Syftet med uppsatsen är att beskriva hur poliser i yttre tjänst vid ett visst polisområde genomför ett förhör med en målsägande vid en misshandel och i vilken utsträckning de använder evidensbaserade metoder i sina förhör. Informanterna (N=7) har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Informanterna lägger stor vikt vid det fria berättandet under sina förhör. De berättar om ett strukturerat sätt som de genomför sina förhör på. Strukturen liknar PEACE-modellen, vilken är evidensbaserad. Det finns avvikelser från PEACE-modellen när det gäller förberedelser innan förhöret vilket tycks bero på tidsbrist. I PEACE- modellen kan flera fristående metoder inkluderas, vilka också har evidens. En av modellerna som kan inkluderas är den kognitiva intervjun. Den kognitiva intervjun innehåller olika delar, i studien framkommer att två delar av den kognitiva intervjun, perspektiv och kronologiskifte inte används av poliserna. Informanterna berättar att deras teoretiska grund lagts under utbildningen till polis men att de sedan utvecklat sin förmåga under det praktiska arbetet. / The purpose of the essay is to describe how police officers in external service at a police area conduct an interrogation with a plaintiff in an assault and to what extent they use evidence-based methods in their interrogations. The informants (N = 7) participated in semi-structured interviews. They attach great importance to the free narrative during their interrogations. They talk about a structured way in which they conduct their interrogations. The structure is similar to the PEACE model, which is evidence-based. There are deviations from the PEACE model when it comes to preparations before the hearing in the form of lack of time. In the PEACE model, several independent methods can be included, which also have evidence. One of the models that can be included is the cognitive interview. The cognitive interview contains different parts, the study shows that two parts perspective and chronological shift are not used by the police. The informants say that their theoretical foundation was laid during the training for the police, but that they then developed their ability during the practical work.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med att motivera elever i årskurs 7–9 i matematik. För att undersöka detta genomfördes klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i årskurs 7–9. Jag gjorde också litteraturstudier inom fältet för att kunna jämföra teori och praktik. I teoridelen tar jag upp inre respektive yttre motivation, och även samspelet mellan dessa. Utgångspunkten för uppsatsen är den så kallade Self Determination Theory (SDT) vilken jag redogör för. Det finns ett flertal studier där författarna argumenterar för att motivation har minst lika stor betydelse som intelligens för hur väl elever lyckas i matematik. De resultat jag fann bekräftar att motivation skapas genom att det till exempel finns en förtroendefull relation mellan lärare och elev. Vidare ger undersökningen vid handen att komponenterna i SDT-teorin, det vill säga, kompetens, självbestämmande och social tillhörighet är viktiga delar för elevernas motivation. Elever verkar till exempel bli mer motiverade då de får vara delaktiga och göra egna val.

Idrott är ett ämne som berör många människor från alla olika delar av samhället. Under 2010-talet har barnidrotten kommit att införskaffa en rad olika riktlinjer för att skifta fokus från resultatinriktning till målinriktning. Några riktlinjer som har varit omdiskuterade är avskaffandet av utslagning, resultat och tabeller i barnidrott upp till 12 års ålder. Syftet med studien är således att undersöka hur den organiserade barnidrotten upplevs ha förändrats sedan dessa riktlinjer tillkom. Ett sekundärt syfte är även att undersöka idrottsledares uppfattningar kring syftet med den organiserade barnidrotten. Det är en kvalitativ studie, där resultatet består av semistrukturerade intervjuer med fyra fotbollstränare och fyra brottningstränare. Det teoretiska ramverket studiens resultat analyserats med är socialiseringsteori och motivationsteori. Studien pekar på att samtliga tränare ser till barnets bästa och att de för en dialog med barnet om dennes idrottande. Resultatet pekar även på att tränarna vill ha resultat i barnens tävlingar då barnen ändå räknar resultaten. Tränarna menar att det handlar om samhällsfostran att lära barnen hantera både med och motgång. Slutligen pekar studien på att tränarna belyser att barnidrotten har flera syften där folkhälsan, socialisering och ett formande av goda samhällsmedborgare lyfts fram.

Studien undersöker hur yttre motstånd mot projekt hanteras i offentlig sektor, där åtta projektdeltagare genom en kvalitativ studie har intervjuats med semistrukturerade frågor för att svara på studiens grundläggande frågeställningar: hur hanterar projektgrupper yttre motstånd? och vilka strategier använder sig projektdeltagare av för att riskhantera yttre motstånd? Valet av respondenter skedde genom ett målinriktat urval av projektdeltagare, där samtliga har arbetat med aktuella projekt som mött yttre motstånd. Intervjuerna har sedan transkriberats och kodats genom tematisk analys vilket resulterade i fyra teman: En mejlkorg under lupp, Lämnad i sticket, Plikten framför allt och Rusta upp med en strategi. Resultaten visar att det yttre motståndet respondenterna råkat ut för kunde få konsekvenser för både projektarbetet och projektdeltagarna själva. Vissa intressenters aktiva motsättning bidrog till en högre arbetsbelastning för projektgruppen och att känna sig förberedd på att kunna möta motståndet bidrog till en känsla av ökad psykologisk trygghet. Studien visar att om projektdeltagarnas psykiska hälsa påverkades negativt kunde det innebära flera problem för att nå projektmålet, då ökad arbetsbelastning i kombination med att känna sig granskad och otrygg gjorde att en del av respondenterna kunde dra sig undan och till och med sjukskrivas under en längre tid.

This quantitative study aims to investigate motives for why members of a training facility choose to perform physical exercise. The study has been based on these four following questions: Is it mainly internal motives or external motives that form the basis for why members of a training facility choose to perform physical exercise? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and what type of training the members perform (Group training sessions or training on your own)? Is it possible to discern a relation between internal and external motives for physical exercise and gender? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and age? Using a survey have the questions been able to answer. This survey was sent out to a training facility in a medium-sized swedish municipality which has 1290 members that were allowed to decide whether or not to participate.  During the analysis work of the data collection, we have used the computer program SPSS Statistics to be able to discern frequency, relation and differences. In this way, we could understand that it is internal motives that primarily motivates these members to perform physical exercise. Some differences in the categories gender, age and type of exercise could also be seen in the analysis. To create a greater understanding of these results, we have taken support from various motivation theories and previous research about exercise and its health benefits. / Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka motiv till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning. Arbetet har utgått från dessa fyra följande frågeställningar: Är det främst inre eller yttre motiv som ligger till grund till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och vilken typ av träning medlemmarna utför (Gruppträningspass eller på egen hand)? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och kön? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och ålder? Med hjälp av en enkät har frågeställningarna kunnat besvarats. Denna enkät skickades ut till en träningsanläggning i en medelstor svensk kommun där dess 1290 medlemmar fick ta ställning till deltagande eller ej.  Under analysarbetet av datainsamlingen har vi använt dataprogrammet SPSS Statistics för att kunna urskilja frekvens, samband och skillnader. Därigenom kunde vi förstå att det är inre motiv som främst driver dessa medlemmar till att utföra fysisk träning. Vissa skillnader inom kategorierna kön, ålder och träningsform kunde även ses i analysen. För att skapa en större förståelse för dessa resultat har vi tagit stöd av olika motivationsteorier och tidigare forskning kring träning och dess hälsofördelar.

Då jag i mitt arbete som lärare i svenska undervisar eleverna med processkrivande som grundsyn och upplever att det underlättar skrivandet för eleverna, fann jag det intressant att undersöka om min uppfattning stämde. Jag har noterat att eleverna, även de med skrivsvårigheter, tar sig igenom den utmaning som skrivande kan innebära i skolan. Syftet med undersökningen var att finna svar på om undervisning med processkrivande som grundsyn kan ses som motiverande för eleverna. Utifrån självbestämmandeteorin kopplad till motivation gjorde jag en kvalitativ studie som relaterar till tidigare forskning kring processkrivande och motivation. Tidigare forskning visar bland annat på att processkrivande kan bidra till motivation och goda skribenter. Likväl finns det även studier som inte har visat samma resultat. Mitt resultat visade att mina elever ser processkrivande som hjälpsamt i undervisningen vilket jag tolkar som att det kan anses vara motiverande. Än tydligare i resultatet var att jag som lärare kan påverka elevens motivation på flera olika sätt. Återkoppling var den faktor som stack ut allra mest. Jag kan alltså bekräfta min uppfattning om att processkrivande som grundsyn i undervisning är hjälpsam och motiverande för eleverna.

Nej

The purpose of this study was to determine whether there was a difference in workmotivation between two generations (generation X + millennials) through examininghow the generations estimated their basic needs of satisfaction and whether there was asignificant difference in how the generations estimated their intrinsic and extrinsicmotivation in the workplace. The study was of a quantitative approach and wasconducted through a survey in which 53 participants participated. The instruments usedin the study were Basic Psychological Need Satisfaction Scale - Work Domain(BPNSFS) and Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS). BPNSFSmeasured the participants basic needs at work and WEIMS their inner and outermotivation as is based on the Self-Determination Theory. The results showed nosignificant difference in how the generations estimated their basic psychological needsat work. However there was a significant difference between the generations where themillennials rated their intrinsic motivation in the workplace higher than generation X,no significant difference was found in how the two generations rated their outermotivation.

Hållbarhet är ett begrepp som har växt i och med en ökad medvetenhet bland omgivningen, och som har resulterat i bland annat fler regleringar för stora företag avseende hållbarhet. Därmed har hållbarhetsarbeten fått en mer naturlig ingång hos stora företag, medan SME-företag inte haft samma förutsättningar till att arbeta med hållbarhet. Dock har ett ökat socialt ansvar, på grund av till exempel Agenda 2030, medfört att även SME-företag behöver ta större hänsyn till deras hållbarhetsarbete för att målen ska nås. SME-företag utgör en omfattande del av det svenska näringslivet, och för att Agenda 2030 ska vara uppnåeligt behöver dessa arbeta i linje med de globala målen. Tidigare forskning är främst inriktad på stora företag och deras motivation till hållbarhetsarbete, medan forskning avseende SME-företag kopplat till motivation inte uppmärksammats i samma grad. Även forskning inom Agenda 2030 belyser framförallt stora företag, samtidigt som studier gällande SME-företag har åsidosatts. Därmed strävar syftet efter att öka förståelsen för vad som motiverar SME-företag till att arbeta med hållbarhet samt hur SME-företag förhåller sig till Agenda 2030. Studien bygger på en kvalitativ metod, där data är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog nio respondenter som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, där samtliga deltagare i studien är hållbarhetsansvariga inom respektive SME-företag. Data från intervjuerna har transkriberats och reducerats ner till kategorier och koder som därefter har introducerats i empirin, vilket sedan har analyserats med tidigare teorier för att kunna identifiera likheter och olikheter inom fenomenet. Resultatet av studien visar att det finns en intern vilja hos ledningen inom SME-företag att arbeta med hållbarhet, men att de främst motiveras av vad deras intressenter efterfrågar. Hållbarhetsarbetet bör således vara tillräckligt omfattande för att motsvara intressenternas krav och de förväntningar omgivningen har på SME-företaget. Hållbarhetsarbetet är en nödvändig del för att SME-företaget ska ha en långsiktig överlevnad. Vidare går det att konstatera att Agenda 2030 har underlättat för SME-företag att implementera och fastställa hållbarhetsmål inom organisationen, men att det dock inte har givit någon särskild förändring på SME-företags hållbarhetsarbeten. Därmed kan det behövas ytterligare regleringar för att Agenda 2030 ska ha en tydligare påverkan hos SME-företag. / Sustainability is a concept that has grown due to increased awareness among the society, which has resulted in, among other things, more regulations for large companies regarding sustainability. Thus, sustainability practices have received a more natural entrance in large companies, while SMEs do not conduct sustainability practices under the same conditions at all. However, increased social responsibility, due to for example Agenda 2030, has led to that SMEs also need to show greater consideration of their sustainability practices in order to achieve the goals. SMEs constitute an extensive part of the Swedish business community, which means that they also need to operate in line with Agenda 2030 in order for the global goals to be reachable. Previous research has primarily focused on large companies and their sustainability practices, while SMEs linked to motivation has not received the same degree of attention. Research within Agenda 2030 also emphasizes large companies in particular, whereas studies concerning SMEs have been disregarded. Thus, the aim is to increase the understanding of what motivates SMEs to conduct sustainability practices and how SMEs relate to Agenda 2030.  The study is based on a qualitative method, where data is collected through semi-structured interviews. A total of nine respondents participated who were selected based on a convenience sample, where all participants are responsible for sustainability within each SME. Data from the interviews have been transcribed and reduced down to categories and codes which have subsequently been introduced in the empirical study, and has then been analyzed with previous theories in order to be able to identify similarities and differences within the phenomenon. The study shows that there is an intrinsic volition at the management within SMEs to conduct sustainability practices, but that they are primarily motivated by what their stakeholders demand. Therefore, sustainability practices should be sufficiently extensive to match the stakeholders' requirements and the expectations the society has on the SME. Sustainability practice is a necessary part for SMEs to have a long-term survival. Furthermore, it can be stated that Agenda 2030 has made it easier for SMEs to implement and set sustainability goals within the organization, but that it has not resulted in any particular change in SMEs' sustainability practices. Thus, further regulations may be needed for Agenda 2030 to have a clearer impact on SMEs.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv vilken roll kemiläraren har för att stärka elevers motivation,samt belysa hur läraren bedriver undervisning i ämnet som hjälper eleverna att bli motiverade i kemiämnet. Undersökningen genomfördes  med fem kemilärare på högstadiet i två grundskolor i södra Sverige. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in impirin.