Studier visar att motivation inom andraspråket är allt som oftast ur elevens perspektiv medan det tyder på att det finns en kunskapslucka när det gäller lärarens perspektiv. Den här forskningsstudien har syftet att kartlägga lärares användning av den muntliga engelskan i ämnet engelska i årskurserna 4-6 och lärarmotivation till att tala det engelska språket, samt vad de anser finnas för utmaningar kopplade till den muntliga engelskan. I studien förklaras motivation inom andraspråksundervisning ur lärares perspektiv samt lärarens betydelse i klassrummet. Metodvalen för datainsamlingen blev observation och intervju. Observationssyftet var att studera i vilken utsträckning lärarna använde målspråket i klassrummet. Under intervjuerna fick lärarna berätta deras tankar och åsikter om deras motivation till den engelska undervisningen och den muntliga engelskan. Resultatet visar en bredd på lärarnas motivation och användning av språket, även deras utmaning att få eleverna att våga tala engelska. Resultatet redovisas i slutet av denna studie med en metod- och resultatdiskussion, samt implikationer för yrkesuppdraget och vidare forskning.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur lärare i företagsekonomi uppfattar elevers motivation och elevers motstånd till arbete med bokföringsprogram i undervisningen. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer av fem lärare i företagsekonomi, som använder bokföringsprogram i sin undervisning. Denna studie föreslår en sammanslagning av Technology Acceptance Model (TAM) och Basic Psychological Needs Theory (BPNT) i motivationen för att beskriva och förstå elevernas positiva eller negativa beteendemässiga intention till arbete med bokföringsprogram. Studien visar att lärare uppfattar att koppling till verkligheten, positiv återkoppling, tillgänglighet till bokföringsprogrammet och bokföringsprogrammets automatiska funktioner spelar en motiverande roll för eleverna i arbete med bokföringsprogrammet. Å andra sidan visar studien att lärare uppfattar att faktorer som svårigheter att komma igång med programmet, bristen på lärarnas digitala kompetens och elevernas svaga teoretiska kunskaper om bokföring utgör motståndsfaktorer för elever i arbetet. Utifrån studiens resultat kan slutsatser dras om att uppfylla elevers behov av autonomi, kompetens och samhörighet främjar upplevd nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket leder till främjandet av inre motivation för arbete med det. Å andra sidan, minskning av elevers upplevda kompetens leder till att minska sin upplevda nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket försvagar deras inre motivation för arbete med det.

Bakgrund- Innovation är viktigt för samtliga organisationer för att behålla relevans, öka konkurrenskraft och lönsamhet genom att förbättra befintliga produkter och tjänster. Innovation kommer från samtliga medarbetare inom en organisation och det blir därav viktigt för företagen att förstå vad det är som motiverar medarbetarna. De företag som satsar på innovation har oftast en högre tillväxtnivå än de företag som inte gör det. Tillverkningsindustrin är en bra och representativ industri när det kommer till inkrementell innovation eftersom den står inför ständiga förändringar och består av många olika produktionsprocesser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen kring hur en medarbetare motiveras till att bidra med inkrementella innovationer.  Metod- Uppsatsen använder sig av en fallstudie inom ett tillverkningsföretag i norra Sverige, studien är baserad på kvalitativ data som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 17 intervjuer utförts. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Studiens resultat visar att de inre och yttre faktorerna som påverkar medarbetares motivation är autonomi, företagsresultat, arbetsnöjdhet, bekräftelse, belöningssystem, kollektiv belöning och rätta förutsättningar. Varav studien bidrog med två av dessa motivationsfaktorer kollektiv belöning och rätta förutsättningar.   Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas eftersom den endast bygger på en fallstudie utförd på ett företag, vilket även bör tas i hänsyn då studiens resultat tolkas. Studien bidrar med insyn och ökad förståelse kring vilka motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren till att bidra med inkrementella innovationer. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de befintliga motivationsteorierna och ger en förbättrad förståelse för  motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren att bidra med inkrementella innovationslösningar i sitt dagliga arbete samt fyndet av två nya motivationsfaktorer.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-life balance (WLB) för poliser i yttre tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetade som polis i yttre tjänst. Resultatet genererade tre huvudteman: Hantera tankar och känslor, Polis som identitet och Upplevda framgångsfaktorer. Resultatet visade att WLB kunde upplevas av flera faktorer. Dessa faktorer innebar bland annat extraordinära arbetsuppgifter som exempelvis hantera dödliga utgångar och arbeta i obehagliga miljöer. Resultatet av studien berör upplevelsen av work-family conflict och family-work conflict. Resultatet visade att yrket medförde en upplevelse av att identifiera sig som polis och att det snarare blev en livsstil mer än ett yrke där livet ibland behövde anpassas på grund av yrket. Detta medförde slutsatsen att det upplevdes vara utmanande för poliser i yttre tjänst att uppnå en bra WLB. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance (WLB) for police officers on external duty. The method used was an inductive thematic analysis and the material was collected through 10 semi-structured interviews with police officers who worked as police officers in external service. The results generated three main themes: Managing thoughts and feelings, Police as identity and Perceived success factors. The result showed that WLB could be experienced by several factors. This included, among other things, extraordinary tasks such as handling deadly outcomes and working in unpleasant environments. The result of the study refer to the experience of work-family conflict and family-work conflict. The result showed that the profession entailed an experience of identifying oneself as a police officer and that it rather became a lifestyle more than a profession where life sometimes had to be adapted because of the profession. This led to the conclusion that it was perceived to be challenging for police officers on external duty to achieve a good WLB.

Syftet med studien var att identifiera faktorer och egenskaper av belöningssystem som kan påverka banktjänstemäns inre och yttre motivation. Faktorer som studerades var banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av ett belöningssystem. De två olika kontrasterande forskningsströmmarna inom motivation tillsammans med ökat intresse för motivation och arbetstillfredsställelse inom banksektorn har skapat ett relevant område att utforska och identifiera belöningssystemets påverkan på både den yttre och inre motivation hos banktjänstemän. Studien tillämpade en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning där deltagarna var anonyma. En statistik analys med hjälp av SPSS användes för att ta fram resultaten i studien. Totalt 22st banktjänstemän på en bank i norra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet tyder på att det finns ett positivt samband mellan banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet och deras yttre motivation. Vidare indikerar resultatet att banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet inte har någon signifikant påverkan på deras inre motivation. Detta tyder på att den negativa undergrävande effekten som belöningssystem har på inre motivation är frånvarande. Ytterligare forskning som undersöker effektens storlek genom att mäta förändringen på prestation både innan och efter införandet av ett belöningssystem som tar hänsyn till de faktorerna som lyfts fram i studien kan rekommenderas för att få en förbättrad förståelse för om den positiva effekten på yttre motivation är betydande eller inte. / The purpose of the study was to identify factors and characteristics of reward systems that can affect bank employees' intrinsic and extrinsic motivation. Factors studied were bank officers' perceived controllability, fairness, and transparency of a reward system. The two different contrasting streams of research in motivation together with increased interest in motivation and job satisfaction in the banking sector have created a relevant area to explore and identify the impact of the reward system on both the extrinsic and intrinsic motivation of bank employees. The study applied a quantitative research approach in the form of a survey where the participants were anonymous. A statistical analysis using SPSS was used to produce the results in the study. A total of 22 bank employees at a bank in northern Sweden have participated in the survey. The result suggests that there is a positive relationship between bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system and their extrinsic motivation. Furthermore, the results indicate that bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system have no significant impact on their intrinsic motivation. This suggests that the negative undermining effect that reward systems have on intrinsic motivation is absent. Further research investigating the magnitude of the effect by measuring the change in performance both before and after the introduction of a reward system that considers the factors highlighted in the study may be recommended to gain an improved understanding of whether the positive effect on extrinsic motivation is significant or not.

Det finns många studier som handlar om digitalisering i den svenska skolan, särskilt i ämnet företagsekonomi. De flesta av dessa studier undersöker lärarnas perspektiv men elevernas erfarenheter ignoreras ofta. Några av dessa forskare har föreslagit att även undersöka elevernas perspektiv. Syftet med denna studie är att lyfta fram och förstå hur elever beskriver motivation och svårigheter i arbetet med bokföringsprogram i företagsekonomi. Denna studie grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med nio elever. Basic Psychological Needs Theory (BPNT) används för att analysera resultaten. Studien visar att koppling till framtiden, en önskan att använda modern teknik samt enkelhet är faktorer som motiverar eleverna att använda bokföringsprogram. De svårigheter de möter handlar om begränsat med tid till uppgifterna och för lite återkoppling från lärarna, vilket kan leda till att man inte riktigt förstår programmet samt behov av teoretiska kunskaper. Studiens resultat visar att läraren har en central roll när det gäller att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet hos eleverna. Dessa behov förstärker elevernas önskan att lära och ger dem både självförtroende och nöje att använda bokföringsprogrammet, vilket i sin tur främjar inre motivation och fler färdigheter. Avsaknaden av ett av dessa tre behov riskerar att leda till att eleverna, när de möter svårigheter, kommer att bli avskräckta och mindre motiverade.

Bakgrund: Att monitorera fotbollsspelares inre och yttre belastning har ökat under de senaste åren. Elitfotbollsklubbar världen över använder dessa hjälpmedel för att följa spelarnas utveckling och att således få en bättre förståelse om spelarens belastning under träning och match. Mätverktyget globala positioneringssystemet (GPS) möjliggör för tränarstaben att få bättre insikt kring spelarnas yttre belastning vilket har påvisats i tidigare forskning är av betydelse för prevention av skador och idrottslig framgång.    Syftet med studien var att kartlägga totalvolym av löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning som manliga elitfotbollsspelare utför under matchspel mellan åren 2013–2023. Tillhörande frågeställningar löd ” Vilken betydelse har spelarens position gällande löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning?” samt ”Finns det ett samband mellan löpvolym och vinst utav matchspel?” Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med en systematisk sökning. Sökningen gav 261 träffar som skedde över två databaser. Elva artiklar inkluderades i studien. Några av de inklusionskriterier var bland annat manliga elitfotbollspelare samt att mätningarna i samtliga studier skulle skett med hjälp av GPS. Efter vidare analys och kvalitetsbedömning av artiklar så kunde tematisering av begreppen löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning tillämpas.  Resultat: Sammanställning av artiklarna visade på att fotbollsspelare springer i genomsnitt mellan 9-10km under match beroende på position följt av cirka 500m högintensiva löpningar och 120m sprintlöpningar. Resultatet är väldigt positionsberoende. Slutsats: Att besitta en god löpkapacitet är en grundpelare för fotbollsspelare på elitnivå. Men det går inte att påvisa någon koppling mellan löpvolym och matchutfall.

Den här litteraturstudien har undersökt frågeställningen: vilka faktorer kan påverkar lärares användning av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena årskurs F-3? Ett stort antal lärare ser potential med att använda sig av utomhusundervisning. Anledningen är att en varierad lärmiljö påvisar gynnsamma effekter på elevernas prestationer och engagemang. Trots att lärarna har en positiv syn på utemiljön är det inte många lärare som applicerar det i sin undervisning på grund av upplevda hinder. Syftet med studien är att undersöka vad befintlig forskning har identifierat för orsaker till lärares begränsade användning av utomhusundervisning. Det är av vikt att belysa dessa hinder för att förebygga dem eftersom en varierad lärmiljö gynnar alla elever. Resultaten tyder på att det finns både yttre och inre faktorer som har betydelse för var undervisningen äger rum. De främsta faktorerna som nämns är tidsbrist, finansiering, lärarnas tidigare erfarenheter och deras uppfattningar om elevernas inställning till utemiljön. Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Sökningen av datamaterial har skett målstyrt utifrån problemställningen. Litteraturstudien är utformade efter en tematisk analys. Undersökandet har påvisat att lärare upplever att elever uppskattar utomhusundervisningen mer än katederundervisning. En varierande lärmiljö berikar även elevernas kunskapsutveckling och därför vill vi uppmuntra och inspirera fler lärare att använda sig av utomhusundervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med att motiveraelever i matematik. Undersökningen är en kvalitativ observationsstudie. Resultatetindikerar att lärare arbetar för att generera inre och yttre motivation för att öka elevernassjälvförtroende, genom att använda pedagogiska hjälpmedel, konsekvenser ochuppmuntran. Slutsatsen är att inre och yttre motivation samspelar med varandra vilketgör att en lärares arbete med yttre motivation på olika sätt kan generera en inre och yttremotivation hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare. Utöver det har vi använt oss av bland annat litteratur som behandlar begreppet motivation samt forskning från tidigare studier som tar upp vår forskningsfråga.Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare anser att det ska finnas variation i undervisningen samt att undervisningen bör utformas efter varje individs förutsättningar. Alla lärare ansåg sig vara en stor motivationskälla i elevers lärande samt att deras inställning till ämnet påverkade eleverna markant. Studiens resultat har gett oss mer djupgående kunskaper inom ämnet, vilket vi, i egenskap av blivande matematiklärare, kommer att dra lärdom utav när vi kommer ut i verksamheten.