Syftet med studien är att undersöka elevernas motivation i relation till ämnet idrott och hälsa, via en frågeställning: Vad är det som motiverar elever inom idrott och hälsa? Metoden är systematisk informationssökning i databaser som ERC, SPORTDiscuss och Swepub. Det har valts ut 12 primärstudier baserat på relevans och huruvida källan är aktuell. Resultatet är att det finns olika sorters motivation, men där inre motivation anses vara den bästa motivationen. Inre motivation anses bidra mest till glädje, ansträngning och fysisk aktivitet överlag även utanför skoltid. Inre motivation bidrog även positiva aspekter inom sportsmannaanda för eleven. Det finns olika metoder för att uppnå inre motivation, men egenskaper som anses vara viktiga för att nå inre motivation är autonomi, kompetens och samhörighet. Lärarens kommunikation och relation med eleverna påverkar den inre motivation också, där en positiv kommunikation och nära relation påverkar positivt. Studien visar att innehåll som framkallar inre motivation från eleven skapar ett större deltagande, engagemang, kompetens och inspiration till att utöva fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa.

Syftet med studien är att utifrån yttre ramfaktorer klarlägga fritidslärares upplevelser av fritidshemmets förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Studien är en kvalitativ studie där tre fritidslärare genom semistrukturerade intervjuer fått delge sina upplevelser av vilka förutsättningar det inkluderande arbetet i fritidshemmet kräver. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorer som teoretiskt ramverk där fokus riktats mot psykosocial miljö, fysisk miljö och personal- och elevgrupper. Resultatet visar atttillräcklig personalstyrka anses avgörande för ett fungerande inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Det anses nödvändigt med avsatt personal till elever i behov av särskilt stöd och överlag fler i personalen för att fritidslärare ska kunna gå ifrån rollen som övervakare över en elevgrupp och ägna mer kvalitativ tid åt elever. Även tillgången och utformningen av lokaler visar sig ha stor betydelse för att möta elevers skilda behov, där poängteras vikten av egna fritidshemslokaler och tillräckligt stora lokaler. Planeringstid och gemensam planeringstid för samtliga i fritidshemspersonalen menas bidra till ett gemensamt förhållningsätt och gott samarbeta i personalstyrkan, vilket enligt fritidslärarana är avgörande för ett gott inkluderingsarbete. Bristande resurser påverkarfritidslärarnas möjlighet att finnas närvarande och stötta elever i behov av extra vuxenstöd. Detta påverka elever i behov av särskilt stöd men även samtliga elever i fritidshemmet och fritidshemmet som verksamhet.

Denna uppsats behandlar ämnet läsmotivation i en medieteknologisk kontext. Syftet är att bidra till kunskap kring huruvida mobilapplikationen Läs upp kan, eller inte kan, användas för att motivera barn i årskurs två till fem att läsa. Utifrån detta ändamål har en longitudinell studie genomförts i vilken sex barn använt applikationen under tre veckor. Empirisk data samlades sedan genom kvalitativa intervjuer med barnen, och deras respektive förälder, vid två tillfällen; efter en, samt efter tre veckors användning. För att utforska barnens initiala inställning till läsning genomfördes en baslinjeenkät innan försöket inleddes. Resultatet visar sammanfattningsvis; att olika aspekter av motivation är olika starka inom olika individer, och att applikationen därför har olika påverkan (samt varierad möjlighet till påverkan) på enskilda barn. Att applikationens tillvägagångssätt implicerar yttre aspekter för att motivera till läsning men Läs upp kan även ses främja inre läsmotivation. Att tillvägagångssättet har potential att både stärka och underminera barns upplevda självförmåga vilket kan påverka deras läsmotivation. Samt att applikationens limiterade urval boktitlar begränsar barnens möjlighet att välja läsmaterial vilket kan ha negativ effekt på deras upplevda autonomi och läsmotivation. / Application equals motivation? This essay considers the subject of reading motivation in a media technological context. The aim is to provide insight into whether the mobile application Läs upp can, or cannot, be used to motivate children in grades two to five to read. For this purpose, a longitudinal study was performed in which six children used the application for three weeks. Empirical data was gathered through qualitative interviews with the children, and their respective parent, on two occasions; after one and three weeks of use. To explore the children's initial approach towards reading, an initial baseline survey was conducted. The result shows, in summary; that different aspects of motivation are different in strength in different individuals. Therefore, Läs upp has different effects on (and mixed opportunity to effect) the individual child. The application's approach implies external aspects, it can however also promote intrinsic reading motivation. The application may potentially strengthen or undermine the child's self-perceived ability, which may affect their reading motivation. The narrow title selection limits children's possibility to choose reading materials, which can have a negative effect on their perceived autonomy and reading motivation.

Webb 2.0 skapar idag förutsättningar för nya typer av webbtjänster som använder sig av viljansom vi användare, har till att delta och bidra. Crowdsourcing är ett samlingsbegrepp för huranvändare över hela världen kan skapa värde och inriktar sig på att få många individer attdelta. Det kan röra sig om att skapa en ny logotyp till ett företag, samla in pengar till ett projekteller kategorisera data.I denna empiriska studie granskar vi innehåll, instruktioner och funktioner på fyracrowdsourcingtjänster för att undersöka hur deltagare motiveras till att delta. Vi utgår frånKaufmanns m.fl. motivationsmodell som är framtagen just för crowdsourcingdeltagande ochmotivationen bakom deltagandet. Utifrån motivationsmodellen har frågor formulerats somanvänds för att granska tjänsternas innehåll. Vi tittar på skillnader och likheter mellancrowdsourcingtjänster som erbjuder möjlig monetär ersättning och de som inte gör det. Vi tittarockså på relevansen i Kaufmanns m.fl. motivationsmodell.Att titta på skillnader och likheter visar sig vara otillräckligt och resultaten visar istället treprimära mönster. Ej varierande faktorer, där motivationsfaktorerna används i sammautsträckning mellan och inom kategorierna. Dessa är generellt applicerbaramotivationsfaktorer, framför allt faktorerna utveckla personliga färdigheter och externavärderingar. I det andra mönstret, faktorer varierande med kategori, hittar vi likheter inom menskillnader mellan kategorierna. Där står motivationsfaktorn tidsfördriv ut från de andrafaktorerna. Faktorer varierande oberoende av kategori, är det tredje mönstret som beskriverskillnader både inom och mellan kategorierna. T.ex. används motivationsfaktorn attmarknadsföra sig på olika sätt av samtliga tjänster. Utöver detta finner vi också stöd förKaufmanns m.fl. motivationsmodell och slutligen bekräftas fynd från tidigare studier. / Web 2.0 creates opportunities for new sorts of Web services that take advantage of the user’swill to participate and contribute. Crowdsourcing allows users all over the world to be a part ofcreating value. It might involve creating a logo for a new business, raise funds for a project orcategorize data.In this empirical study, we examine the content, instructions and functions of fourcrowdsourcing services, to determine how the services are creating motivation and participation.In 2011 Kaufmann et al. published a motivation model for crowdsourcing participation thataims to explain motivation behind the participation. The model contains thirteen motivationalfactors that we in this study developed into thirteen questions. We use these questions toexamine the content of the crowdsourcing services. Primarily we search for differences andsimilarities between services that offer possible monetary compensation and those who don’toffer any possible monetary compensation. We also want to test the relevance of Kaufmann’s etal. motivation model.Differences and similarities is shown to be insufficient to describe the findings made in thisstudy. Instead we identified three patterns. The first one has similarities within and between thetwo categories, where the motivational factors, human capital advancement and actionsignificance by external values, showed to have the strongest connection to this pattern. Thesecond pattern we found similarities within but differences between the categories, showed thatthe motivational factor, pastime, differs the most between categories. The third pattern,differences within and between categories, is the unexpected finding in this study. Among othermotivational factors, signaling is used differently by all the four services. We also found supportfor Kaufmann’s et al. motivation model, and finally confirmed findings from previous studies.

I frånvaro av reglering eller krav på transparens har riksdagsledamöterna själva makten att avgöra hur de hanterar yttre intressen i arbetet med beslutsunderlag. Således är det även deras ansvar att säkerställa att detta beslutsunderlag är väl balanserat. Studien syftar därmed till att skapa förståelse för hur väl integrerade riksdagsledamöterna är i sina kontakter med yttre intressen och hur ledamöterna hanterar yttre intressen i arbetet inför beslutsfattande. Genom att intervjua riksdagsledamöter kartlägger studien deras strategier och hantering av yttre intressen. Analysresultaten visar att ledamöternas strategier skiljer sig i fråga om passivitet och aktivitet i kontakterna och vidare huruvida de besitter metoder för att motverka obalans mellan olika intresseorganisationers möjlighet till inflytande. Obalansen kan ses kvarstå då vissa ledamöter inte arbetar för att eftersträva balans.Vidare visar studien på en samstämmighet mellan ledamöternas hantering av yttre intressen och partikulturer i den svenska riksdagen. Resultatet visar därmed att förståelse för partikulturer är gynnsamt för djupare förståelse för riksdagsledamöternas hantering av yttre intressen. Studiens resultat bidrar således till förståelse för hur riksdagsledamöterna navigerar och hanterar yttre intressen i arbetet med att säkerställa ett balanserat kunskapsunderlag inför beslutsfattande.

I denna forskningskonsumtionsuppsats genomfördes en litteraturstudie som är ett första examensarbete på 15 högskolepoäng med en utgångspunkt ifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys har genomförts. Uppsatsen handlar om huruvida elevers motivation påverkar deras akademiska prestationer i gymnasieskolan med inriktning på de naturvetenskapliga ämnena samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Tidigare studier ifrån PISA och TIMSS indikerar att elevers prestationer inom matematik och naturorienterande ämnen (NO-ämnena) har haft en negativ trend sedan början av 2000-talet, vilket riskerar att påverka Sveriges långa tradition att ha välutbildade människor inom ämnena då intresset för både naturvetenskap och matematik har kraftigt reducerats. Dessutom kan denna negativa trend påverka den nationella ekonomin i Sverige. Forskningen som har granskat har hittat tydliga samband mellan prestation och motivation hos elever i de naturvetenskapliga ämnena. Medan vissa artiklar bekräftar detta samband i gymnasieåldrarna är flera av artiklarna i denna uppsats avsedda för elever i lägre åldrar vilket går att argumentera att vara problematiskt att tillämpa i gymnasieåldern. Dock bör detta inte vara något problem då forskningen tyder på att sambandet mellan motivation och prestation är tydligt även på gymnasial nivå och anledningen till att artiklar i andra åldrar har valts är på grund av att det finns begränsad forskning i högre åldrar. Detta leder till att syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar gymnasieelevers motivation i de naturvetenskapliga ämnena och motivationens koppling till prestation, genom att analysera tidigare forskning inom forskningsfältet. Analysen visar att det tydligt finns en korrelation mellan akademisk prestation och motivation där två artiklar hänvisar en koppling att motivation ökar den akademiska prestationen samt att det finns flertal faktorer som påverkar elevers motivation gentemot de naturvetenskapliga ämnena. Några av dessa faktorer är föräldrarnas uppfostransstil till sina barn vilket ska präglas av värme och struktur, lärarens ledarstil som ska uppfylla vägledande, stödjande, deltagande och prestationsorientering, undervisningsmetoder, elevens egna intressen och skolans miljö. Frågebaserat lärande är en undervisningsmetod som har stark positiv korrelation med både motivation och akademisk prestation i denna analys. Fördelar som denna undervisningsmetod enligt flera artiklar är att elever lär sig mer, starkare samband mellan orsak och verkan, bättre kvalité i självstudier, bättre kritiskt tänkande, bättre utveckling inom kreativt tänkande, bättre målorientering, högre tillfredställelse vid lösta problem och högre motivation hos elever.

För läsinlärning finns det flera olika metoder att tillämpa. I studien undersöktes vilka styrkor respektive svagheter F–3 lärare ser med olika metoder för läsinlärning genom en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer. Sex lärare som arbetar inom F–3 intervjuades. Intervjusvaren analyserades med hjälp av teoretisk tematisk analys där följande teman skapades; “knäcka läskoden”, olika metoder, aktiviteter samt läromedel, utifrån det teoretiska ramverket bottom-up, top-down och interaktiva metoder där vi i analysen sökte efter metodernas styrkor och brister. I diskussionen ställs resultaten i relation till tidigare forskning. Denna forskning bidrar till en ökad förståelse för hur lärare använder och argumenterar för olika metoder vid läsinlärning. Resultatet visar att lärarna främst ser fördelar med olika metoder, då de inte lyfter bristerna. De betonar i hög grad betydelsen av att integrera både inre ledtrådar, som används vid bottom-up och yttre ledtrådar, som används vid top-down, samt interaktiva metoder, som kombinerar inre och yttre ledtrådar, i sin undervisning. Inre ledtrådar, såsom ljudningsstrategier och fonem-grafem-kopplingar, kombineras med yttre ledtrådar exempelvis, visuella hjälpmedel och bilder samt med talsyntes.

Abstrakt Syftet med den här studien är att undersöka och belysa vilka strategier som samhällskunskapslärare i årskurs 7-9 anser vara mest effektiva för att öka elevernas motivation och positiva inställning till lärande. Vår frågeställning: Hur arbetar samhällskunskapslärare för att öka elevers motivation? genomsyrar hela arbetet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där fem lärare från olika skolor har intervjuats.  Studien inleds med att ge perspektiv på elevers motivation där kopplingar till skolans styrdokument dras. Inledningen följs sedan av tidigare forskning som belyser perspektiv på elevers motivation i skolan, som ger en inblick i forskningsområdet. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är inre och yttre motivation, den didaktiska triangeln och relationskompetens. De här har bidragit med olika dimensioner för att tydliggöra och fördjupa resultatet. Resultatet kategoriseras i stor utsträckning utifrån de kategorier de teoretiska utgångspunkterna skapar: motivation, undervisningsstrategier och relationer. I resultat och diskussion framgår det att elevernas intresse för ämnet, tro på sin egen förmåga och relation till läraren är de stora påverkansfaktorerna på deras motivation.

Syftet med studien var att med en kvalitativ forskningsansats undersöka lärares upplevda möjligheter och utmaningar med programmeringsundervisningen i teknik ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Detta har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning har visat att lärare haft bristande ämneskunskaper, låg självkänsla och saknat tid för att implementera programmering i teknikundervisningen, något även denna studies resultat har visat.  Ramfaktorteorin har använts som teoretiskt ramverk för att synliggöra vilka faktorer lärare upplever som utmanande och möjliggörande i samband med programmeringsundervisningen i teknik. Studien har genomförts med avsikten att kunna formulera insikter kring vilka ramfaktorer som kan påverka denna undervisning. Resultatet visar att lärares inre ramar som ämneskunskaper och självförtroende har en stark påverkan på vilka möjligheter som finns för undervisningen i programmering och att det är utmanande att bedriva programmeringsundervisning utan skolans stöd. De yttre ramarna som skolans förhållningssätt och stöd samt tid upplevs utmanande på olika sätt utifrån de självupplevda inre ramarna.

No description available.