Syftet med studien var att få ökad insikt i och förståelse för, gymnasieelevers upplevelse av studiemotivation.  En kvalitativ forskningsmetod användes, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta gymnasieelever från en gymnasieskola i södra Sverige. Intervjudata analyserades genom Tematisk Analys (TA). De teman som upptäcktes i analysen var följande: utmaningar vid avsaknad av motivation, individuella strategier för att öka koncentrationen, inre och yttre motivationsfaktorer och känsla av sammanhang. Studiens resultat visade att förbättrade individuella strategier och en ökad kunskap om den egna, inre motivationen skulle kunna hjälpa eleverna att nå sina uppsatta mål. Vidare visade resultatet att informanterna är medvetna om att motivationen är situationsbunden och att rutiner och regelbundenhet kan hjälpa till att uppehålla motivationen. Några av informanterna berättade om erfarenheter av djup koncentration och upplevelser av ett tillstånd som liknar flow. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning. Slutsatsen är att motivation hos gymnasieelever ökar när syfte och mål är tydliga och att inre motivation och möjlighet att kunna koncentrera sig, är viktiga faktorer i arbetet mot målbetyg och en fullständig examen. Andra viktiga aspekter är känsla av sammanhang, en trivsam skolmiljö, tydlig återkoppling, tydliggörande av den egna progressionen i ämnena och förståelse för hur egna strategier påverkar resultaten. Utöver detta påpekade informanterna vikten av en god relation till undervisande lärare.

En del av det pedagogiska arbetet innebär att läraren skall motivera elever till lärande och vägleda dem till att uppnå målen i skolans olika ämnen. Det råder dock en problematik kring motivation. Både i hur lärare bör agera kring elevers motivation samt olika faktorer som påverkar motivation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera elever samt vilka faktorer som påverkar elevers motivation i matematik. För att undersöka detta utfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare som arbetar på högstadiet. Utifrån den empiri som framkom i resultatet gjordes en analys kopplad till Maslows behovstrappa samt motivations teorier. En del av resultatet visade på att lärarna ansåg att relationer är en viktig faktor för att motivera elever.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade av olika faktorer som påverkar deras skolmotivation i SO-ämnena. Synpunkter som skicklig lärare, ämnet-intresse och verklighetsförankring,möjligheten till inflytande över undervisningen, skol-och socialmiljö, klasskamrater och föräldrar, betyg och andra belöningar är något som anses som avgörande för påverkan på elevers skolmotivation. Denna studie kan ses som grund för lärares kunskap om elevers motivation och ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där tolv personer intervjuades.Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer förstå tävlingsformen Toughest ur deltagarnas perspektiv. Respondenternas svar har transkriberats och därefter analyserats för att i slutet presenteras i en så kallad korsanalys för att komma fram till ett resultat.Resultatet visar att deltagarna i vår studie både har liknande och olika perspektiv påToughest. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan idrottslig bakgrund ochdeltagare i Toughest, då majoriteten i vårt urval har organiserad idrottslig bakgrund. Baserat på intervjuerna har alla deltagare en gemensam tanke där de förklarar Toughest som ett idrottsevenemang som är en utmaning för dem. Dessutom visar resultaten att en del av deltagarna vill delta i Toughest eftersom det är roligt och socialt, var på några av deltagarna har stor passion för hinderbanelopp och ser Toughest som motivation för sin dagliga träning.Slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att Toughest är ett unikt event som lockarmänniskor på olika sätt. Deltagarna har olika perspektiv på hur de ser Toughest och derasmotivationsfaktorer skiljer sig åt. Utifrån intervjuerna har vi tolkat att Toughest är en aktivitet som deltagarna i vår studie uttrycker erbjuder det lilla extra och är utöver det vanliga. / The aim of this study is to understand the sport event Toughest through the participants'perspective. To collect relevant empirical we conducted semistructured interviews withtwelve people who had participated and completed the obstacle course race, Toughest.We choose to implement the study on a physical activity-background perspective as wewanted to see if there is a relationship between physical activity background and toparticipate in Toughest.The interviews were performed by both of us and notes were taken. The study includes 12semi structured interviews which were performed at different times. During weekdays andweekends, during the day and evening.The result shows that the participants in our study have both similar and differentperspectives on Toughest. Based on the interviews all the participants has a common thought where they explain Toughest as a sport event that is a challenge for them. Furthermore the results shows that some of the participant want to partake in Toughest because it is fun and social, where as some of the participants have a great passion for obstacle course races and sees Toughest as a motivation for their daily training.

Background: Today, people tend to be less physically active than before, much because of thesociety we live in with cars and technology. Research shows a reduction in physical activity, even more with people who have some form of visual impairment. People visual impairment can experience limitations in everyday life such as not being able to get around or fear. Purpose: The purpose of the study is to identify motivational factors and perceived barriers in persons with visual impairment of physical activity habits. Method: The study is of a qualitative nature where 6 interviews have been made on persons with visual impairment. Result: The results of this study have been analyzed with help of the social cognitive theory; it's a theory where three themes are in focus, environment, behavior and personal factors. The result of the study has shown that the persons with visual impairment are physically active in some form, but all are not sufficiently active to reach the WHO’s recommendations. At the same time, the biggest motivation factors are from internal character, but some have external as a major motivation factor. However, it turned out that the primary goal for everyone was health, which is an internal motivational factor. As far as perceived obstacles are concerned, environment was the largest category of barrier, but also personal factors and behavior influenced in the results section. Conclusion: In summary, it can be said that there are many influencing factors about why a person with visual impairment is more or less active and what perceived obstacles exist. It could be due to geographical place of residence or what one has for psychological thinking. However, one cannot take away from the fact that the environment can often be adapted to make physical activity more accessible to everyone.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppet motivation uppfattas i klassrumssituationer. Vad anser lärarna om motivation och hur väl stämmer det med elevernas bild av motivation. Jag har valt att besöka och intervjua elever och lärare i årskurs tre och årskurs sex. Detta för att se om det finns en skillnad i hur man motiverar när betyg blir en del av ekvationen i skolarbetet i årskurs sex. Arbetets frågeställning har besvarats genom det empiriska materialet, vilket består av observationer i klassrummet och intervjuer av lärare och elever. Resultatet visar hur lärarna arbetar med sina elever i respektive årskurs och vad elever uppfattar som motiverande. Resultatet visar skillnader mellan årskurserna men också likheter, hur struktur och sociala relationer kan påverka elevernas motivation.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Vi har under våra år som studenter och lärarvikarier upplevt att elever ofta saknar motivation till att läsa skönlitteratur i skolan. Samtidigt har vi upplevt en problematik kring läsningens utrymme i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 4-6 upplever bidrar till ökad läsmotivation gällande skönlitteratur. Då vi upplever att det saknas forskning ur elevperspektiv har vi valt att fokusera studien på just detta och har genom samtal med elever i årskurs 5 tagit fram ett resultat för att besvara arbetets huvudfråga som lyder: vad upplever elever bidrar till att främja deras läsmotivation?Undersökningen genomfördes i en fokusgrupp bestående av elever som är vana vid boksamtal och gemensam litteraturundervisning, varför vårt arbete vilar på den sociokulturella teorin som grund. Undersökningens resultat visar på en rad olika motivationsfaktorer som vi valt att kategorisera som inre- respektive yttre motivationsfaktorer. Till de inre motivationsfaktorerna hör att elever läser för att bli på bättre humör, leva sig in i en annan värld och kan läsa på sina egna villkor. Till de yttre motivationsfaktorerna hör att elever vill slippa göra andra sysslor och att läsningen ingår i ett skolprojekt eller i undervisningen och därför blir en plikt. Detta stärks av tidigare forskning inom området. / We have, during our years as students and Substitute Teachers, experienced that students often lack the motivation to read fiction at school. At the same time, we have experienced a problem regarding the allocated time and focus on reading fiction. The purpose of this study is to investigate what aspects students in grade 4-6 experience contribute to increased motivation for reading fiction. We sense that there is limited research from a pupil's perspective on this matter, and therefore we have chosen this focus for our study. We have, through conversations with students in grade 5, generated a result to answer the main research question: What factors do pupils feel contribute to promoting reading motivation?The survey was conducted in a focus group consisting of students who are accustomed to book discussions and joint literature teaching, thus our work is based on the Socio-Cultural theory. The survey results show a range of motivational factors that we chose to categorize as internal and external motivating factors. The inner motivating factors include students reading to get in a better mood, to picture an imaginative world and reading on their own terms and conditions. The external motivating factors include students not wanting to do other chores and that reading is part of a school project or as a part of teaching and therefore becomes a duty. This is reinforced by previous research in the field.

Den här studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka hur elevers motivation påverkas om fysisk aktivitet används i undervisningen inom ämnet biologi. Studien undersöker också om elevers inre och yttre motivation påverkas om fysiska aktiviteter används i undervisningen. Denna undersökning är relevant eftersom elever har visat en negativ attityd gentemot ämnet biologi och att intresset för att vidareutbilda sig inom ämnet är lågt. Det teoretiska ramverk som används för studien är SDT (Self-determination the-ory), med de tre komponenterna, självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Detta ramverk har använts för att skapa intervjufrågor och observationsprotokoll och för att sortera och analysera den data som framkommit under studiens gång. Undersökningens röda tråd utgår från dessa tre komponenter i det avseende att intervjuer, observationer, analys och diskussion är uppbyggda efter dessa. Resultatet i studien visar att elevernas motivation påverkas positivt om fysisk aktivitet används i undervisningen. Resultatet visar också att eleverna i större utsträckning drivs av inre motivation vid fysiska uppgifter, medan de vid teoretiska uppgifter främst drivs av yttre motivation. Det är tydligt att lärarna i större utsträckning måste individanpassa sin undervisning för att gynna elevers motivation.

En faktor för gymnasieelevers musikaliska utveckling är deras motivation, såväl yttre som inre. Denna uppsats söker att förstå fyra gymnasieelevers motivation genom att leta efter faktorer som bidrar till den, samt undersöka huruvida tecken på autonom eller kontrollerad motivation i förhållande till deras musikaliska utveckling kunde upptäckas. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyseras utifrån två olika motivationsteorier, Self Determination Theory och Maslows Hierarchy of Needs. Informanterna studerar på estetiska programmets musikinriktning vid två olika gymnasier i Stockholmstrakten och har trumset som huvudinstrument. I resultatet framgår att eleverna upplever sig motiverade av såväl yttre som inre motivationsfaktorer. Bland de yttre motivationsfaktorerna så hittades bland annat konkurrens, sociala aspekter och bekräftelse. Bland de inre faktorerna så kunde bland annat musikglädje och bilder av framtida jag urskiljas. Eleverna uppvisade tecken på både kontrollerad och autonom motivation.