Syftet med studien är att undersöka hybridarbetets påverkan på work-life balance utifrån småbarnsföräldrars upplevelse av vad som sker när sfärerna arbetsliv och privatliv flyter samman och gränsdragningarna tenderar att suddas ut. Fokus ligger på att ta reda på hur deltagarna i studien definierar begreppet work-life balance samt vilka potentiella möjligheter och utmaningar det finns med att segmentera respektive integrera sfärerna arbetsliv och privatliv. Resultatet har samlats in genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt har tillämpats. För att analysera resultatet har teorier om gränser, flexibilitet och konflikter, segmentering och integrering samt krav, resurser och stöd använts. Det huvudsakliga resultatet visar att en optimal kombination av arbetsliv och privatliv är högst individuellt och preferenserna skiljer sig åt mellan deltagarna. Det som däremot inte skiljer sig åt är den positiva attityd som samtliga har till hybridarbete som ses som en viktig förutsättning för att sfärerna ska kunna balanseras och manövreras. Med ett flexibelt arbete framkommer ett flertal möjligheter som bland annat berör tid och plats för utförande av arbetet men också utmaningar med bland annat social samvaro, gränsdragning och återhämtning. / The aim of this study is to investigate the impact of hybrid work on work-life balance based on the experience of parents of young children, focusing on the aspect of what happens when the spheres of work life and private life merge and the boundaries tend to blur. The focus is on understanding how the participants in this study define the concept of work-life balance and what opportunities and challenges may occur by segmenting or integrating the spheres of work life and private life. The results have been collected through eight semi-structured qualitative interviews. An abductive understanding approach and a hermeneutic approach have been used. To analyze the results, theories about boundaries, flexibility and conflicts, segmentation and integration as well as requirements, resources and support have been used. The main result shows that an optimal combination of work life and private life is highly individual and the preferences differ between participants. What does not differ, however, is the positive attitude expressed towards hybrid work as an important prerequisite for the spheres to be balanced and maneuvered. Along with flexible work several opportunities arise which, among other things, concern time and place for carrying out the work, but also challenges regarding aspects such as team building, boundary setting and time for recovery.

The author examined current literature supporting the use of innovative, music-based interventions to support young children with autism spectrum disorder and other developmental disabilities engage in the things that they want, need, and desire to do. The author introduced Song-based Interventions for Navigating Gains in Occupational Therapy (SING-OT), as an innovative, music-based educational intervention program designed to support the engagement, participation, and performance needs of young children with disabilities. SING-OT uses an evidenced-supported, client-centered, and interests and strengths-driven approach. This proposed multi-phase program focuses on improving knowledge on the literature connecting evidence to song-based interventions and providing access to uniquely composed, occupation-inspired songs, that support children’s performance and participation needs. Additionally, conducting an initial feasibility study that assesses the effectiveness of task completion in a common personal hygiene and grooming task within the preschool setting was recommended. Future developments extend to improving caregiver health and wellness outcomes through training opportunities. The author provided a comprehensive program evaluation plan that highlights key stakeholders, a proposal for a single-subject study design, and implications of the program. The SING-OT program can be utilized as (1) an additional intervention tool for practicing occupational therapy practitioners and other professionals, (2) an avenue for interprofessional collaboration, and (3) a vehicle for improving the occupational performance outcomes among young children with disabilities.

Denna studie undersöker småbarnsföräldrars syn på mediefostran i ett alltmer digitaliserat medielandskap. Ur perspektiv om domesticering, mediepraktiker och uppfostran utforskar studien hur föräldrar hanterar sina barns interaktion med medier i vardagen. Genom medieetnografisk metod och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med småbarnsföräldrar framträder en bild av hur familjer balanserar mellan acceptans och motstånd till olika medier, med betoning på hur medieanvändningen integreras i familjens vardagliga rutiner och sociala praktiker. Resultaten synliggör en komplex väv av familjedynamik, samhällsnormer och teknologisk utveckling, som tillsammans påverkar hur medier domesticeras i hushållen. Studien bidrar på så vis nya insikter om hur små barns medieanvändning blir en del av småbarnfamiljers vardag. / This study examines the views of parents of young children on media parenting in an increasingly digital media landscape. From the perspectives of domestication theory, media practices, and upbringing, the study explores how parents manage their children's interaction with media in everyday life. The study investigates how parents' attitudes towards media shape children's media habits. Through media ethnographic methods and qualitative semi-structured interviews with parents of young children, a picture emerges of how families balance between acceptance and resistance to different types of media, emphasizing how media use is integrated into the family's daily routines and social practices. The studys results show a complex web of family dynamics, moral economy, and technological development, which together influence how media are domesticated in households. Thus, the study contributes with new insights regarding how young childrens media use is a part of the everyday life of families.

Inom sentida urban utveckling har teori gällande förtätning blivit allt vanligare inom hur rumslig utformning tar form. Detta innebär alltså en ökad bebyggelse och befolkning inom en viss yta. Positiva effekter av detta är bland annat en mer effektiv användning av mark, minskad miljöpåverkan till följd av kortare resor samt en påstådd ökad tillgänglighet till följd av bättre anslutning och närhet till destinationer. Det denna kandidatuppsats vill utreda är i vilken mån fysisk struktur påverkar den vardagliga tillgängligheten. Detta genom en jämförande studie av föräldrars resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola i de två primärområdena Utby och Olivedal i Göteborgs kommun. Uppsatsen utgår ifrån en definition av tillgänglighet vilken uppnås genom samspel mellan närhet och anslutning å ena sidan samt mobilitet å andra. Tillgänglighet kan således uppnås genom närhet till målpunkter samtidigt som mobilitetsverktyg för att överbrygga avstånd också spelar in. Längre avstånd kan således sätta högre krav på mobilitet som faktor (Haugen, 2012:3). Genom en digital enkätstudie så har kvantitativa empiriska data från flertalet föräldrar inom respektive primärområde samlats in och analyserats. Analys har utgått ifrån aktuella frågeställningar gällande samband mellan rumslig struktur och hur vardaglig tillgänglighet uppnås, samt vilka rumsliga faktorer som påverkar för föräldrars val av transportmedel vid resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola. Vid analys av resultat framkommer hur tidseffektivitet och smidighet utgör avgörande motiv vid val av transportmedel till och från förskola. Uppnådd tillgänglighet influeras därmed av vad som möjliggör för tidseffektivt resande. I områden med tät bebyggelse är närhet vanligtvis viktigast för tillgänglighet, medan längre avstånd ökar betydelse av mobilitet. Vid korta avstånd är gång och cykling konkurrenskraftiga alternativ, medan längre avstånd gynnar kollektivtrafik och bil. Jämförelse mellan områden visar därtill skillnad inom mobilitetsverktyg då tillgång till bil och parkering är större inom Utby medan alternativ för kollektiv trafik är fler inom Olivedal. I tidsgeografiska termer kan således rumslig struktur påverka hur vardagen formas då de mest tidseffektiva alternativen tenderar att premieras av individen. / In contemporary urban development, the theory of densification has become increasingly common in shaping spatial design. This implies increased construction and population within a certain area. Positive effects of this include more efficient land use, reduced environmental impact due to shorter travel distances, and alleged increased accessibility resulting from better connectivity and proximity to destinations. The purpose of this thesis is to investigate the extent to which physical structure affects everyday accessibility. This is done through a comparative study of parents' journeys related to drop-off and pick-up at preschool in the two primary areas of Utby and Olivedal in the municipality of Gothenburg. The thesis is based on a definition of accessibility, which is achieved through the interaction of proximity and connectivity on the one hand, and mobility on the other. Accessibility can thus be achieved through proximity to destinations, while mobility tools to bridge distances also play a role. Longer distances may therefore place higher demands on mobility as a factor (Haugen, 2012:3). Through a digital survey, quantitative empirical data from several parents in each primary area have been collected and analyzed. The analysis is based on relevant research questions regarding the relationship between spatial structure and the attainment of everyday accessibility, as well as the spatial factors influencing parents' choice of transportation for preschool-related journeys. The analysis of the results reveals that time efficiency and convenience are crucial motivators in the choice of transportation to and from preschool. Attained accessibility is thus influenced by what enables time-efficient travel. In densely populated areas, proximity is usually the most important factor for accessibility, while longer distances increase the importance of mobility. For short distances, walking and cycling are competitive options, while public transportation and cars are favored for longer distances. Furthermore, a comparison between the areas shows differences in terms of mobility tools, as access to cars and parking is greater in Utby, while there are more public transportation options in Olivedal. In terms of time geography, spatial structure can therefore influence the shaping of everyday life, as individuals tend to prioritize the most time-efficient alternatives.

En stor del av Sveriges 1-2 åringar vistas på förskolan och därmed innefattas av läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Läroplanen innehåller mål och riktlinjer för naturvetenskaplig innehåll och undervisningsmetoder som kan främja barns lärande. Tidigare forskning menar att det finns flera olika metoder att undervisa yngre barn. Forskningen visar även att lärande kan främjas av att barnen få erfara naturvetenskapliga fenomen och begrepp med kroppen (Skalstad & Munkebye, 2021; Franzén, 2014; Bergnell, 2019). Att uppmuntra, utmana och ställa frågor när barnen leker har också visat sig främja barnens framtida intresse och nyfikenhet för naturvetenskapligt innehåll (Dejonckheere m.fl., 2016). Hur förskollärare upplever att de undervisar och införlivar naturvetenskapligt innehåll blev därför intressant för oss att undersöka i relation till vad den tidigare forskningen har visat. Vi har använt oss av två perspektiv som analysverktyg: det aktivitetsinriktade perspektivet och det begreppsmässigt inriktade perspektivet (Gomes och Fleer, 2020). För att komplettera dessa perspektiv har vi också använt två begrepp, den proximala utvecklingszonen och scaffolding (stöttande) (Säljö, 2014). Den här studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar om naturvetenskaplig undervisning för de yngsta barnen i förskolan. I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Åtta förskollärare har intervjuats i fyra olika kommuner i Sverige. Dessa intervjuer har transkriberats och sedan analyserats genom en tematisk analys. Vårt resultat är att förskollärarna beskriver sin roll som medforskare i barnens upptäckande. Förskollärarna i vår studie uppger att den naturvetenskapliga undervisningen oftast skedde spontant utifrån det barnen visar intresse för i stunden. De beskrev också hur olika verktyg och olika miljöer kunde fungera som inspiration för naturvetenskapligt lärande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt när det kommer till att forma demokratiska medborgare i förskolan, med inriktning på de yngre barnen. Frågeställningar som har formats för att svara studiens syfte är: - Hur arbetar förskollärare med demokratiska värderingar i sin dagliga undervisning för de yngre barnen i förskolan? - Hur anpassar förskollärare sitt arbetssätt för att möta de individuella barnet och främja förutsättningar hos de yngre barnen när det gäller att forma demokratiska medborgare? - Vilka eventuella utmaningar stöter förskollärare på i sitt arbete med att främja demokratiska värderingar bland de yngsta barnen och hur hanterar de dessa utamaningar?  För att besvara studiens syfte är semistrukturerade intervjuer vald som metod och urvalet som gjordes var sex verksamma förskollärare med erfarenheter av att arbeta med de yngsta i förskolan. Det sociokulturella perspektivet om lärande och utveckling samt Harry Shiers (2011) delaktighetsmodell är vald som terori i denna studie och modellen hjälpte till att analysera resultatet av den insamlade data. Studiens resultat visar på att det finns olika nivåer där förskollärare ger barn inflytande och delaktighet i verksamheten. Resultatet visade även på att ett arbete för att forma demokratiska medborgare sker via att förskollärarna är närvarande och lyhörda för vad barn visar för åsikter samt hur de uttrycker sig. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers describe their way of working when it comes to forming democratic citizens in preschool, with a focus on the younger children. Questions that have been formed to answer the purpose of the study are:- How do preschool teachers work with democratic values in their daily teaching for the younger children in preschool?- How do preschool teachers adapt their way of working to meet the individual child and promote the conditions of the younger children when it comes to creating democratic citizens?- What possible challenges do preschool teachers encounter in their work to promote democratic values among the youngest children and how to deal with these challenges?To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been chosen as a method and the selection that was made was six active preschool teachers with experience of working with the youngest children in preschool. The socio-cultural perspective on learning and development and Harry Shier's (2011) participation model is chosen as the theory in this study and the model helped to analyze the results of the collected data. The results of the study show that there are different levels where preschool teachers give children influence and participation. The results also showed that a work to create democratic citizens takes place through preschool teachers being present and responsive

Denna studies syfte var att undersöka hur psykisk ohälsa upptäcks och kan förebyggas av förskollärare och barnskötare i arbetet med yngre barn. Samt hur samverkan med andra samhällsaktörer ser ut vid upptäckten. Detta för att belysa hur man arbetar i ett tidigt skede med psykisk ohälsa som ett socialt problem. Forskning visar att det saknas kunskap om ämnet psykisk ohälsa bland yngre barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie som analyserats genom en tematisk analys som har tillämpats genom teorier om människobehandlande organisationer, sociokulturell teori samt relationellt perspektiv. Resultatet visar att ämnet psykisk ohälsa är väldigt komplext och kan vara svårt att upptäcka bland yngre barn, men att det vanligaste sättet att upptäcka det är genom förändrade beteenden hos barnet. Svårigheter i hemmet visar sig ofta hos barnet och förskolan kan där ha en betydelsefull roll genom att vara kompletterande och stödjande. Pedagogerna uttryckte en stor avsaknad av kunskap om psykisk ohälsa från sin utbildning. Det saknas även uttalade arbetssätt för att bemöta psykisk ohälsa. Pedagogerna har egna utarbetade metoder och redskap som har tillkommit med arbetserfarenhet. Samverkan med andra samhällsaktörer såsom socialtjänsten är vanligt förekommande och en central del i arbetet. Pedagogerna uttryckte viss svårighet att få till detta samarbete men att ta steget till samarbete var självklart. En faktor som återkom var pedagogernas erfarenheter av avsaknad av information från socialtjänsten. Relationen till barnet och möjligheten att upptäcka dåligt mående försvåras av organisationens ramar med större barngrupper idag än tidigare. Grunden i arbetet styrs av en god relation till barnet för att stärka lärande och utveckling. / The purpose of this study was to investigate how mental health problems are detected and can be prevented by preschool teachers and educators in their work with younger children. As well as how collaboration with other social actors look upon discovery. This is to highlight how to work at an early stage with mental health problems as a social problem. Research shows that there is a lack of knowledge about the topic of mental health problems among younger children. The study is a qualitative interview study that has been analyzed through a thematic analysis that has been applied through theories about human service organizations, sociocultural theory and a relational perspective. The results show that the subject of mental health problems is very complex and can be difficult to detect among younger children, but that the most common way to detect it is through changes in the child's behavior. Difficulties at home often manifest themselves in the child, and the preschool can play an important role by being complementary and supportive. The educators expressed a great lack of knowledge about mental health from their education. There is also a lack of standard working methods for dealing with mental health problems. The educators have their own developed methods and tools that have been acquired with working experience. Collaboration with other social actors such as social services is common and a central part of the work. The educators expressed some difficulty in bringing about this collaboration, but taking the step towards collaboration was never a problem. A recurring factor was the teachers' experience of a lack of information from social services. The relationship with the child and the possibility of detecting mental health problems are made more difficult by the organization's framework with larger teaching groups today than before. The foundation of the work is centered around a good relationship with the child to strengthen their learning and development.

Stemming from the lack of character education in today's public schools and the desire to integrate a teaching character traits into the everyday curriculum this study sheds light on the current character education programs their successes and failures and shows how the everyday classroom teacher 9an use teachable moments and children's literature to teach students character traits such as respect for self and others. The purpose of this study was to ensure that character education could be taught in addition to academic subjects without disrupting the plethora of requirements required by the classroom teacher. As a result of my study, I found that incorporating character education in an everyday classroom is difficult, however possible. I also found that school wide reinforcement and program might be more beneficial than just one program with in a single classroom. I also provided the reader with the possibility to incorporate character education in the early childhood classroom if he or she so desires.

本研究之目的在於探討家庭閱讀環境、教室閱讀環境與幼兒閱讀成效之關係，以及不同家庭社經地位之幼兒其幼兒閱讀成效之差異情形。幼兒閱讀成效在本研究為一整體的概念，包括幼兒閱讀態度、幼兒閱讀行為與幼兒閱讀能力(聲韻覺識、識字、閱讀理解)。 本研究以130位就讀台北市公立幼兒園大班五足歲幼兒及其父母與教師作為研究對象。事先發放家庭閱讀環境問卷、教室閱讀環境問卷請家長與教師填，學前兒童閱讀行為檢核表亦請家長與教師協助完成。最後為130位幼兒進行一對一個別施測(幼兒閱讀態度、幼兒閱讀能力─聲韻覺識、識字、閱讀理解)。 研究結果顯示，家庭社經地位高者，其幼兒的閱讀行為、聲韻覺識達顯著差異，但無論來自何種家庭社經地位，幼兒閱讀態度、識字與閱讀理解方面則無顯著差異。此外，家庭閱讀環境與幼兒閱讀成效間無顯著的相關性；教室閱讀環境其構面僅「教師對閱讀的支持」與幼兒閱讀行為達顯著相關，其他構面「閱讀空間及資源」、「閱讀課程與活動」、「同儕互動」與幼兒閱讀成效無顯著的相關性。 本研究針對統計結果進行分析與討論，並對家長、幼兒園教師及未來相關研究提供建議，期待能對幼兒閱讀成效在家庭閱讀環境、教室閱讀環境中的培養有所助益。 / The purpose of this study was to understand the relationship among home reading environment, kindergarten classroom reading environment and Child’s effects for reading, regardless of socio-economic status(SES).Their Child’s effects for reading includes young children reading attitudes, young children reading behavior and young children reading ability. Their literacy includes phonological awareness, word recognition, and reading comprehension. A total of 130 five-year-old young children and their teachers from public kindergartens participating in this study in Taipei, were given the Questionnaire of home reading environment and kindergarten classroom reading environment for their parents and teachers, and checklist of young children reading behavior for their parents and teachers. At last, individual test Child’s effects for reading one by one had been conducted (including young children reading attitudes, young children reading ability─phonological awareness, word recognition, and reading comprehension.). The results showed that the higher the socio-economic status, the better their young children reading behavior, and phonological awareness, but there is no differences in young children reading attitudes, word recognition, and reading comprehension. In addition, the home reading environment and child’s effects for reading have no significant correlation. The kindergarten classroom reading environments and child’s effects for reading have no statistically significantly relationship, only 「Support-to-read teaches」and young children reading behavior have statistically significant relationship. In this study, statistical analysis of the results and discussion for parents, kindergarten teachers and future research recommendations, is looking forward to helping Child’s effects for reading in the home reading environment and kindergarten classroom reading environment.

Elsabe Steenberg's oeuvre, consisting among others of forty two stories in book format, has four target groups -- preschool children, young children, teenagers and adults. Her narrative work is so richly textured and contains such a depth of insight into the complexities of life that it should not only attract attention because of its topicality, but that it should also be exposed -- especially in a society searching for direction -- to as large a number of readers and researchers as possible. It is clear that all of her works represent a view of reality which, from an intertextual point of view, could be seen as being grounded in the ontological point of departure. The main focus of the present study is to investigate the representational procedes through which the ontological view is represented in four selected texts from the oeuvre. This is done in order to establish internal textual variants and constants. The four selected texts, in which tree symbolism manifests itself in various intertextual permutations, are: Die boom wat wou loop (for preschool children), Soek-soek op soek (for young children), Boom homer boomste (for teenagers) and Plek van die bruin geeste (for adults). The rest of the oeuvre, as well as Elsabe Steenberg's poetics, are referred to cursorily in order to establish a corroborating intertextual comparative base. The procedes representing the whole internal textual universe, from concrete object, • through the different but also complementary narrative elements, further to the overt representation and manifestation of the abstract theme and view of the narrative world, are all investigated. The four texts are first discussed independently by means of a structuralist-semiotic approach, after which the variants and constants are determined intertextually. The numerous aspects of the representational system of the view of reality in all four the intensively studied texts, as well as those in the rest of the oeuvre which are only touched on briefly, an point toward one fundamental factor as semiotic sign, namely: God is. Identity as an intertextual constant plays a very prominent role in the whole oeuvre. Consequently, the numerous ways in which the fundamental view of reality are represented, are thus also associated with God's identity or Being, for example, God is the Origin, God is the Giver of insight into the diversity, interrelatedness and meaning of reality, and God is the real regenerating Force. / Proefskrif (PhD (Afrikaans en Nederlands))--PU vir CHO, 1997.