Studiens syfte har varit att undersöka vilken roll den språkutvecklande skönlitterära läsningen har i SVA-klasser på den kommunala vuxenutbildningen. Med kvalitativa intervjuer har några ämnesbehöriga lärares tankar kring planering och utförande av språkutvecklande arbetsmetoder med skönlitteratur åskådliggjorts. På detta sätt har också faktorer som påverkar lärarnas utformning av dessa arbetsmetoder belysts. I studien har en klass SVA-elever fått delge vilka arbetssätt de tycker är mest språkutvecklande via en enkätundersökning. Sammantaget kan man utröna att resultatet av dessa undersökningar i stort sett pekar på samma uppfattning om språkutveckling som forskning och teorier indikerar. Resultatet av studien visar att problematiken med att genomföra lektioner som är språkutvecklande via skönlitteratur handlar mer om den organisatoriska strukturen och den politiska styrningen än lärarnas kunskap om språkutveckling och utförande av sina arbetsuppgifter.

Syftet med studien har varit att undersöka hur vanligt förekommande stödjande och motiverande samtal är, hur skolsköterskan, kuratorn och vuxenpedagogen upplever att stödjande och motiverande samtal fungerar utifrån samtalsmetodik och kompetens. För att få förståelse för varför stödjande och motiverande samtal behövs har också bakgrundsorsaker undersökts. Studien ramas in av ett sociokulturellt perspektiv, ett relationellt perspektiv samt ett salutogent perspektiv. En kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av enkäter och intervjuer valdes för att få svar på studiens frågeställningar. Med koppling till de valda yrkesprofessionerna intervjuades fem personer och 29 personer deltog i enkätundersökningen. Skolorna fanns på flera olika ställen i mellersta och södra Sverige. Resultatet visar att det är vanligt med stödjande samtal i skolan, men att bakgrundsorsakerna kan se olika ut beroende på om det är ungdomar och vuxna det handlar om. Alla informanter upplever att lyssnande, empati och relationsskapande är mycket viktiga samtalsstrategier och de flesta tror att det går att motivera genom samtal. Elevhälsan känner i högre utsträckning än vuxenpedagoger att befintlig kompetens är tillräcklig. Dock syns i resultatet en stor efterfrågan bland alla av fortbildning gällande samtalsmetodik för att kunna möta allas behov av stöd.

Denna studie inriktar sig mot vuxna elevers rätt till likvärdig utbildning. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av hur skolledare inom vuxenutbildningen anser sig säkerställa att deras elever får en likvärdig utbildning. Uppsatsens metodansats grundar sig på en kvalitativ studie där valet av insamlingsmetod blev kvalitativa intervjuer för att få fram informanternas uppfattningar av arbetet med att säkerställa en likvärdig utbildning. Det teoretiska perspektivet som används i studien är frirumsteori. Valet av informanter till min studie blev sex skolledare som är verksamma hos olika utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen.Dessa skolledare verkar inom olika kommuner i Sverige. I uppsatsen beskrivs vuxenutbildning, individanpassad undervisning, behov av specialpedagogisk kompetens och likvärdig utbildning. Resultatet i studien visar på att individanpassningar sker genom kompensatoriskt material, samtal och att ge eleverna mer tid på sin utbildning. Det här leder till att skolledarna säkerställer i viss omfattning att ge eleverna en likvärdig utbildning, men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att helt kunna säkerställa detta. I resultatet framkommer att det finns en brist när det gäller specialpedagogik hos nästan alla utbildningsanordnare i studien. Skolledarna anser att de har ett behov av både specialpedagogik och elevhälsa inom sina verksamheter. I studien framkommer att det enbart är en av de fem skolledarna som har specialpedagogisk personal anställd.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som i internationell forskning identifieras som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och hur dessa förhåller sig till en inkluderande vuxenutbildning. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Bakgrunden till studien redogör för de utmaningar vuxenutbildningen står inför genom att samhället ställer ökade krav på utbildning, styrdokumenten ställer ökade krav på att elevers behov möts och på att de lyckas i sina studier. Detta medan komvux målgrupp genomgått en radikal förändring sedan starten 1968. Resultatet visar att det finns faktorer på individ, verksamhets- och organisationsnivå som spelar roll för hur vuxenutbildningen lyckas med sitt uppdrag. Personliga faktorer hos elever, målsättning och motivation samverkar för att skapa förutsättningar för elever att hantera studiernas utmaningar. Verksamhetens utformning, undervisning och lärare är betydelsefulla för hur elever uppfattar arbetet i skolan och i klassrummet och påverkar hur de tar sig an studierna. En helhetssyn på eleverna, där utbildning, stöd och hälsoaspekter samspelar när utbildning planeras har visat sig verkningsfull. Organisation och ledning är betydelsefulla för hur väl verksamheten klarar att hantera krav från en föränderlig omvärld och samtidigt upplevas som stabil gentemot elever, och att undvika att personal kommer i kläm mellan omsorg om elever och arbetsgivarens krav. Det finns klara paralleller mellan de faktorer som internationell forskning identifierar som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och den definition av inkludering som använts i studien. Studien avslutas med ett resonemang om resultatets implikationer för verksamheten på komvux idag.

No description available.

Det senaste året har undervisning i Sverige och runtomkring i världen bedrivits i mer flexibla undervisningsformer. Flertalet nyligen publicerade artiklar betonar vikten av att elever samarbetar och lär sig av varandra för att skapa goda möjligheter att lära när undervisningen sker på avstånd. Av denna anledning har denna studie fokuserat på lärares reflektioner om fördelar, utmaningar och centrala aspekter vid kollaborativt lärande vid distansundervisning inom SFI. Sex lärare från sex skilda skolor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt videoverktyg. Efteråt transkriberades dessa samtal med ett innehållsligt fokus och analyserades tematiskt.Resultaten visar att de fördelar som betonats är elevers möjlighet till gemensam stöttning av skilda slag, elevers möjlighet att motverka känslan av ensamhet och elevers möjlighet att delta i mer naturliga samtalsmiljöer. De utmaningar som påtalats är att det inledningsvis är svårt att motivera mer elevaktiva arbetssätt, att skapa ett socialt sammanhang samt att överblicka elevernas progression och deltagande. Avslutningsvis lyfter lärarna fram god planering och struktur, autonoma elever och en positiv syn på sig själv som pedagog, som tre betydelsefulla faktorer för att främja en god undervisningsmiljö. Dessutom visar denna studie att distansundervisning innebär en balansgång mellan ytterligheter så som elevstyrning kontra lärarstyrning och att lärarna stegvis förändrar sin pedagogik så att den passar den nya undervisningssituationen.

“Nu kastar vi ut eleverna i cybervärlden” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka studie- och yrkesvägledningen vid gymnasiala distansstudier på vuxenutbildningen. Kommunal vuxenutbildning ansvarar för att varje elev i verksamheten erbjuds stöd och undervisning med hänsyn till elevens individuella mål, behov och förutsättningar. Distansstudier blir allt vanligare och tillgängliggör att utbildning blir oberoende av geografiskt avstånd. Studien undersöker elevernas behov av studie och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att möta målgruppens behov, och hur distansstudier påverkar den sociala interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och elev utifrån fem kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en utvald kommun. Resultatet analyseras utifrån teorier om social interaktion och Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori. Resultatet visar att målgruppen är i stort behov av stöd i studierna, och att distansstudier inte är gjorda för alla. Samtidigt påverkas den sociala interaktionen negativt då studie- och yrkesvägledarna inte upplever sig ha tillräckliga kunskaper och verktyg för att bedriva studie- och yrkesvägledning på distans.

SVENSKA SPRÅK i PRAKTIK HUSET Här sätt språket i fokus genom samtal och skapande.Till skillnad från traditionell språkundervisning så syftar denna lärmiljö till att undervisa språk genom praktiska metoder som går ut på att användaren lär sig språket genom att sammankoppla ord till verklig handling och föremål, t.ex. "skalar moroten, klipper tråden". Aktiviteterna grundar sig på visuell pedagogik för att upprätthålla språket levande. Ämnena som behandlas är oftast kulturellt gemensamma såsom; Litteratur; matlagning; musik; drama; hantverk och odling. Syftet är att jobba med ett kunskapsutbyte. Husets uttryck är menad att kunna tillämpa nya aktiviteter i framtiden, fast med bevarandet av utformingen. ICKEFORMELLA MÖTER DET FORMELLA Det har varit viktigt att besökaren ska känna sig välkomnad till öppna verksamheter som har ett tydligt innehåll. De formella och ickeformella miljöerna är korsade med varandra för att skapa ett möte med fri interaktion och samtal mellan individerna och aktiviteterna som utövas. / SWEDISH LANGUAGE and PRACTICE HOUSE Here is the language in focus through conversation and creation. Unlike traditional language teaching is this learning environment designed to teach language through practical methods that involves the user to learn the language by connecting words into real action and objects, such as "Peel the carrot, cut the thread." The activities are based on visual pedagogy to keep the language alive. The choosen topics are usually culturally common as; Literature; cooking; music; drama; crafts and culture. The aim is to work with a knowledge exchange. The house intend to implement new activities in the future, but with the preservation of the main structure.   NON FORMAL MEETS THE FORMAL It has been important that the visitor should feel welcomed to open activities that have a clear content. The formal and non-formal environments are crossed with each other to create a meeting with free interaction and conversation between individuals and things practiced.

The purpose of this study is to research possibilities to create educational programs at large companies that engage employees using the company intranet to contribute to the development and efficiency of the business. The goal is to through experience of employees and related research suggest pedagogically and technically effective methods to introducing company employees to an intranet. The importance of this study lies in its potential to increase a more operational use of intranets. What has been done in this thesis is an investigation of what a large consultant company need in terms of introduction to a system e.g. an intranet, a customer relation management system or a time report system. A study of what is available in terms of earlier work and research has been done. Interviews and surveys were completed to get to know the experiences that employees at a company has in the area. The most important results from the investigation are that e-learning is especially suitable to large consultant companies. It is also that a company need more than informal learning, even if the system to learn is intuitive. What are also significant outcomes that are important to e-learning at companies is the organization of courses and of learning so that the learner knows of existence of a course, where to find it and that there is an organization for updating the material and maintaining the quality of the course. What is also important is to have a clear reason for the employee to attend the course. The possibility to get an overview of the course and a time schedule of the course facilitates learning for employees. That the learners are able to discuss the course material and get feedback on the results does also facilitate the learning. Learners also get motivated from practical training that is directly applicable in work. / Syftet med studien är att undersöka möjligheter att skapa utbildningsprogram till stora företag som engagerar de anställda som använder företagets intranät att bidra till utvecklingen och effektiviteten av verksamheten. Målet är att genom erfarenheter från anställda och annan forskning föreslå pedagogiskt och tekniskt effektiva metoder för att introducera anställda till ett intranät. Det som har gjorts i studien är en undersökning av vad som efterfrågas av ett stort konsultföretag i form av en introduktion till ett system, t.ex. ett intranät, ett customer relation managment-system eller ett tidrapporteringssystem. En undersökning av vad som finns tillgängligt i form av tidigare forskning har gjorts. Intervjuer och enkäter har genomförts för att ta del av erfarenheter som anställda på ett företag har i området. De viktigaste resultaten från studien är att e-lärande är speciellt lämpligt för stora konsultföretag. Ett företag behöver mer än bara informellt lärande även då systemet är intuitivt. Vad som också är betydelsefulla resultat från studien som är viktigt för e-lärande på företag är organiseringen av kurser och lärande så att kursdeltagaren vet att det existerar en kurs, var den finns och att det finns en organisation för uppdatering av materialet och att bibehålla kvaliteten på kursen. Vad som också är viktigt är att ha en självklar anledning tillgänglig för den anställde att delta i kursen. Möjligheten att få en översikt av kursen och ett tidsschema för kursen underlättar lärande. Att kursdeltagaren har möjlighet att diskutera kursmaterialet och att få feedback från resultaten underlättar även det lärandet. Kursdeltagare blir även motiverade av praktisk användbar utbildning som är direkt applicerbar i arbetet.

Sammanfattning/Abstract Hultgren, Lindha (2022). ”Det kan vara då man behöver det som mest.” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring vilken förståelse en rektor, en specialpedagog och några undervisande lärare har av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen för elever med låg utbildningsbakgrund samt elever med annat modersmål än svenska. Utöver det är syftet också att bidra med kunskap om och synliggöra hur några vuxenstuderande ser på sitt behov av stöd i sin utbildning.   Frågeställningar: ·       Vilka uppfattningar framträder av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen? ·       Vilka behov av specialpedagogiskt stöd förstås som centrala för elever inom vuxenutbildning?   Teori Den teoretiska bas som denna studie vilar på grundar sig i den sociokulturella teorin som utifrån Vygotskijs (1999) tankar tolkats av Säljö (2014). Säljö (2014) menar att fokus ligger vid det sociala samspelet och att det är där som lärandet sker. I samspelet sker mediering där artefakter skapas för att kunna tolka och förstå omgivningen. Den andra teoretiska utgångspunkten vilar på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori där de centrala resonemangen utgår från kontexter som skapas i olika system. Dessa system verkar tillsammans och påverkas av varandra utifrån olika frågeställningar. Metod För denna studie används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som har intervjuats är en rektor, en specialpedagog och tre lärare. Utöver dessa som arbetar på en vuxenutbildning så har tre elever som studerar på skolan intervjuats. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet. Materialet har analyserats utifrån selektiv kodning där fem teman blev rubriker för resultat- och analysdelen. Resultat De uppfattningar som framkommer hos såväl lärare, elever och specialpedagog inom vuxenutbildningsenheten visar att behovet ser olika ut för elevernas behov av språkligt och specialpedagogiskt stöd. De vuxenstuderande är en heterogen elevgrupp där tidigare skolerfarenheter, kultur och språklig variation gör att behoven bland eleverna skiftar kraftigt. De intervjuade eleverna är dock samstämmiga när de beskriver betydelsen av det stöd som finns att få samtidigt som de också uttrycker en önskan om ännu mer stöd från undervisande lärande. Lärarna anser det språkliga och pedagogiska stödet till eleverna borde ske utanför lektionstid, eftersom det både saknas utrymme och tid under lektionstid och tydliga skrivningar om stöd i läroplanen för vuxenutbildningen. Resultatet visar också på lärarnas arbete med språkutvecklande metoder som en aspekt av pedagogiskt stöd där de tar sin utgångspunkt i samspelets betydelse för lärande. Det specialpedagogiska stödet som ses som centralt för elever inom vuxenutbildning är det stöd som kommer från det elevhälsoteam som finns. Här ges stöttning som är sammankopplat med relationsskapande och språkutvecklande arbetssätt. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att specialpedagogiska frågeställningar behöver lyftas i högre utsträckning inom vuxenutbildning.   Förväntat kunskapsbidrag Vuxenutbildning nationellt och internationellt är relativt obeforskad. De studier som finns fokuserar många gånger på vuxna andraspråksinlärare och inte på vuxenutbildningens organisation av stöd för dessa elever eller för de eleverna med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Studien bidrar med en ökad kunskap om hur heterogen elevgruppen inom vuxenutbildning är och vilken förståelse och vilket stöd det finns för eleverna trots att det i policydokument saknas skrivningar om särskilt stöd och extra anpassningar. Därmed bör de specialpedagogiska professionerna inte uteslutas ur vuxenutbildningen. Ett förväntat kunskapsbidrag är också att uppmärksamma de studerandes röster utifrån deras individuella behov och förutsättningar.   Specialpedagogiska implikationer Vuxenutbildningen ska, enligt läroplanen Lvux12 (Skolverket (B), 2012), anpassa utbildningen för de studerande till både längd och innehåll. Vuxenutbildningen ska också möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. Dock bör vuxenutbildningen även inkludera specialpedagogisk kompetens i sin verksamhet. Detta är den enda skolform där särskilt stöd och extra anpassningar är exkluderat i läroplanen. Det bör lyftas i ett vidare perspektiv och diskuteras mer gällande vuxenstuderandes behov av stöd då de många gånger tidigare stött på dåliga erfarenheter eller inga erfarenheter alls.   Nyckelord Heterogenitet, sårbarhet, behov, stöd, utmaningar, vuxenutbildning