English Abstract To have a job is important for many reasons. It enables the individual to be able to support themself and make a living, and it provides an important part of one’s identity and a sense of belonging to a community. This is a literature review focusing on deaf people in work environments, with an aim to study the challenges deaf people face in hearing-norm work environments because of linguistic and cultural differences, and also which factors that can facilitate positive interactions between deaf and hearing people in the hearing-norm workplace. The aim of the study is to describe the psychosocial experience of being the only deaf person a in hearing-norm workplace, and what challenges and possibilities the individual may face. Theme analysis is used for the analysis method in the study. Themes in the study are Labor market, communication, experiences of the deaf, attitudes, responsibility and actions. Stigma and symbolic interactionism are used as theorical perspectives to analyze the material. The result shows that communication is a recurring theme through all the (studies?). The problems and the challenges in interactions between deaf and hearing individuals are related to communication. The exclusion deaf people experience is partly created by ”corridor talk”, informal interaction outside of the ordinary work where important social networks and contacts are created. The interventions necessary to solve the problem are increasing knowledge and changing attitudes.

Dieser Aufsatz ist auf der Grundlage des Vortrags entstanden, der auf der Auftaktveranstalung des Projektes "Arbeitslebensbegleitendes Lernen im Betrieb und mitarbeiterorientierte Förderung der Arbeitsfähigkeit" (ALBAf) am 01.04.2015 vom Autor gehalten wurde.

Dieser Aufsatz ist auf der Grundlage des Vortrags auf der GeNeMe Tagung des Medienzentrums an der Fakultät für Informatik der TUD am 01.10.2014 entstanden, welcher unter anderem als Wissenstransfer im Rahmen des Projektes „Arbeitslebensbegleitendes Lernen im Betrieb und mitarbeiterorientierte Förderung der Arbeitsfähigkeit“ (ALBAf) stattfand.

In the Master thesis I deal with the topic of the professional and personal life of diplomats working at the Ministry of Foreign Affairs of the Czechoslovak Socialist Republic/Czech and Slovak Federative Republic and Czech Republic in the 1980's and 1990's. In the background of historical context it is focused on performing of diplomats foreign duties, working issues, achievements and challenges, everyday routine will not be omitted. Specifically it will reflect themes of preparing to leave abroad, to socialize in given country, everyday duties, family life and a free time. Primary source of the Master thesis will contain of the interviews led by method of oral history.

The purpose of this study is to showcase the advantages and disadvantages employees in the customer services industry experience when it comes to e-learning, along with the impact the organisational conditions can have on these experiences. A fast moving world demands alternatives to traditional learning, however the new digital learning has its challenges. This has been studied through qualitative interviews with people currently employed in customer services roles. The result of the study show that the main advantages with e-learning is the easy access and availability, this is of particular importance in the customer services industry as many are employed on a part time basis and the work flow is varied. The main disadvantage of e-learning is mainly around organisational issues, such as lack of dedicated time, relevance, communication and technical challenges. In turn, these issues have a great impact on employees' motivation and attitudes towards e-learning in the workplace. / Syftet med föreliggande studie är att synliggöra vilka fördelar och nackdelar arbetstagare inom kundservice upplever med e-lärande, samt vilken inverkan de organisatoriska förutsättningarna har på dessa upplevelser. En snabbrörlig värld kräver alternativ till traditionellt lärande, dock kommer det nya, digitala lärandet med utmaningar. Detta har studerats genom kvalitativa intervjuer med arbetstagare inom kundservice. Studiens resultat visar att e-lärandets goda tillgänglighet är dess främsta styrka, vilket är särskilt fördelaktigt i kundservicebranschen där deltidsarbete är vanligt förekommande och arbetstempot är varierande. E-lärandets nackdelar kretsar till stor del kring organisatoriska hinder såsom brist på avsatt tid, relevans och kommunikation samt tekniska hinder. Dessa faktorer spelar i sin tur en stor roll för arbetstagarens motivation och inställning till e-lärande i arbetslivet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how the experience of the psychosocial work environment affects the conditions for a sustainable working life. More specifically, the study focuses on a particularly vulnerable occupational group, police officers, and their experience of the psychosocial work environment. In order to address the purpose, the following questions have been the starting point of the study: How is the psychosocial work environment experienced by police officers? What factors do police officers perceive as central to their psychosocial work environment? What are the consequences of factors in the psychosocial work environment on the police's conditions for a sustainable working life? The data collection method used in this study was qualitative interviews with six police officers who either work or work as an interventionist police. To analyze the empiricism, the theory KASAM (Sense of Coherence) was used by Aaron Antonovsky. Important concepts associated with the theory that enabled interpretation of the empiricism were comprehensibility, manageability and meaningfulness. As a method of analysis, a thematic analysis was used. The result shows that the factors are linked to each other but that they can be distinguished in three general themes; individual, social, and societal and organizational conditions. The individual conditions include the factors of mental fatigue, communicative competence and professional experience. The second theme deals with social conditions in which factors such as collegial support, humor and private life become central. The third and final theme deals with social and organizational conditions. Here, the factors are highlighted by staff shortages, workload, autonomy, development opportunities, schedule, working hours, legal system, authority and leadership. Finally, the results show how the factors can be understood in relation to each other based on the consequences they have on the conditions for a sustainable working life.

The purpose of the study is to present a proposal of an evaluation model that can be used by organizations to measure individuals' development towards a sustainable working life. The study is supported by studies of the organization iManagement, which trains individuals in selfleadership on behalf of both national and international organizations. Those who are trained by iManagement are knowledge workers who, according to the organization, are expected to perform tasks at the right time and to the right quality.   Data is collected through the DiVa database, interviews, observations and during participation in iManagement's training iWorkflow during the spring of 2022. Total Quality Management, the process-based system model and the improvement cycle PDSA are used to analyze data.   The study shows that the improvement cycle PDSA and the self-evaluation tool Språngbrädan can be followed step by step, dimension by dimension. This contributes to a systematic improvement work with a clear focus on evaluation and improvement.   A proposal of the evaluation model XC is presented, a model that can be used to measure the effect of implementing new working methods based on the aim of achieving a sustainable working life for the individuals in an organization which requires seeing the individual from a holistic perspective. The model The Sustainable Cornerstone model is developed and shows how sustainability permeates the work with quality. The model is proposed to be tested in future studies. / Studien presenterar ett förslag på en utvärderingsmodell som kan användas av organisationer för att mäta individers utveckling mot ett hållbart arbetsliv. Organisationen iManagement utbildar kunskapsarbetare (tjänstemän) i självledarskap på uppdrag av både nationella och internationella organisationer vars medarbetare förväntas utföra arbetsuppgifter i rätt tid och till rätt kvalitet. Data samlas in genom databasen DiVa, intervjuer, observationer samt under deltagande i iManagements utbildning iWorkflow under våren 2022. Offensiv kvalitetsutveckling, den processbaserade systemmodellen samt förbättringscykeln PDSA används för att analysera data. Studien visar att förbättringscykeln PDSA och självutvärderingsverktyget Språngbrädan kan följas steg för steg, dimension för dimension. Detta bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete med ett tydligt fokus på utvärdering och förbättring. Ett förslag på en ny utvärderingsmodell, XC, presenteras. Den kan användas för att mäta effekten av implementation av nya arbetssätt utifrån syftet att uppnå ett hållbart arbetsliv för individer i en organisation.   Studien visar att begreppet hållbart arbetsliv kan definieras som individens självledarskap och goda självkänsla, att ha avsatt tid för reflektion och eftertanke samt att inte ha utsatts för ohälsosam stress. Detta innebär att organisationen ser individen utifrån en helhetssyn där denna är i behov av fysiska, sociala, existentiella och psykiska förutsättningar för att kunna uppnå ett hållbart arbetsliv. Slutligen visar studien på likheter mellan modellen Hörnstensmodellen för offensiv kvalitetsutveckling och neurovetenskapliga perspektiv inom ledarskap och förändringsledning. Modellen Den Hållbara Hörnstensmodellen arbetas fram och denna visar hur hållbarhet genomsyrar arbetet med kvalitet. Modellen föreslås att prövas i kommande studier,

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare på ett Mellansvenskt fastighetsbolag upplever som främjande för ett hållbart arbetsliv. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fem huvudteman varav två hade två till tre underteman. Studiens resultat visade att respondenterna upplevde att arbetets utformning, arbetsbelastningen, det sociala stödet – kopplat både till utförandet av arbetet samt till mer informella jobbsammanhang som raster – samt möjligheten till balans och återhämtning var viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det framkom även att det fanns en förändring över tid när det gällde medvetenheten hos respondenterna kring den egna hälsan om man såg till början av deras arbetsliv, nutid och framtid. Av resultatet går att utläsa att psykosociala arbetsmiljöaspekter samt arbetets organisation var av stor vikt för ett hållbart arbetsliv för respondenterna. Vidare framgick även att dessa aspekter inte var statiska utan ändrades över tid. / The purpose of the study was to examine what employees at a property company in Mid-Sweden experience as promoting a sustainable working life. Data were collected through nine semi-structured interviews and were analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in five main themes, two of which had two to three sub-themes. The results of the study showed that the respondents felt that the work design, the workload, the social support – linked to both carrying out the work and to more informal work contexts such as breaks – as well as the possibility of balance and recovery were important for a sustainable working life. In addition, there was a change in the respondents’ awareness of their health when looking at the beginning of their working life, the present and the future. From the results, it can be deduced that psychological working conditions as well as work organization were of a great importance for a sustainable working life to the respondents. Furthermore, it also emerged that these aspects were not static but changed over time.

The purpose of the study is to present a proposal of an evaluation model that can be used by organizations to measure individuals' development towards a sustainable working life. The study is supported by studies of the organization iManagement, which trains individuals in self-leadership on behalf of both national and international organizations. Those who are trained by iManagement are knowledge workers who, according to the organization, are expected to perform tasks at the right time and to the right quality. Data is collected through the DiVa database, interviews, observations and during participation in iManagement's training iWorkflow during the spring of 2022. Total Quality Management, the process-based system model and the improvement cycle PDSA are used to analyze data. The study shows that the improvement cycle PDSA and the self-evaluation tool Språngbrädan can be followed step by step, dimension by dimension. This contributes to a systematic improvement work with a clear focus on evaluation and improvement. A proposal of the evaluation model XC is presented, a model that can be used to measure the effect of implementing new working methods based on the aim of achieving a sustainable working life for the individuals in an organization which requires seeing the individual from a holistic perspective. The model The Sustainable Cornerstone is developed and shows how sustainability permeates the work with quality. The model is proposed to be tested in future studies. / Studien presenterar ett förslag på en utvärderingsmodell som kan användas av organisationer för att mäta individers utveckling mot ett hållbart arbetsliv. Organisationen iManagement utbildar kunskapsarbetare (tjänstemän) i självledarskap på uppdrag av både nationella och internationella organisationer vars medarbetare förväntas utföra arbetsuppgifter i rätt tid och till rätt kvalitet. Data samlas in genom databasen DiVa, intervjuer, observationer samt under deltagande i iManagements utbildning iWorkflow under våren 2022. Offensiv kvalitetsutveckling, den processbaserade systemmodellen samt förbättringscykeln PDSA används för att analysera data. Studien visar att förbättringscykeln PDSA och självutvärderingsverktyget Språngbrädan kan följas steg för steg, dimension för dimension. Detta bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete med ett tydligt fokus på utvärdering och förbättring. Ett förslag på en ny utvärderingsmodell, XC, presenteras. Den kan användas för att mäta effekten av implementation av nya arbetssätt utifrån syftet att uppnå ett hållbart arbetsliv för individer i en organisation. Studien visar att begreppet hållbart arbetsliv kan definieras som individens självledarskap och goda självkänsla, att ha avsatt tid för reflektion och eftertanke samt att inte ha utsatts för ohälsosam stress. Detta innebär att organisationen ser individen utifrån en helhetssyn där denna är i behov av fysiska, sociala, existentiella och psykiska förutsättningar för att kunna uppnå ett hållbart arbetsliv. Slutligen visar studien på likheter mellan modellen Hörnstensmodellen för offensiv kvalitetsutveckling och neurovetenskapliga perspektiv inom ledarskap och förändringsledning. Modellen Den Hållbara Hörnstensmodellen arbetas fram och denna visar hur hållbarhet genomsyrar arbetet med kvalitet. Modellen föreslås att prövas i kommande studier.

Previous empirical research of co-workership focuses on experiences of implementation or development programs. This study particularly intends to examine co-workership itself as there are no studies with the same focus. The purpose of this study was to shed light on employees’ perceptions of co-workership after an implementation of the topic and describe employees’ perceptions of sustainable and health-promoting working life factors in relation to co-workership. This is a qualitative study with semi-structured interviews based on ten employees from the same organization. The data collection is analyzed according to a phenomenographic approach to highlight significantly different perceptions. The outcome space describes employees’ perceptions of co-workership. Categories which highlight interactions & relationships and organizational insight & awareness as central perceptions of co-workership in this study. The category harmony emerged from perceptions of sustainable and health-promoting working life factors. Finally, the category symbiotic relationship, refers to perceptions of the relationship between sustainable and health-promoting working life factors and co-workership. This research contributes to increasing knowledge about how employees and work groups perceive co-workership where the implementation has taken place. Which also highlight the topics importance in promoting a sustainable and healthy working life.