In the field of inclusive education and children in need of special education, the access to the general curriculum plays a significant role. Methods mentioned in the curriculum display the pedagogical vision within specific school systems and furthermore how teachers are expected to practice. Comparing curriculums from nations with different school systems can put national education systems in a wider perspective. Although the curriculums were studied out of their contexts, some interesting findings were ascertained. The study, performed with hermeneutic textual analysis and based on a comparison of the national curriculum of England, Finland, New Zeeland and Sweden, shows a difference in both frequency of methods mentioned, the way they are presented as well as what kind of methods each curriculum proposes. The New Zealand curriculum provides a demonstration of using inclusive education for all pupils while the Swedish and the Finish curriculums propose special methods when educating children being in special needs. The English curriculum also aims for inclusive education, but without the wide frequency of methods found in the New Zealand curriculum.

Abstract   The aim of this study is to highlight some teacher’s experiences about their teaching strategies, methods and approaches to their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9. This study intends to answer three research questions which are: Which kind of approaches does the teachers have about their strategies as they proceed from in their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9?, Which kind of approaches do the teachers have about their methods as they proceed from in their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9?, What do the teaches declare about their approaches to mathematics teaching for primary pupils with learning diabilities in grades 7-9?   The basis for the study is qualitive research and consists of interviews with four teachers in two schools in the same muncipality in Sweden. All of which teach students with intellectual disabilities in mathematics. The study´s theory choice is one of a socio-cultural perspective about learning in mathematics. The research has a qualitative approach and the analysis and the result is based on four interwievs with four teachers from different schools in the Stockholm area. The result of the study shows that all the teachers that participated apply strategies and plan mathematics teaching (differentiate) for every individual students needs. The results also show that teachers who teach students with intellectual disabilities applies many different methods to meet their students differences and particular needs. All participants in the study agree that the mathematics that their students have learnt during secondary school can increase the possibilities for the students to participate in societies different decision making processes in daily life. The teachers also saw mathematics as an important part of the knowledge needed in everyday life. The conclusion of the research is that the four teachers that participated in the study and that teach mathematics to students with intellectual disabilities in years 7-9 have a similar way of working towards planning lessons and the different methods they use. They also have a similar approach towards teaching mathematics to students with intellectual disabilities. / Sammanfattning   Syftet med studien är att belysa några lärares uppfattningar om deras strategier, metoder och förhållningssätt gällande matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurserna 7-9. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: Vilka uppfattningar har lärarna om sina strategier som de utgår ifrån i sin matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? Vilka uppfattningar har lärarna om sina metoder som de utgår ifrån i sin matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? Vad uppger lärarna att de har för förhållningsätt till matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för studien och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare undervisar grundsärskoleelever i matematik. Studiens teorival är det sociokulturella perspektivet på lärandet i ämnet matematik för grundsärskolan i årskurs 7-9.   Studiens resultat visar att samtliga lärare som deltog i studien uppger att de lägger upp strategier och planerar matematikundervisningen efter varje elevs individuella behov och deras förutsättningar. Resultatet visar även att de lärare som ingår i studien som undervisar grundsärskoleelever i ämnet matematik uppger att de utgår från många olika metoder och modeller för att möta upp elevers olikheter och dess olika individuella behov. Alla deltagare som deltog i studien uppger att de var överens om att matematikkunskaperna eleverna fått med sig från grundsärskolan skulle kunna öka möjligheten för eleverna att delta i samhällets olika beslutsprocesser i det dagliga livet. Lärarna uppger att de även såg att matematikämnet som en del i att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i vardagslivet.   Studiens slutsats är att de fyra lärare som deltog i studien och som undervisar i grundsärskolans matematik i årskurs 7-9 uppger att de har ett liknande arbetsätt gällande planeringar av undervisningen och dess olika metoder som de arbetar kring. De uppger även ett liknande förhållningssätt angående matematikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare. / This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.

No description available.

En genusteoretisk stickprovskontroll. Uppsatsen genomlyser Camilla Grebes Älskaren från huvudkontoret ur ett genusteoretiskt perspektiv med focus på Luce Irigaray teorier. Inledningsvis presenteras Luce Irigaray övergripande och hennes arbete ställs i relation till Simone de Beauvoirs. Irigarays teorier om maskulint och feminint subjekt gås igenom och teoridelen avslutas med ett destillat av teorierna här kallat; typiska drag. Utifrån dessa typiska drag analyseras delar, utvalda med heuristisk metod, av Camilla Grebes roman Älskaren från huvudkontoret från 2015. I analysen diskuteras utöver undersökningen och de presenterade teorierna även paralleller till Janice Radways Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext. Resultaten av undersökningen och slutsatsen diskuteras och ifrågasätts. / <p>--</p>

<p>Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.</p>

<p>Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare.</p> / <p>This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.</p>

No description available.

Prodromes of schizophrenia or prodromes of psychosis are a relatively new and expanding field of interest in psychiatric research. They are seen by some researchers as the initial symptom of having schizophrenia and have become a crucial topic in early psychosis research and intervention. In this thesis current psychiatric research publications were analysed and eleven prospectively psychotic patients were interviewed. The research publications analysed were applyed on the information given by the patients, and the analysis showed that it was easy to find prodromes or prodrome-like phenomena in all the collected interviews. In addition a second analysis was performed on the material, a phenomenological psychological analysis, showing a more subject-oriented dimension of the interviews. This led to a further aim, analysing what explanations could be given of these phenomena. There are probably many possibilities of getting the diagnosis of schizophrenia, but the examples in this study show that long-term abuse, often sexual actually can trigger psychiatric conditions corresponding to the definition of “prodromes of schizophrenia” according to some psychiatric publications as well as “schizophrenia” according to DSM and ICD. This means that trauma and/or neglect proved to be a likely partial causal condition of the prodrome- like phenomena or schizophrenia to occur. However, trauma has not been shown to be a necessary condition for the occurrence of prodrome-like phenomena or schizophrenia. In the discussion of the results some consequences deriving from using different interpretations and explanations of the phenomena are analysed, for example using the prodromes of psychosis for the assessments of a coming psychosis, especially schizophrenia. I emphasize, because of the results of the phenomenological case analyses, the value of several dimensions of understanding prodrome-like phenomena as well as schizophrenia and schizophrenia-like conditions, especially as early as the initial phase. / Prodromalfasen till schizofreni är ett relativt nytt begrepp och det utgör ett expanderande intresseområde för psykiatrisk forskning. Förändringar i prodromalfasen ses av vissa forskare som de första tecknen på schizofreni, och dessa fenomen har kommit i fokus speciellt vad gäller tidig upptäckt och intervention inom schizofreniforskning. I denna avhandling analyseras åtskilliga psykiatriska texter som behandlar prodromalfasens fenomen. I den empiriska studien har elva personer, som senare utvecklat psykotiska symtom, intervjuats.  Två etablerade listor på prodromalfenomen testades på det empiriska materialet. Resultaten av den analysen visade att de gick att finna prodromalliknande fenomen hos alla intervjuade patienter. En andra fenomenologisk och mer subjektorienterad analys av det empiriska materialet genomfördes parallellt. Resultaten av de två analyserna ledde till ett tredje fokus för avhandlingen, nämligen frågan om möjliga kausalförklaringar till de prodromalliknande fenomenen. Det finns förmodligen många orsaker till att en person uppvisar symtom som överensstämmer med diagnosen schizofreni. Exemplen i denna studie visar dock att långvariga, ofta sexuella, övergrepp kan leda till psykiatriska tillstånd som överensstämmer med fenomen i prodromalfasen och med själva diagnosen schizofreni enligt kriterierna i DSM-IV och ICD-10. Avhandlingens huvudhypotes är således att svåra trauman utgör delorsaker både till prodromalliknande fenomen liksom till tillstånd som diagnosticerats som schizofreni. Avhandlingens resultat ger dock ingen anledning att anta att trauman utgör nödvändiga betingelser för schizofreni. I avhandlingens resultatdiskussion lyfter författaren fram några viktiga konsekvenser av olika definitioner av begreppen prodromalfenomen och schizofreni bl a vad avser förslag till terapeutiska interventioner. Mot bakgrund av resultaten från den fenomenologiska analysen understryks vikten av en bred förståelse av prodromalliknande fenomen liksom av fenomen som diagnosticeras som schizofreni.

Den här studien syftar till att få ökad kunskap om på vilka sätt utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan arbetar med validering av reell kompetens. Metoden som används är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju personer som arbetar hos olika anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. Med utgångspunkt i tidigare forskning om validering och olika perspektiv på kunskap, kompetens och lärande visar de viktigaste resultaten att informanterna ser reell kompetens som en möjlighet men hur informanterna synliggör den skiljer dem åt. Ett ständigt närvarande orosmoln för informanterna är att subjektiviteten påverkar tillförlitligheten vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten i deras arbete. Studien belyser utmaningen att arbeta med validering av reell kompetens. Komplexiteten är stor vilket visar sig både i tolkning av centrala begrepp, subjektivitetens ständiga närvaro samt att informanterna efterfrågar tydliga riktlinjer och generaliserbara metoder. / The aim of this study is to increase the knowledge on how organizers of higher occupational educators work with recognition of prior learning (RPL). The method used is semi-structured interviews with seven professionals from seven different educational organizers of higher occupational education. With a starting point in earlier research and on different views on knowledge, competence and learning are the most interesting findings that the informants look upon recognition of prior learning as a possibility, but the way the informants visionalize RPL differs. An ongoing air of consciousness is how subjectivity influences the reliability, which in the next step can have a great impact of the legal rights of the individuals. The study stresses the challenge working with RPL. There is a great complexity shown in differences in interpreting central concepts and that the subjectivity is always present. The informants ask for guidelines and methods possible to generalize.