<p>Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland. Syftet med studien var att studera lärares upplevelser av Sapere-metoden i Västmanland, hur tillämpningen påbörjades, vilka förväntningar som fanns samt vilka möjligheter och hinder som påträffats under processen. Insamlingen av data skedde genom intervjuer med lärare och intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att skolorna började tillämpa Sapere-metoden eftersom en person på skolan blev inspirerad. Förväntningarna handlade om en utveckling hos barnen, att bryta trender i samhället samt förväntningar att fortsätta arbetet med metoden i framtiden. Möjligheter är att metoden går att använda i alla skolämnen, att den utövas praktiskt samt går i linje med läroplanen. Hinder i arbetet är tidsbrist, kostnaden samt utbyte av personal i skolan.</p> / <p>Studies show that measures are required to reduce Swedish children’s intake of sugar and fat and to increase their intake of fruits and vegetables. Schools role in promoting a healthier diet in children must be given a greater attention. Teachers must take care of the opportunities they have that in the teaching mediate a positive view on food and meals. Sapere-method is an educational method and the aim is to practice pupils in their ability to use all their senses, to develop their language use and in the long term improve their food habits. This method is applied in schools in Västmanland. The aim with this study was to study teacher’s experiences of the Sapere-method in Västmanland, how the method was applied, what expectations there was, and what opportunities and obstacles encountered during the process. Data collection was done by interviewing teachers and the interviews were analyzed using a content analysis. The results of the study show that the Sapere method was applied because a person at the school became inspired. Expectations were a development of the children, to break the trends in society and expectations to continue the work in the future. The opportunities are that the method can be used in all school subjects, that is practiced practical and is in line with the curriculum. Obstacles in the method are lack of time, the cost and exchange of personnel in the school.</p>

<p>Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.</p>

<p>Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i. Resultatet visade både på hinder och möjligheter när det gällde fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Slutsatsen var att personalen hade stora kunskaper kring omvårdnadsåtgärder vid depression men det fanns ett stort behov av förbättrade rutiner för fysisk aktivitet vid depression för linneliggande patienter.</p> / <p>Depression and mental illness is now a major health problem. Although the physical health benefits are well known, there are few in health care that uses physical activity as complementary treatment of depression state. The purpose of this qualitative study was to identity and describe staff's experience and views on physical activity as part of psychiatric care for depression condition. The study was a qualitative study of structuring focus group interviews who were analyzed using content analysis in which a major theme; To have knowledge and ideas but not getting to it, two themes and seven subthemes, was the result. The results of the study showed that nursing staff felt that it was better before when it was a more structured life with exercise and planned activities of each department that the patients would participate in. The results showed both obstacles and opportunities in terms of physical activity as health care measure. The conclusion is that the staff has knowledge of care measures for depression but it is a great need for improved physical activity on depression for patients in psychiatric clinic.</p>

<p>Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera. I denna studie analyseras enbart de sjöar som ingår i recipientkontrollprogrammet samt nio variabler som är kopplade till övergödningsproblematiken. Dessa variabler är siktdjup, syrgashalt, fosfat-P, totalfosfor, Nitrat+Nitrit-N, ammonium, totalkväve, klorofyllhalt och kvävefosforkvot. Resultatet från trendanalysen visar att det finns en signifikant trend i 36 utav 132 genomförda trendanalyser. Skattningen av styrkan visar att framför allt variablerna syrgas, Nitrat+Nitrit-N, ammonium och klorofyll bör utvärderas närmare vad gäller provfrekvens och tidsperiod om dessa fortsättningsvis ska ingå i recipientkontrollprogrammet.</p>

<p>The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication.</p><p>The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like. Time also work in favour of competence as experience is developed over time. The results lead to the conclusion that both the motive for and the aim of competence development is the creation of a meaningful and manageable reality.</p> / <p>Undersökningens syfte är att studera hur anställda i kunskapsföretag utvecklar kompetens för att klara det dagliga arbetet Fokus ligger på den informella kompetensutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om lärande och kompetensutveckling, organisationsförändring och utvärdering samt professionell reflektion. I undersökningen används narrativ analys och intervjuer vilket baseras på uppfattningen att kunskap om verkligheten bara kan nås genom språk och kommunikation.</p><p>De huvudsakliga resultaten visar att kompetens utvecklas genom erfarenhet, social interaktion, kommunikation och dialog med medarbetare och kunder. De postmoderna uppfattningarna om den snabba (tekniska) utvecklingen och kravet på att vara uppdaterad påverkar starkt informanternas syn på arbetslivet, liksom känslan av att inte ha tillräckligt med tid för all den kompetensutveckling som önskas. Men tiden arbetar också för kompetensen eftersom erfarenhet är något som utvecklas över tid. Resultaten leder fram till slutsatsen att både drivkrafterna till och målet för kompetensutveckling är att skapa en begriplig och hanterbar verklighet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken.</p><p>Kärnfrågan i uppsatsen blir således:</p><p> Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?</p><p> Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.</p><p> Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.</p><p> Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken. Kärnfrågan i uppsatsen blir således:  Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?  Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.  Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.  Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.

The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication. The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like. Time also work in favour of competence as experience is developed over time. The results lead to the conclusion that both the motive for and the aim of competence development is the creation of a meaningful and manageable reality. / Undersökningens syfte är att studera hur anställda i kunskapsföretag utvecklar kompetens för att klara det dagliga arbetet Fokus ligger på den informella kompetensutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om lärande och kompetensutveckling, organisationsförändring och utvärdering samt professionell reflektion. I undersökningen används narrativ analys och intervjuer vilket baseras på uppfattningen att kunskap om verkligheten bara kan nås genom språk och kommunikation. De huvudsakliga resultaten visar att kompetens utvecklas genom erfarenhet, social interaktion, kommunikation och dialog med medarbetare och kunder. De postmoderna uppfattningarna om den snabba (tekniska) utvecklingen och kravet på att vara uppdaterad påverkar starkt informanternas syn på arbetslivet, liksom känslan av att inte ha tillräckligt med tid för all den kompetensutveckling som önskas. Men tiden arbetar också för kompetensen eftersom erfarenhet är något som utvecklas över tid. Resultaten leder fram till slutsatsen att både drivkrafterna till och målet för kompetensutveckling är att skapa en begriplig och hanterbar verklighet.

Problem: Hur tillfredställda är bankkunder med sin banks tillgänglighet? Vilka kundsegment efterfrågar utökad service och hur lönsamma är de? Syfte: Genom vår studie av bankernas olika kundsegment och med dessas innehavande ekonomiska engagemang i banken, avser vi att belysa kundernas attityder och uppfattningar kring bankernas utökade tillgänglighet, och vad de efterfrågar i sitt möte med banken. Teori I vår teoretiska referensram behandlar vi främst fem olika teoriområden; försäljningsarbetets utveckling, positionering, banktjänster, service, relationsmarknadsföring samt gruppsegmentering. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod för vår studie. Vår undersökning omfattas av 103 svarande respondenter med en genomförd enkät. Resultat: Banktillgängligheten överlag är en mycket viktig servicefaktor. Studiens respondenter är nöjda med tillgängligheten, samtidigt som efterfrågan mot en utökad tillgänglighet är mycket låg. Vidare visar vår studie att de kunder som har ett stort ekonomiskt engagemang också är de kunder med högst lönsamhet. Vad kunderna initialt efterfrågar är låga priser, samtidigt som efterfrågan av personlig rådgivning är stor.

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.