Idrottsrörelsen är stor i Sverige med flera miljoner medlemmar där fotboll är den största idrotten. Föreningsidrotten bidrar med en rad fördelar, både fysiska och psykiska. Trots detta är det fler som väljer att sluta idrotta, speciellt tjejer. Coronapandemin slog till under 2020 och har bidragit med konsekvenser för både samhället och idrotten. Utmaningarna har varit stora för idrotten på grund av alla restriktioner och detta kan påverka motivationen hos idrottsutövare. Syftet med studien var att undersöka hur coronapandemin har påverkat motivationen till att fortsätta inom föreningsidrotten hos några utvalda 18 till 23 åriga damfotbollsspelare. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Till studien rekryterades sex stycken respondenter från olika fotbollslag. Inklusionskriterier för urvalet var att respondenterna skulle vara damfotbollsspelare mellan 18 och 25 år som spelade förra säsongen (2020) och fortfarande spelar. Koder och teman identifierades i intervjusvaren för att svara på studiens syfte. Idrott kan ses som en samhällsnytta på många sätt, både för individen själv och för hela samhället. Människor får bättre livskvalité genom att idrotta, vilket medför ett bättre mående. Därför har författarna i denna studie valt att fokusera på de personer som väljer att fortsätta inom idrotten. För att analysera resultatet användes självbestämmande teorins tre psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet visar att motivationen till fotbollen har påverkats under coronapandemin för att det funnits mycket osäkerhet kring när och om matcher kommer att spelas. Motivationen kan minska när tävlingsmomentet försvinner och det inte finns något att träna för. Trots detta finns en stark vilja att fortsätta för att det fortfarande är roligt att spela fotboll och tillhöra ett lag. Gemenskapen, rutiner och att träna är de främsta faktorerna för fortsatt deltagande.

Fotboll är en högintensiv sport med intermittent arbete och har höga krav på den aeroba förmågan. För att utveckla den aeroba förmågan hos fotbollsspelare används ofta small sided games (SSG). Träningsmetoden liknar match men spelas på mindre yta med färre spelare. I ett idrottssammanhang visar tidigare forskning på samband mellan inre motivation och större upplevd glädje till aktiviteten, så även uthållighet i att utföra aktiviteter till hands. Detta kan komma att påverka idrottares utveckling samt prestation. Studien jämförde yttre fysisk belastning (Total distans (TD), sprintlöpningar (SL), höghastighetslöpningar (HHL), accelerationer (ACC) och deaccelerationer (DEC) i SGG mellan olika planstorlekar och antal spelare. Vidare undersöktes om spelarnas typ av motivation skiljde sig mellan uppläggen, samt om samband mellan motivationsformerna och yttre fysisk belastning fanns. Sjutton fotbollsspelare (18 ± 1 år) från ett pojklag deltog i studien. Global Positioning System data samlades in via Polar Team Pro applikation som tilldelades av fotbollsklubben. Planstorlek för uppläggen var 7 mot 7(7vs7); 50m x 35-45m, 4 mot 4(4vs4); 32m x 20m. Distansen var längre i SSG 7vs7 än i SSG 4vs4 (p <0.05), spelare gjorde även fler accelerationer (p <0.05) såväl som deaccelerationer (p <0.05) i SSG 7vs7. En enkät baserad på Situational Motivation Scale (SIMS) användes för att identifiera spelarnas motivationsform; Inre motivation, identifierad reglering, extern reglering och amotivation. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i motivationsform mellan SSG 7vs7 och SSG 4vs4. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan amotivation och TD i SSG 7vs7, samt ett mellan identifierad reglering och SL i SSG 7vs7. Studien visar att olika upplägg av smålagsspel påverkar den yttre fysiska belastningen hos unga fotbollsspelare på olika sätt samt att spelarnas motivationsform kan påverka utfallet av träningen och utvecklingen. Vidare krävs mer forskning på unga fotbollsspelare för att säkerställa pålitliga resultat. / Soccer is a high intensity sport with intermittent work that puts high demands on aerobic ability. To develop the aerobic ability for soccer players it’s common to use small sided games (SSG). The training method resembles a real match but is played on a smaller area with fewer players. In a sports context, previous research shows a connection between internal motivation and greater perceived happiness to the activity, as well as perseverance in performing activities at hand. This may affect the athlete's development and performance. This study compared the external load (Total distance (TD), sprints (SL), high speed running (HHL), accelerations (ACC) and decelerations (DEC) in SSG between different pitch sizes and number of players. Furthermore it was studied whether there was a difference between the motivation and sizes and whether there was a correlation between motivation and external load. Seventeen soccer players (18 ± 1 years) from a soccerc academy participated in the study. Global Positioning System data were collected from the Polar Team Pro application, allocated from the football club. SSG pitch sizes were 7vs7; 50m x 35-45m, 4vs4; 32m x 20m. TD were longer in SSG 7vs7 than in SSG 4vs4 (p <0.05), players made more accelerations (p <0.05) and decelerations (p <0.05) in SSG 7vs7. A survey based on the Situational Motivation Scale (SIMS) was used to measure the players' form of motivation; Internal motivation, identified regulation, external regulation and amotivation. The results showed no significant differences between SSG 7vs7 and SSG 4vs4 for the motivation forms. The results showed a significant negative correlation between amtoviation and TD in SSG 7vs7, and in identified regulation and SL in SSG 7vs7. This study shows that different layouts of SSG affect the external load of young soccer players in different ways and that the players’ motivation can affect the outcome of training and development. More research is needed on young soccer players to ensure reliable results.

Detta ämne valdes eftersom det har upptäckts att matematik anses vara ett tråkigt ämne i skolan, som inte kan användas och anpassas till det vardagliga livet och anses därmed vara ett onödigt ämne (Jenner, 2004). Däremot enligt Skolverket i kommentarmaterial till kursplanen i matematik 2017, leder ämnet matematik till ett logiskt och nyanserat tänkande som kan hjälpa en att lösa olika problem i livet. Därför valde jag att fördjupa mig i att försöka hitta olika metoder som kan motivera elever till att lära sig matematik. Syftet med den här studien är att dels utreda elevernas motivation inom matematik påverkas av olika arbetsformer och studera olika metoder för att motivera elever till matematik i årskurs 7-9. För att uppfylla syftet med examensarbetet användes undersökningsmetoderna: enkätfrågor, observation samt intervju med några lärare. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som påverkar elevernas motivation i skolan bland annat relationen mellan lärare och elev, lärarens tydliga strukturer, en lugnare miljö för att skapa trygghet hos elever samt varierande och stimulerande arbetsformer för att bedriva intressant och meningsfull undervisning. Slutsatsen är att läraren spelar en central roll när det gäller att uppmuntra och motivera sina elever. Detta innebär att varje elev med hjälp av sina lärare och ansvariga kan skapa sin egen metod för att i sin tur skapa en slags motivation för att lära sig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kemilärarna kan motivera sina elever att lära sig ämnet och hur de kan bedriva undervisning i ämnet och hjälpa eleverna på högstadiet att bli mer motiverade, samt väcka elevernas intresse för ämnet. Samt vad den laborativa momenten betyder för elevers motivation, dessutom på vilket sätt påverkas elevernas motivation deras lärande. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Kalmar, där tre kemilärare och nio elever på högstadiet, på olika nivåer, intervjuades. Resultaten visade att lärarna använder tre olika sätt att motivera eleverna, det första är att motivera teorin med hjälp av laborativa inslag, det andra är att anknyta kemin till vardagsnära situationer, och det tredje är att motivera eleverna genom att berömma dem. Inre och yttre motivation har stor betydelse för elevernas lärande och det finns olika orsaker som påverkar elevernas motivation: lätt och roligt att lära sig, svårt att lära sig, social press, betyg och laborationsarbete. Studien visar också ett positivt samband mellan motivation och elevers studieresultat.

En förutsättning för att möta de krav som råder på arbetsmarknaden för unga arbetstagare är att inneha arbetsmotivation. Arbetsmotivation är ett samlingsnamn för faktorer som påverkar människans sätt att agera i olika situationer och kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation innebär en känsla av fri vilja där individen agerar utifrån intresse att skapa tillfredsställelse på arbetsplatsen. Yttre motivation innebär att skapa en tillfredsställelse genom yttre konsekvenser, vilket kan vara belöningar. Syftet med denna studie är således att undersöka arbetsmotivation med fokus på inre och yttre motivationsfaktorer bland unga vuxna i åldern 20–25 år utifrån en kvalitativ ansats. Det är även av intresse att studera om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor. Materialet har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att ansvar, kompetensutveckling och feedback är inre motivationsfaktorer som påverkar unga vuxnas arbetsmotivation. De yttre motivationsfaktorerna är belöningar, sociala relationer samt tydliga riktlinjer. Det råder även ingen större skillnad mellan män och kvinnor vad det gäller arbetsmotivation. Utöver detta visar resultatet att unga vuxna anser att ett arbete i slutändan inte ska betraktas som ett jobb utan som en rolig aktivitet för att uppnå maximal arbetsmotivation. / A presumption for meeting the demands of the labor market for young workers is to have work motivation. Work motivation is a generic label for factors that influence a person's way of acting in different situations and can be divided into internal and external motivation. Internal motivation means a sense of free will where the individual acts on the basis of interest in creating satisfaction in the workplace. External motivation means creating satisfaction through external consequences. The purpose of this study is to study work motivation with focus on internal and external motivational factors among young adults aged 20-25 years based on a qualitative approach. It is also of interest to study if there is any difference between gender. The material was collected through ten semi-structured interviews and analyzed on the basis of a thematic analysis. The result shows that responsibility, skills development and feedback are internal motivational factors that influence young adults' work motivation. The external motivating factors are rewards, social relationships and clear guidelines. There is also no major difference between men and women in terms of work motivation. In addition, the results show that young adults believe that a job in the end should not be regarded as a job, but as a fun activity in order to achieve maximum work motivation.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur incitamenten ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter påverkar en säljares motivationsgrad.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt angreppssätt där vi utifrån teorin har ställt hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 100 fastighetsmäklare. En korrelationsanalys utfördes i Jamovi och därefter analyserades resultatet och slutsatser drogs genom att besvara hypoteserna.   Resultat och slutsats: Både ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter har en stark påverkan på både den inre och yttre motivationen hos fastighetsmäklare i Stockholm. För att incitamenten ska ha en positiv påverkan på motivationen krävs det även att det finns en rättvisa i hur den ekonomiska ersättningen bestäms och delas ut samt även att befordringar sker på ett rättvist sätt. Fastighetsmäklarna behöver känna en kontroll över sin ekonomiska ersättning och på det viset kunna påverka lönen för att det ska vara ett motiverande incitament.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad lärare såg för hinder och möjligheter i sitt arbete med att skapa intresse och motivation hos sina elever. En kvalitativ metod valdes för att fördjupa förståelsen för lärarnas tankar om det som både hindrar och möjliggör intresset och motivationen. I analysarbetet söktes efter teman som framkom i intervjuerna. Resultatet visade att samverkan, goda relationer med föräldrar och elever sågs som bra möjligheter till att stötta eleverna att bli motiverade. Deltagarna i studien ansåg att i sitt arbete som lärare behövs ett positivt och öppet bemötande av eleverna. Tydliga ramar och krav på eleverna sågs som viktiga möjligheter för motivationen och intresset. De huvudsakliga hindren som beskrevs i studieresultatet var resursbrist och tidsbrist, där även samverkan med kollegor också upplevdes som hinder. Informanterna beskrev kommunikationen med föräldrarna som begränsande, dels genom föräldrars attityder till skolan och språkliga hinder. Hinder som lärarna redogjorde för kunde förstås med stöd av ramfaktorteorin. Resultatet visade att god samverkan och ett fungerande nätverk runt eleven är viktigt för elevens utveckling. Det framkom även att om elever ska motiveras och intresseras måste skolan få de resurser som krävs för att läraren utan hinder ska kunna motivera och intressera sina elever. Resultatet visade även att de ramar som finns idag är för snäva eftersom många lärare utsätts för så mycket stress på arbetet att de till sist blir sjukskrivna.

Denna studie handlar om F-3 lärares perspektiv när det kommer till hur elever motiveras i matematikklassrummet. Syftet med studien är, dels att med motivationsteorin Selfdetermination Theory (SDT) som utgångspunkt, få kunskap om hur F-3 lärare arbetar för att motivera elever i matematikundervisningen. Studien syftade även till att utifrån teorins påståenden och tidigare forskning undersöka vilken potentiell påverkan som lärarnas beskrivna matematikundervisning kan få för elevers motivation.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex verksamma F-3 lärare intervjuades vid olika tillfällen. Genom att använda semistrukturerade intervjuer erbjöds lärarna en stor frihet i att formulera egna svar om sina individuella uppfattningar. Det meningsbärande innehållet sorterades och analyserades med hjälp av en matris som skapats utifrån studiens teoretiska referensram, och på så vis synliggjordes mönster, likheter och skillnader i lärarnas intervjusvar.  Resultatet visade att lärarna framhåller sex betydelsefulla faktorer som i olika utsträckning eftersträvas och används för att motivera elever i matematikundervisningen: balansen mellan autonomi och struktur, individanpassning, ett kooperativt lärande, ett aktivt värdegrundsarbete, sitt eget engagemang för matematikämnet samt deras förhållningssätt vid tilldelning av feedback. När det kommer till studiens andra frågeställning visade resultatet även att samtliga sex faktorer potentiellt kan få en påverkan för elevers motivation i matematikundervisningen. Genom att sätta faktorerna i relation till SDT och tidigare forskning identifierades att fyra av faktorerna potentiellt kunde ha en påverkan på elevers inre motivation, medan två av faktorerna kunde ha en påverkan på elevers yttre motivation.

Fysisk inaktivitet är ett välkänt globalt samhällsproblem då det är en av de största riskfaktorerna dödlighet. En stillasittande och fysiskt inaktiv livsstil ökar risken att drabbas av hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes (WHO, 2020). Genom att träna regelbundet kan man bland annat förstärka sin muskulära styrka, öka sin respiratoriska kapacitet och förbättra sin kardiovaskulära hälsa för att därmed bli fysiskt kapabel att leva ett fysiskt aktivt liv (U.S. department of human services, 1998). För att vi ska kunna träna regelbundet och ge oss själva de fysiska förutsättningarna som behövs för att leva fysiskt aktiva livsstilar behöver vi vara motiverade till att träna regelbundet. För att vi ska vara motiverade till att träna behöver vi träna under förutsättningar som skapar och bibehåller motivationen till att vara fysiskt aktiva (Weinberg & Gould, 2014). Syftet med den här undersökningen var att jämföra motivation till fysisk aktivitet inom föreningsidrott med träningsformer utanför föreningsidrotten. Undersökningen genomfördes genom två olika metoder för datainsamling. En kvantitativ enkätundersökning kring motivationsfaktorer med utgångspunkt i variabler från enkätinstrumentet Mpam-r och Self determination theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000). En kvalitativ intervjuundersökning kring motivationsfaktorer och målsättningsinriktning med utgångspunkt i både SDT och Achievement goal theory (AGT) (Duda & Hall, 2001). Resultatet från undersökningen visar att föreningsidrottarna motiveras mer av faktorer kopplat till SDT och en inre motivation jämfört med icke-föreningsidrottarna som motiveras mer utifrån utseende-faktorn och en yttre motivation. Föreningsidrotten är den träningsmiljö som skapar bäst förutsättningar för uppgiftsinriktade målsättningar medan träningsformer utanför föreningsidrotten tenderar att bidra till resultatinriktade målsättningar. Undersökningsgruppen som utifrån deltagarnas uppskattningar skapar och bidrar till att ha den mest långsiktigt hållbara motivationen till fysisk aktivitet är icke-föreningsidrottarna.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 1 uttrycker öka deras motivation och lärande i matematik utifrån frågeställningen: Vad framträder i elevernas resonemang kring vilka faktorer som är viktiga för elevers motivation till matematikämnet? Studien grundar sig på en tematisk analys av elevintervjuer från elever i årskurs 1, och elevsvaren analyseras utifrån motivationsteorin Self Determination Theory. I tidigare forskning framkommer det att elever bland annat motiveras av att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att olika arbetssätt motiverar dem olika mycket vilket också framkommer i den här studien. Något som inte har presenteras som en motivationsfaktor i tidigare forskning men som framkommer i den här studien är att arbetsron i klassrummet påverkar elevernas motivation. Genom resultatet av denna studie kan verksamma och blivande lärare anpassa sin matematikundervisning utifrån vad och hur elever motiveras.