialpedagogiska insatser inom vuxenutbildning och hur dessa på bästa sätt kan nyttjas. Att få svar på eller att finna samband mellan faktorer som orsakar studieavbrott ser jag som en viktig faktor vad gäller fortsatt arbete på förebyggande nivå för att förhindra dessa avbrott. / This study deals with the distribution of special educational resources and its efforts within adult education. Many students that I have met over the years in adult education have not always had a successful school background to fall back on which is why the feeling, motivation and anxiety about studying in adulthood often can be justified. Starting to study as an adult often requires courage, courage to gain new knowledge as well as courage to meet new people and new conditions. Some students have had contact with the student health special educator during the study period at primary or secondary school, these resources are also periodically requested in adulthood. Availability of this support varies The main reason for this variation is that student health is not a legal requirement in adult education, which means that the special educational interventions look very different depending on how resources are allocated and prioritized. The ideas around equality and the concept of a school for everyone can be questioned based on this way of thinking. In this essay, I have searched for an answers to whether there is any connection between special educational efforts in relation to goal fulfillment and study interruptions in adult education. I have made a survey study where school principals active in adult education at upper secondary level have been my respondents and have had to answer a number of statements that concern these areas. The result shows that there is a connection between these concepts and that the reasons for the uneven distribution of special educational resources differ between schools. Gaining knowledge about this is valuable in order to clarify the need for special educational interventions in adult education and how these should be used in the best way. I see getting answers to or finding connections between factors that causes study interruptions as an important factor in terms of continued work at a preventive level to prevent these.

Syftet med studien är att undersöka hur undervisande lärare inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och svenska för invandrare beskriver att de arbetar med extra anpassningar, orienteringskurser och delaktighet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med identifiering av elevers behov av extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare att de arbetar med återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare elevers delaktighet i arbetet med extra anpassningar och orienteringskurser? Studien har en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade intervjuer med nio pedagoger. Fyra av de nio pedagogerna arbetar på sfi, fyra arbetar på grundläggande nivå och en undervisar både på sfi och grundläggande nivå. Urvalet av medverkande lärare beskrivs som randomiserat och det slumpade sig så att samtliga medverkande lärare på grundläggande nivå undervisar i svenska som andra språk. Studien har tagit Vetenskapsrådet (2002) fyra forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning i beaktande. Resultatet analyseras främst ur olika specialpedagogiska perspektiv där kategoriskt kontra relationellt är mest framträdande. Kategoriskt perspektiv har sitt ursprung i psykologin och lägger fokus på individen och dess svårigheter. Det relationella perspektivet har utbildningssociologins normkritik som utgångspunkt och fokuserar på miljö och normer. I den avslutande diskussionen återfinns slutsatsen att lärarna anser att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga i identifiering, genomförande, dokumentation och återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser. Lärarna beskriver vidare bristen på tid som den främsta orsaken till frånvaron av elevers delaktighet. Lärarna ger en samlad bild av vilka extra anpassningar som görs samt när orienteringskurser används. Lärarna uppger att extra anpassningar och orienteringskurser används när elever riskerar att inte uppnå kursmålen inom kurstiden.

Enligt Skolverket ska nyanlända ha tillgång till studie- och yrkesvägledare i kommunen man bor i eller skolan man går på. Vägledare bör ge information både om utbildningar och den svenska arbetsmarknaden. Däremot flertal statiska rapporter visar på att många nyanlända har svårt att övergå från svenska för invandrare (SFI) till övriga studier eller arbete. Detta pekar på att det finns utmaningar när det gäller övergången. Syftet med studien är att undersöka och belysa vilka strategier och resurser använder studie- och yrkesvägledare för att stödja nyanlända i deras övergång från SFI till andra studier eller arbete. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där sex olika studie- och yrkesvägledare som jobbar med nyanlända på vuxenutbildning intervjuades. Den insamlade empirin analyserades utifrån Careership-teori och begreppet handlingshorisont. I studien resultat framkommer det att studie- och yrkesvägledare använder sig av olika resurser och strategier för att stödja nyanlända. Vägledarna samarbetar med både interna och externa aktörer och de använder sig av olika metoder för att underlätta kommunikationen. De tar hänsyn till olika utmaningar som nyanlända står inför såsom ekonomiska förutsättningar, familjeförhållande, språkliga hinder och kulturella skillnader. Vägledarna vidgar nyanländas handlingshorisont genom bland annat integrera information om studier och arbete både i undervisning och samtal samt få möjligheten att gå på praktik.

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.

SAMMANFATTNINGEn livsberättelsestudie om hur människors livsval påverkar behovet av att studera senare i livet och som sedan lett vidare till en helt ny yrkesbana och möjlighet till personlig utveckling för individen.Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur personer som yrkesväxlat resonerar om sina vägval i samband med sin yrkesväxling.Metoden som användes var hermeneutik genom Gadamers (1997) historiska, horisontella perspektiv i kombination med narrativ metod & analys enligt Johansson (2005) och Lieblich (1998). Resultaten visade att tidiga intressen och uppväxt har påverkat respondenterna, att utbildning är en möjlighet till framgång och utveckling, och att hälsa och välmående är högprioriterat när yrkesväxling genomförs.Slutsatser som kan dras är att respondenternas livsberättelser följer hierarkier som Maslow (2015) beskriver i Behovstrappan. Det har också visat sig att den personliga vägen många gånger har gått hand i hand och påverkats av uppväxt och livshändelser som både gynnat och sporrat till olika utbildningsalternativ senare i livet och kommande aktiva yrkesval.

No description available.

This thesis focuses on the practice of local learning centres in Sweden. The aim is to describe and to establish an understanding of relations and the actor-networks that surround the practice. The thesis is based on four different studies. The first two studies focus on the organisation of the local learning centres and scrutinises the relation between the local learning centres, municipal administration and business in the region. What types of relations exist and what strategies are used by the local learning centres to enrol actors into the actor-network? The two latter studies investigate videoconference in the context of local learning centres. Videoconference is described as a socio-technical environment. The studies focus on interaction and communications asking what kind of relations are created between environment, material design and people? The theoretical framework consists of actor-network theory and the notions of space and spatial relations. The methods used in the four studies are interviews and observations. Informants that have contributed to the study are headmasters, teachers and students as well as project managers, politicians and businessmen. The results of the studies show how the local learning centres fails as brokers on an educational market. The reasons are many. The main results of the studies stress a number of obstacles of involvement and shed light on different strategies of enrolment. The results connected to videoconference show how material design and technology impacts the practice. Different strategies are developed by participants to manoeuvre in the videoconferencing classrooms. In conclusion the four studies show how actor-networks influence the practice of local learning centres by representations. / Denna avhandling är en studie om lärcentra i Sverige. Syftet är att beskriva och öka kunskapen om de relationer och de aktörsnätverk som omger praktiken. Avhandlingen bygger på resultat från fyra olika delstudier. Fokus i två av dessa ligger på lärcentra som organisation. Hur ser relationen mellan lärcentra och omgivande aktörer ut i regionen och vilka strategier används för att skapa aktörsnätverk? De övriga två studierna handlar om videokonferens där fokus ligger på hur relationer skapas mellan miljö, teknik och människor. Särskilt studeras interaktion och kommunikation mellan dessa aktörer i en utpräglat socioteknisk lärandemiljö. Den teoretiska ramen för de olika delstudierna är aktörsnätverksteori som används tillsammans med begrepp som spatiala relationer. De fyra studierna använder sig i huvudsak av kvalitativa metoder som intervjuer och observationsstudier. Datainsamlingen berör en bred samling informanter som rektorer, lärare och studenter tillsammans med projektledare, politiker och företagare. Studiernas resultat visar att det finns skilda synsätt på utbildning och kompetens mellan olika grupper av aktörer. Trots involveringsstrategier av aktörer från omgivande aktörsnätverk lyckas man inte agera som en mäklare på en utbildningsmarknad. Resultaten visar vidare att miljö tillsammans med teknik har stort inflytande på hur studenter och lärare agerar i videokonferensklassrummen. Det är den materiella designen och den tekniska logiken som styr praktiken. Resultaten visar också på hur olika studerandestrategier utvecklas för att stå utanför interaktion i klassrummet tillsammans med hur lärares kommunikation utvecklas för att överbrygga avståndet till de studerande. Sammantaget visar de fyra studierna på hur olika aktörsnätverk inverkar på praktiken genom representationer.