Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka extra anpassningar komvuxlärare säger att de gör i sin undervisning, samt hur de resonerar kring sina förutsättningar för arbete med extra anpassningar. Studiedeltagare är sex komvuxlärare från tre olika skolor. Resultaten baseras på empiri som samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska underlaget har analyserats enligt Braun och Clarkes (2006) tematisk analysmodell. Resultaten diskuteras utifrån relationellt, kategoriskt, och systemteoretiskt perspektiv på arbete med extra anpassningar. Resultaten visar att lärarna gör olika typer av extra anpassningar på grupp- och på individnivå, samt att de uppfattar sina förutsättningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Resultaten visar att förutsättningar kan variera mellan skolorna, men att de oftast upplevs som stjälpande i arbetet med extra anpassningar. Lärarna upplever att det saknas ekonomiska resurser, professionell vokabulär och samsyn i organisationen. Lärarna önskar möjligheter för egen specialpedagogisk kompetensutveckling och även utökad kurslängd, eftersom de upplever det nuvarande fem-tio veckors upplägget som ett hinder för arbete med extra anpassningar. Vidare pekar resultaten på att arbetet med kartläggningen av elevernas förkunskaper och förutsättningar för lärande är bristfälligt och har således en negativ påverkan på lärarnas arbete med extra anpassningar. Resultaten visar även att arbetsbelastningen upplevs som för hög för att kunna hinna med att anpassa undervisningen.

För att skapa bättre förutsättningar för elever som har gått i särskolan att fortsätta studera som vuxna är komvux som särskild utbildning sedan 2020 en del av komvux. Eleverna kan också söka reguljära kurser på grund- och gymnasienivå. Syftet med studien var att nå ökad kunskap om elevers uppfattningar om studier vid komvux jämfört med gymnasiesärskolan samt undersöka vilka strategier de använder och om de anser sig behöva någon form av stöd när det gäller studier vid komvux. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio elever vid fem olika komvux. Materialet analyserades induktivt med tematisk analys som metod. Även om det inte är generaliserbart, visar resultatet att en del informanter var nöjda med lärare och studier i gymnasiesärskolan medan andra uppfattade att de inte fick förståelse eller utmaningar. En del upplevde också utanförskap och besvikelse över de begränsningar gymnasiesärskolan och betygen innebär. Gymnasiesärskolan kan anses vara både en inkluderande och exkluderande skolform, vilket kan ses utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Studier vid komvux uppfattas som en möjlighet som ger bekräftelse, upprättelse och tillförsikt. Framgångsrika strategier är relationen till läraren, skolan som plats och att våga be om hjälp. Individanpassning och stöd behövs men om det ges av lärare eller speciallärare är inte avgörande. Även om studier vid komvux sker både på distans och på plats med en egen studieplan, uppfattas det ändå som en inkluderande skolform och kan ses både utifrån ett dilemmaperspektiv och ett relationellt perspektiv. Resultatet lyfter vikten av att bekräfta elevers erfarenheter och öka medvetenheten om exkluderings- och inkluderingsprocesser. Individanpassning, relationen till läraren och platsförlagd utbildning bidrar till elevers lärande vid komvux. Lärare behöver få tid för att möta elever utifrån deras förutsättningar och tid för kompetensutveckling. Det finns också behov av specialpedagogisk kompetens inom komvux och samverkan kring elever med bakgrund i gymnasiesärskolan.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll. Vidare tycker de att lärarnas eventuella negativa inställning till elevernas inflytande är ett hinder, samt när lärarna och eleverna har en dålig kommunikation. Det som skiljer elevernas och lärarnas upplevelser av hinder, är att lärarna anser tidsbrist och dålig ekonomi som ett hinder och eleverna ser sitt underläge i relation till lärarna som ett hinder.

Denna studie inriktar sig mot stöd inom vuxenutbildningen. Studiens syfte är att undersöka det pedagogiska arbetet med fokus på stöd inom Komvux. I undervisningen ska Komvux, enligt skollag och läroplan, ta hänsyn till elevers olika behov (SFS 2010:800). Därför kan det pedagogiska arbete som studeras i denna studie sägas ha specialpedagogiska dimensioner. Arbetets metodansats utgår från en kvalitativ studie där valet av empiri är semistrukturerade intervjuer. Valet av informanter till min studie är rektorer och pedagoger från två komvuxverksamheter som intervjuas om sina uppfattningar och erfarenheter av elever som är i behov av stöd. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. Det teoretiska perspektivet som har använts i studien är det relationella och salutogena perspektivet utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt. I studien redovisas vem som studerar på komvux, pedagogernas resonemang om elevers behov av stöd, rutiner för att upptäcka elevers svårigheter, vilka möjligheter som finns att tillgodose elevernas behov och vilka begränsningar som finns kring stöd. Resultatet i studien visar att elever inom vuxenutbildningen är en heterogen grupp med väldigt olika förutsättningar och med en varierad skolupplevelse. Många av eleverna som kommer till vuxenutbildningen bär med sig ett misslyckande från tidigare skolgång och några kommer till sfi som analfabeter. Studien visar att pedagoger ofta upplever svårigheter i arbetet att upptäcka behov av stöd då kompetens att utföra utredningar saknas. Om specialpedagogisk kompetens ska finnas tillgänglig inom vuxenutbildningen är upp till varje chef att avgöra. Då en verksamhet inte har tillgång till specialistkunskaper är det upp till lärarna att avgöra hur man ska möta elever i behov av stöd.

Undersökningens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer och kursplansanalyser, ta reda på hur fyra yrkesverksamma svensklärare inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå beskriver sin undervisning i det språkhistoriska kursinnehållet för svenska 1, 2 och 3, samt hur deras beskrivningar stämmer överens med det som står i kursplanerna för svenska 1, 2 och 3. Frågeställningarna är ” Hur definierar respondenterna det språkhistoriska kursinnehållet och beskriver sina undervisningsmetoder i språkhistoria inom svenskämnet på gymnasienivå?” och ” Hur är respondenternas tolkningar av det språkhistoriska kursinnehållet samt deras undervisningsmetoder i praktiken förankrade i kursplanerna för Svenska 1, 2 och 3?” Resultatet visar en diskrepans i tolkningarna beträffande i vilken kurs den språkhistoriska tyngdpunkten ligger. Tre respondenter uppfattar tyngdpunkten som liggande i svenska 3, medan en respondent istället uppfattar den som placerad i svenska 2. Otydlighet i styrdokumenten uppges i uppsatsen vara en möjlig orsak. Då undersökningen är av kvalitativ art kan dock inga generella slutsatser dras. Informanternas uppfattningar av vad som inkluderas i ämnet språkhistoria är lika, och innefattar främst språkets ursprung och förändringar, dess framtid samt hur det influeras av människan. Alla respondenter kopplar delämnena språkhistoria och språksociologi till varandra, och menar att det är nödvändigt att komma in på språkhistoria vid undervisning i språksociologi. Undervisningsmetoderna som används av informanterna är, i likhet med stoffet, väl förankrade i styrdokumenten, och innebär ofta en kombination av flera delmoment i den aktuella svenskkursen. Förutsättningarna för den kommunala vuxenutbildningen förefaller variera mycket. Detta gäller bl.a. hur lång tid varje kurs får ta i anspråk. Slutsatsen dras att tidsfaktorn påverkar hur mycket tid språkhistoria tillåts ta i anspråk – något som i sin tur påverkar undervisningsmetoderna. Möjligen innebär detta att likvärdighet mellan vuxenundervisningen på olika orter kan ifrågasättas. / The aim of this essay is to find out how four now working Swedish teachers, at municipal adult education schools on upper secondary level, describe their teaching of Swedish Language History to students – and whether their descriptions are consistent with the curricula of Swedish 1, 2 and 3. The methods used are qualitative interviewing and curriculum studies. The research questions are: “How do the informants interpret the course elements of Language History in Swedish 1, 2 and 3, and how do they describe their teaching methods pertaining to Language History in those courses?” and “How are the informants’ interpretations of the Language History contents of the courses Swedish 1, 2 and 3 – and their teaching methods pertaining to those contents – supported by the curricula of Swedish 1, 2 and 3?” The result shows a discrepancy concerning the teachers' opinions on which course contains the most Language History. Three teachers believe Swedish 3 to contain the most of said topic, while one believes the same is true for Swedish 2. Possibly the curricula are not clear enough. However, no general conclusions can be drawn by this study as it is of the qualitative kind. The teachers appear to agree on what elements Language History contains: mainly the origin of the language, its future and what has an influence on it. All informants also link Language History to Social Linguistics, and claim it is almost impossible to teach Social Linguistics without also delving into Language History. The teaching methods used often contain a mix of several course elements, and are well supported by the curriculum in question – as is the stuff taught by the teachers. Time is an important factor in municipal adult education. One student may have only fifteen weeks to complete a course at his/her school, while a student at another school has a full semester. This affects the teaching methods, as well as how the course is planned out. Possibly, it also affects whether or not the municipal adult education in one school can be said to be the equivalent of the education in another school.

Syftet med detta arbete är att belysa förekomsten och genomförandet av kartläggningar av skriftspråkliga svårigheter inom sfi samt dess innehåll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, är inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjälp av webbaserad enkät där data insamlades från 29 lärare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt där forskning gällande kartläggning på svenska och andraspråk presenteras. På grund av det låga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram. Studien visar att kartläggning av skriftspråkliga svårigheter förekommer, att de innehåller samma testbatteri som för studerande med svenska som modersmål och att de genomförs inom tre månader från kursstart av läraren i kursen eller speciallärare/pedagog. Den vanligaste konsekvensen är individuell läs- och skrivträning. Åtgärderna utvärderas kontinuerligt men trots detta räcker inte stödet till för att den studerande ska nå kursmålen. Bäst fungerar kartläggning och stöd när en speciallärare genomför kartläggningen, ett åtgärdsförslag upprättas och den studerande har studievana från hemlandet.

In this report the aim is to give an overview of what volunteers, in a small town of Sweden, can do to reinforce the obligatory second language education provided by the local government. I have answered my main questions: What reinforced language education do the volunteers provide to the adult second language learners? How do the local government employee teachers value the work that the volunteers provide? How does the work relate to science and the regulatory documents regarding second language acquisition? I have made interviews with 7 different sources. My main interest has been what the volunteers actually do when they meet the second language learners. And to know if their work has support in second language science, I have read several researcher’s publications to know what they say about second language acquisition in general. I have also described the basic linguistic vocabulary by giving a background to the study of language in general. In my analysis I have used a sociocultural approach in my weaving of the pedagogical work that the volunteers provide. The conclusion is that they mainly give social awareness and that they reinforce the functional categories of the spoken language. The teachers that were asked about the reinforced language education stress the importance of the work. Both language science and the Swedish regulatory documents regarding second language acquisition are found in their work.

BAKGRUND: Efter 25 år som lärare inom vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var från ”katederhållet” och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehåller dels en enkätundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas självbild, självkänsla, självförtroende och livskvalitet påverkades av studierna på Komvux och om det fanns några könsskillnader i resultaten.METOD:Studien är genomförd på kommunala vuxenutbildningen i Borås. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ metod. I enkätunder-sökningen ingick 946 personer, 549 kvinnor och 397 män. Enkäten är kompletterad med intervjuer av 28 kursdeltagare. För att kunna bedöma om studierna påverkade kursdeltagarnas utveckling var det av betydelse att jämföra deltagare som var i början av studierna, och deltagare som var i slutfasen av sina studier. Grupperna jämfördes också med det totala antalet personer som deltog i undersökningen.RESULTAT:Undersökningen visar att medvetenheten om personligheten - självbilden ökade. När det gäller hur de upplever sin personlighet, alltså om de är nöjda med sig själva, med både positiva och negativa egenskaper, - självkänslan, så har deras känsla av ”att duga” stärkts. Självförtroendet höjdes också. Det betyder att kursdeltagarna har fått en tydligare känsla av att deras kunskaper och förmågor är goda nog, och denna insikt har ökat under studiernas gång. Beträffande livskvalitet så är det påfallande många som har upplevt att deras livskvalitet har blivit mycket bättre. Det framkommer inte så stora könsskillnader, utan mera att kvinnorna överlag är något försiktigare att skatta sig högt. Den största könsskillnaden visar sig i frågorna om hur kursdeltagarnas studiesituation ser ut. Kvinnorna har i betydligt lägre grad någon som stöttar dem under studietiden, och de är mycket mer tveksamma om de överhuvudtaget ska klara av sina studier. / Uppsatsnivå: D

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, på och kring komvux i Blåmåla, harangående sitt skolbibliotek. De tillfrågade har fått ge sina åsikter i fråga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestånd, datorisering, användning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegångar ombiblioteksverksamheten.Syftet är att visa på problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angående utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har använts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, på just denna komvuxenhet, tänker. De intervjuade ärbl a rektor, studierektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder på att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvändighet, aven om manefterlyser någon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga äröverens om att lokalen är för liten och att litteraturbeståndet borde vara betydligt större.Datorisering är erforderligt för verksamheten. Ett samarbete med, framför allt, gymnasiebiblioteketär önskvärt eftersom det undersökande arbetssättet på komvux ökar. Aktörernavet ytterst lite om varandras åsikter i biblioteksfrågan.

<p>Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar. Resultatet av studien visade att lärarna inom Omvårdnadsprogrammet sällan använde muntlig examination vid slutprov av kurs. Lärarna inom Barn- och fritidsprogrammet använde muntlig examination kontinuerligt under kursernas gång men sällan som slutprov av kurs. Muntlig examination användes av samtliga lärare som komplettering till skriftlig examination samt om studerande har svårt att uttrycka sig skriftligt, om studerande har språkproblem av dyslektisk natur eller om studerande finner examinationssituationen obehaglig vid skriftliga examinationer. Lärarna angav att för att få en så komplett bild av studerandes kunskaper som möjligt behöver de genomföra en kombination av olika typer av examinationer under samtliga kurser.</p><p>Abstract This report reveals the result of a qualitative study about oral examination in adult education. The purpose of the report was to investigate the use of oral examinations as the end-of-course exam at schools for adult educations in healthcare and Pre-school teaching. The interviews took place at three schools for adult education where one principal and two teachers at each school were interviewed. The result of the study revealed that teachers working at the health care educations seldom used oral examination as end-of-course exams. The teachers working at the Pre-school educations used oral examinations continuously during all courses but seldom as end-of-course exams. All teachers interviewed used oral examinations as a complement to written examinations. Oral examinations were also carried out to students having difficulties performing written examinations for different reasons and to students with dyslectic linguistic difficulties. All teachers pointed out the need of different types of examinations during each course in the programmes, in order to get the most complete picture of the students’ knowledge in all subjects.</p>