Syftet med den här kvantitativa studien är att få reda på om det finns skillnader mellan personer som har svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk vad det gäller att upptäcka avvikelser i genuskongruens, specifikt med en/ett och sin/sitt. Totalt sex deltagare (tre med svenska som andraspråk) deltog i denna småskaliga experimentella undersökning. Som förväntat visade det sig att de som har svenska som andraspråk har generellt svårare att upptäcka avvikelser i genus med ett undantag. Det reflexiva possessiva pronomenet sitt utmärkte sig genom att andraspråkstalare la märke till avvikelserna kring just detta pronomen i hög grad. Trots att detta var en småskalig studie och det därför är svårt att veta om resultaten går att generalisera till större grupper visades att exponering till språket och inlärningsåldern hade betydelse för den receptiva språkfärdigheten. På detta vis replikerades resultatet från tidigare studier. / Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab)

Studien syftar till att kartlägga förskolpedagogers uppfattningar om deras arbete- och utveckling av flerspråkighet och flerspråkiga barns förstaspråk i utbildningen. Samt i vilken omfattning flerspråkiga pedagogers språkliga resurser i andra språk än svenska tillvaratas i utbildningen.  För insamling av data valdes kvantitativ metodansats med semistrukturerad enkät. Enkäten besvarades av 132 respondenter och analyserades med statistik och tematisk analys.  Resultatet visade att tre fjärdedelar (75,5%) håller med helt och hållet eller håller med om att det är svårt att arbeta med/inkludera barns förstaspråk i utbildningen. Två femtedelar (42%) av förskolpedagogerna benämner och synliggör ofta vardagliga ord/begrepp på flerspråkiga barns förstaspråk i vardagen. För planerade aktiviteter och undervisning framgår att det mer frekvent är vardagliga ord/begrepp som alltid eller ofta används och synliggörs på flerspråkiga barns förstaspråk av pedagogerna 35,4%, i jämförelse med kunskapsrelaterade ord/begrepp 27,7%. Mer än hälften (53,9%) av de förskolpedagoger som inte talar ett språk som förekommer i barngrupp, men har en kollega som gör det  efterfrågar i mycket hög eller hög grad kollegans kompetens för det egna arbetet i vardagen.  Slutsatsen är att studien bidrar till att kartlägga omfattningen av förskolpedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barns förstaspråk i utbildningen. majoriteten förskolpedagoger uppfattar arbetet som svårt. Däremot inkluderar de flerspråkiga barns förstaspråk i vardagen och i undervisning, och vardagsrelaterade ord/begrepp är mer frekvent förekommande. Flerspråkiga pedagogers språkliga kompetenser tenderar tillvaratas i utbildningen i varierad grad. / The study aims to map pre-school educators`perceptions of their work and development of multilingualism and multilingual children´s first language in education. And the extent to which multilingual educators`linguistic resources in languages other than Swedish are utilized in the education.  För data collection, a quantitative method approach was chosen with a semi- structured questionnaire. The questionnaire was answered by 132 respondents and analyzed with statistical and thematic analysis.  The results showed that three quarters (75,5%) agree completely or agree that it is difficult to work with/include children´s first language in education. Two- fifths (42%) of pre.school educator often name and make visible everyday words/concepts in the first language of multilingual children in everyday life. For planned acitivities and teaching, it appears that it is often more frequent everyday words/concepts that are always or often used and made visible in multilingual children`s first language by the educators 35,4%, in comparison with knowledge-related words/concepts 27,7%. more than half (53.9%) of the pre-school educators who do not speak a language that occurs in a group of children, but have a colleague who does so demand a very high or high degree of the colleague`s competence for their own work in everyday life.  The conclusion is to study to contribute to mapping of pre-school educators`perceptions of the work with multilingualism and multilingual children´s first language in education. The majority of preschool educators perceive the work as difficult. On the other hand, multilingual children´s first language includes everyday life and teaching, and everyday-related words/concepts are more frequent. Multilingual educators`language skills tend to be utilized in the education to a varying degree.

Syftet med mitt arbete är utifrån läroplanen studera vilket stöd till språkutveckling elever med annat modersmål får, för att kommunicera och för att underlätta inlärning. Arbetets frågeställning kretsar kring pedagogernas resonemang om tvåspråkiga elevers lärande gällande modersmål och svenska, samt tvåspråkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Jag har i min undersökning utgått ifrån kvalitativa intervjuer som metod. Intervjupersonerna var två pedagoger och tre elever på introduktions programmet Individuella Alternativ.Språkets betydelse för identitet och kultur belyses samt vikten av att kunna variera sitt språk efter den kontext det används i, d.v.s. skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk. Arbetet behandlar även förstaspåksbehärskning och andraspråksbehärskning bland tvåspråkiga elever, samt pedagogernas respektive elevernas syn på modersmål och svenska. Pedagogernas arbetssätt och elevernas upplevelser kring dessa arbetssätt tas också upp i arbetets empiriska avsnitt. Några slutsatser kring just intervjupersonernas syn på modersmålet och arbetssätt presenteras i slutdiskussion; t.ex. elevernas och pedagogernas olika åsikter angående modersmål. I detta avseende är det intressant att se att elevernas inställning till modersmålsundervisningen är att lära sig så mycket som möjligt av sitt respektive modersmål för att kunna kommunicera med familj och släkt, medan lärarna ser modersmålsundervisningen som något som är viktigt för inlärning av svenska. En annan slutsats som också är intressant är att lärarna har i allt större utsträckning börjat ta till sig Gibbons idéer och lämnar det traditionella arbetssättet bakom sig

Modersmålslärare och klasslärares syn på samarbete / First language teachers' and class teachers' view of collaboration

Dagens skola möter en stor del elever med utländsk bakgrund som sedan tidigare har med sig annat språk, andra erfarenheter och andra kunskaper än vad övriga eleverna har när de kommer in i den svenska skolan. En del av de här eleverna klarar inte skolans mål och uppnår inte kunskapskraven som ska uppnås i kunskapsmålen enligt läroplanen. Orsaken bakom detta är att många av de eleverna inte behärskar undervisningsspråket tillräckligt för att tillägna nya kunskaper och gå vidare med sitt lärande.Syftet med denna uppsats är att kartlägga studiehandledningens roll som en stödåtgärd för att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt självkänsla. Studiens avsikt har varit att belysa samarbetet mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare/studiehandledare som en viktig faktor för att få flerspråkiga elever mer delaktiga i klassrummet.För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie och gjorde intervjuer med fem lärare från två kategorier, varav två är modersmålslärare och tre ämneslärare som jobbar i grundskolor i Helsingborgs kommun.Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, förstärker deras självförtroende och ger dem det stöd de behöver för att kunna klara sitt skolarbete. Enligt studiens resultat klarar många flerspråkiga elever av att uppnå skolans mål efter att de får studiehandledning på sitt modersmål. Dessutom påvisar resultatet brister i samarbetet mellan modersmålslärare (som i mitt fall är studiehandledare), och att det samarbetet sker för sällan.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhällsorienterande ämnena i en mångkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hänsyn till i samband med sin undervisning. Vårt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena. Uppsatsen utgår från våra frågeställningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hänsyn till i samband med undervisning för andraspråkselever vid de samhällsorienterande ämnena? Följande underfrågeställningar tillkommer;I vilken utsträckning tillämpas det sociala samspelet för att gynna såväl första- som andraspråkselever i samband med den samhällsorienterande ämnesundervisningen?Vad för resurser tillämpas för att uppnå en likvärdig utbildning?Empirin är inhämtad från verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad. Vi har analyserat empirin som därefter ställts i relation till tidigare forskning. Vi hade som krav att skolorna skulle vara mångkulturella och att pedagogerna är verksamma inom antingen de samhällsorienterande ämnena eller inom de naturorienterande ämnena. Detta med anledning av att det kräver en viss struktur på undervisningen då eleverna möter kontext med ämnesspecifika ord/begrepp som vi, under vår utbildning, blivit varse om kan vara problematiska i en heterogen klass. Vår empiri visar på vikten av tydlighet såväl vid planeringen som vid undervisningen då det skapar möjlighet för eleverna att vara delaktiga i vad som komma ska. Det framgår även av empirin att det finns moment som tar längre tid att genomföra och introducera pga. att det krävs att klassen tillsammans bearbetar texterna. Bearbetning av texterna medför att fler elever kan tillägna sig kunskap eftersom det finns de som tappar motivation och självförtroende i mötet med kontexter vars språk inbegriper svåra ord/begrepp. Empirin ger oss också insikt om att som pedagog se undervisningen som en resurs i sig då det inte är självklart att ha förmånen med modersmålslärare i klassrummet.

I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras föräldrar ser på att barnen har fått sin läs- och skrivinlärning på sitt förstaspråk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda på vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lära sig läsa och skriva på albanska och sedan successivt slussas in i undervisning på andraspråket, svenska. Syftet var också att ta reda på om det har gynnat elevernas andraspråksutveckling så att det kan leda till bättre måluppfyllelse för de tvåspråkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 föräldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter har jag sammanställt elevernas och föräldrarnas berättelser. Det man kan konstatera är att respondenterna är nöjda med projektet i sin nuvarande form. Respondenterna upplever att eleverna har fått möjlighet att förbättra sina skolkunskaper och samtliga är positivt inställda till skolan där projektet har bedrivits. Resultaten kan ses som ett tecken på att skolans satsning på förstaspråket kan innebära en framgångsfaktor för eleverna.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka strategier och metoder som läraren kantillämpa för att differentiera undervisning för flerspråkiga elevers inlärning av matematik imellanstadiet. Studien syftar till att erbjuda en ny insikt om ett differentierat arbetssätt ochskapar en medvetenhet om vikten av anpassningar när det gäller matematikundervisning fördenna elevgrupp. Genom att erbjuda flera strategier för pedagoger som arbetar medflerspråkiga elever syftar denna studie till att öppna upp möjligheter att utveckla pedagogiskastrategier och att effektivt integrera dessa resurser i klassrummet. Utifrån detta syfte skapadestvå forskningsfrågor:- På vilka sätt kan läraren arbeta differentierat för att stödja flerspråkiga eleversmatematikinlärning?- Vilka utmaningar kan läraren möta under arbetet med differentiering inommatematikundervisning för flerspråkiga elever?Denna litteraturstudie baseras på systematiska sökningar i ERIC-EBSCO-databasen.Resultatet visar att förhållandet mellan språk- och matematikinlärning har en fundamentalroll. Resultatet pekar också på att differentierad bedömning är en nödvändig komponent föratt rättvist mäta och stödja elevernas framsteg och att differentiering kan skapa ett effektivtlärande. Trots detta visar resultatet att vissa utmaningar kan uppstå, exempelvis läraresosäkerhet om sin förmåga att anpassa uppgifter på ett individanpassat sätt. Resultaten belyserockså lärarens möjligheter att undvika dessa utmaningar och skapa en inkluderande lärmiljöför flerspråkiga elever i matematik genom att till exempel använda visualisering ochdifferentiering. / The aim of this systematic literature review is to investigate strategies and methods thatteachers can apply in their classrooms to individualize the teaching, assessment and supportof multilingual students of mathematics in middle school.The purpose is to create anawareness of the importance of adaptations when it comes to teaching mathematics for thisgroup of students. This study represents many opportunities to develop pedagogical strategiesand to effectively integrate these resources into the classroom. From this aim, two researchquestions were formed:- What strategies might the teacher employ to support multilingual students throughdifferentiated mathematics teaching?- What difficulties might a teacher encounter during the work with differentiation inteaching mathematics for multilingual students?The literature review is based on systematic searches on the ERIC- EBSCO database. Theresult declares that the relationship between language and mathematics learning has afundamental role. The result also declares that differentiated assessment is a necessarycomponent to fairly measure and support student progress. Differentiation can promoteeffective learning. Despite this, the result shows that some difficulties could still occur, suchas teachers' uncertainty about their ability to adapt tasks in an individualized way. However,the results have also highlighted the teacher's role in avoiding these challenges and creatingan inclusive learning environment for multilingual students in mathematics by, for example,using visualization and manipulatives.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskaper om hur F–3-lärare arbetar i svenskundervisningen för att hjälpa nyanlända elever med deras språkutveckling. Kvalitativ intervjumetodik tillämpades i studien. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, då åtta F–3-lärare intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet visar att F–3-lärarna använder sig av flera strategier för att stötta och främja nyanlända elevers språkutveckling. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns utmaningar vid arbetet med nyanlända elever. Slutsatsen är att samarbete mellan olika yrkesgrupper, cirkelmodellen, bildstöd och kroppsspråket är framgångsrika, samt att tidsbrist och otillräckliga kunskaper är två utmaningar.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan aktivt använder barnens förstaspråk som en resurs och en stödstruktur under undervisning. Genom att belysa strategier, metoder och goda exempel som främjar barnens språkutveckling och lärande genom att integrera deras modersmål i undervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med speciellt fokus på scaffolding. Vi använde oss av en kvantitativ enkätmetod med integrerade kvalitativa inslag för att få svar på vår frågeställning. För att säkerställa omfattande täckning, distribuerade vi vår enkät via flera Facebook-grupper för förskole yrkesverksamma. Enkäten skickades även till rektorer för vidarebefordran till deras anställda. Denna strategi möjliggjorde en bredare målgrupp och inkluderade olika perspektiv inom förskoleverksamheten. Resultaten pekar på att pedagoger upplever utmaningar i förskolan och det är av största vikt att dessa utmaningar adresseras för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Utmaningarna kan relatera till olika aspekter, såsom tillgänglighet och användning av förstaspråksmaterial samt svårigheter i kommunikationen med flerspråkiga barn. Denna studie betonar behovet av att stärka förskolornas förmåga att inkludera och stödja barnets förstaspråk för att skapa en positiv lärandemiljö för alla barn i förskolan. Slutsatsen betonar det väsentliga behovet av att konstruera en gynnsam lärandemiljö som gagnar samtliga förskolebarn. Denna process kräver att pedagoger ständigt förfinar sina färdigheter och justerar sina undervisningsmetoder för att effektivt adressera de mångfacetterade behoven hos barn med varierande språkliga och kulturella bakgrunder. Genom att integrera stöd för barnets förstaspråk och aktivt främja en positiv attityd mot mångfald har förskolor möjligheten att gestalta en miljö där varje barn inte bara känner sig inkluderat utan också aktivt deltagande i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>