The aim was to explore how the first page of a student newspaper has been changed over time since it was founded in the 1960´s. This thesis explores how the front page of the student newspaper Lösnummer has been changed since it was founded in 1966. It concerns the location and frequency of elements and it is based on theories of layout, the first page and visual communication In addition, the thesis develops a new kind of method for determining the location of elements on the type area. The method is based on the hexadecimal number system. It is formed as a grid which is placed on the first page to determine the location of the elements. It concludes that the frequency of elements had its peak during the 1970´s and has ever since decreased gradually. Image placement has gone from being scattered all over the front page to be centered and increase in size. / Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en studenttidning har förändrats sedan den grundades på 1960-talet. Denna avhandling undersöker hur framsidan av studenttidningen Lösnummer har förändrats sedan den grundades 1966. Den behandlar placering och frekvens av element och är baserad på teorier om layout, första sidan och visuell kommunikation. Avhandlingen utvecklar en ny typ av metod för fastställande av placeringen av elementen på förstasidan. Metoden bygger på det hexadecimala talsystemet då ett rutnät placeras på första sidan för att bestämma placeringen av elementen. Slutsatsen av undersökningen visare att frekvensen av elementen hade sin höjdpunkt under 1970-talet och har sedan minskat successivt. Bildernas placering har gått från att vara utspridda över hela framsidan till vara centreras och öka i storlek.

Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i. Resultatet visade både på hinder och möjligheter när det gällde fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Slutsatsen var att personalen hade stora kunskaper kring omvårdnadsåtgärder vid depression men det fanns ett stort behov av förbättrade rutiner för fysisk aktivitet vid depression för linneliggande patienter. / Depression and mental illness is now a major health problem. Although the physical health benefits are well known, there are few in health care that uses physical activity as complementary treatment of depression state. The purpose of this qualitative study was to identity and describe staff's experience and views on physical activity as part of psychiatric care for depression condition. The study was a qualitative study of structuring focus group interviews who were analyzed using content analysis in which a major theme; To have knowledge and ideas but not getting to it, two themes and seven subthemes, was the result. The results of the study showed that nursing staff felt that it was better before when it was a more structured life with exercise and planned activities of each department that the patients would participate in. The results showed both obstacles and opportunities in terms of physical activity as health care measure. The conclusion is that the staff has knowledge of care measures for depression but it is a great need for improved physical activity on depression for patients in psychiatric clinic.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet. Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010.   Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning. Detta valde jag att göra genom en kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsteknik. Studien har sin utgångspunkt i fenomenografin. I studien har fyra verksamma lärare intervjuats. Resultatet visade två skilda uppfattningar av individanpassad undervisning: Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning och Individanpassad undervisning som utopi. Det som blev tydligt i resultatet är att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning är den kategori som var mest frekvent förekommande i det empiriska materialet, det vill säga lärarna uppehöll sig i intervjuerna kring resonemang som kan hänföras till innehållet i den beskrivningskategorin. Lärarna ger alltså uttryck för att de använder sig mycket av individanpassad undervisning. Innan studien antog jag att lärarna i större utsträckning skulle se den individanpassade undervisningen som något som de ville jobba med, men inte ansåg sig ha tid, resurser eller möjligheter till. Vid en analys av relationen mellan de skilda uppfattningarna kunde det konstateras att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning kan betraktas i ett elevperspektiv som mer utvecklande än kategorin Individanpassad undervisning som utopi. / According to the curriculum (Lgr11) and Education Act (SFS 2010:800) is the teacher's assignment to individualize their education. These policy documents are clearer about the individualized education than previous policy documents have been. My experience was that this wasn´t done fully as it should. With this as background, I wanted to investigate teachers' understanding of individualized education. This made my purpose to examine and study the teachers' different conceptions of individualized education. This, I chose to do through a qualitative approach to interview data collection techniques. The study was based on phenomenography. The study has four active teachers interviewed. The results showed two different conceptions of individualized education: Individually tailored teaching as a general principles of teaching and individualized education as a utopia. What became clear in the results is that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching is the category most frequently occurring in the empirical material. The teachers expressed that they use a lot of individualized education as a general principle of teaching. Before the study, I assumed that teachers in the greater would see the personalized education as a utopia, as something they wanted to work with, but felt they had time, resources or opportunities. When analyzing the relationship between the different positions, was it clear that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching can be seen in a student perspective as more developed than the category Individually tailored teaching as a utopia.

<p>Medier som TV och Internet finns tillgängligt på flera områden omkring oss, vilket gör att det blir svårt att undgå dem. Eftersom TV-tittande har blivit en del av vårt vardagsliv kan den bestämma en hel del över hur vårt liv ser ut och man kanske kan säga att ”vi är vad vi tittar på”.</p><p>Syftet med vårt arbete är att studera barnens förhållande till TV och Internet, som i sin tur förhoppningsvis ska ge oss en inblick i hur de ser på sig själva, dels som barn, men också som blivande tonåringar. Av den anledningen har de tilldelats begreppet Tweeners. Problemformuleringen som vi här kommer att utgå ifrån är: Varför spelar TV och Internet en så stor del i de unga människornas liv? Hur hjälper medierna till att forma deras identitet?</p><p>Metoden som vi har använt oss av var den kvalitativa, eftersom vårt syfte var att få förståelse för barnens förhållande till TV och Internet. Den åldersgrupp vi använt oss av är barn mellan 9-12 år och har medgivits full anonymitet. Skälet till att vi valde just TV och Internet är för att de är en så stor del av deras vardag och kan även ses som ett hjälpmedel till skapandet av identiteter.</p><p>Diskussionerna under intervjun visade att barn använder sig väldigt mycket av olika medier i vardagen, varav TV och Internet är de populäraste och flitigast använda. Det som kanske är mest populärt på TV bland barnen är inte nödvändigtvis de program som är riktade till dem i första hand utan till den vuxna publiken. Här kan vi se att de följer program som Desperate Houseviwes och Two and a half men. Genom TV-programmen lär sig barnen mycket om hur de är att leva i olika delar av världen och hur olika grupper av människor lever. Även Internet kan hjälpa barnen att forma deras identitet genom att de främst använder chatt där de bland annat låtsas vara någon annan. På så sätt kan de leka med sina identiteter.</p>

Today 70 percent of the people residing in nursing homes are undernourished. One way to avoid that an individual is affected by malnutrition it is a necessity that the meals is customized after special needs current among other things as energy and protein. Food record is a method that can be used to examine and evaluate if an individual is getting sufficient nutrition and energy to cover the daily needs. For those suffering from malnutrition it is recommended to eat energy and protein enriched diet. Aims The aim is to compare the intake of energy and macronutrients in a group of elderly people living in a nursing home in southern Sweden before and after the introduction of an energy and protein enriched diet based on newly developed recipes. Methods Food record was made during four days. Food record means that everything that is consumed by an individual is noted precisely. The food records were performed during four days and were then nutritionally calculated in DietistNet. In our analysis we used a paired t-test and a significance level of 5 percent were used in all hypothesis tests. Results The intake of energy, fat and protein significantly increased when the energy and protein enriched diet was introduced. The amount of finished portions that by size corresponded with a reference portion increased from 22 to 75 percent. Conclusion When the energy and protein enriched diet was introduced the intake of energy, protein and fat was significantly increased and the mean amongst the participants reached the nutrition recommendations from NNR. / Idag är cirka 70 procent av de som är bosatta på särskilda boende konstaterat undernärda eller i riskzonen för undernäring. En metod för att undvika att en individ drabbas av undernäring är att måltiderna anpassas efter särskilda behov med avseende på bland annat energi och protein. Kostregistrering är en metod som kan användas för att undersöka och värdera om en individ får i sig tillräckligt med makronutrienter och energi för att täcka dagsbehovet. För de som lider av undernäring kan en energi- och proteinrik kost (EPR-kost) rekommenderas. Syfte Syftet är att jämföra intag av energi och makronutrienter bland äldre på ett särskilt boende i södra Sverige före och efter införande av EPR-kost baserad på nyutvecklade recept. Material och metod Kostregistrering innebär att allt som konsumeras av en individ noteras med exakthet. Kostregistreringarna genomfördes under fyra dygn och näringsvärdesberäknades i DietistNet. I analysen användes ett parat t-test och en felrisk på 5 procent användes vid alla hypotestest. Resultat Intaget av energi, fett och protein ökade signifikant då EPR-kost infördes. Antalet uppätna portioner som storleksmässigt motsvarade en referensportion ökade från 22 till 75 procent. Slutsatser Då EPR-kost infördes ökade intaget av energi, protein och fett signifikant och medelvärdet bland deltagarna uppnådde näringsrekommendationerna enligt NNR.

Medier som TV och Internet finns tillgängligt på flera områden omkring oss, vilket gör att det blir svårt att undgå dem. Eftersom TV-tittande har blivit en del av vårt vardagsliv kan den bestämma en hel del över hur vårt liv ser ut och man kanske kan säga att ”vi är vad vi tittar på”. Syftet med vårt arbete är att studera barnens förhållande till TV och Internet, som i sin tur förhoppningsvis ska ge oss en inblick i hur de ser på sig själva, dels som barn, men också som blivande tonåringar. Av den anledningen har de tilldelats begreppet Tweeners. Problemformuleringen som vi här kommer att utgå ifrån är: Varför spelar TV och Internet en så stor del i de unga människornas liv? Hur hjälper medierna till att forma deras identitet? Metoden som vi har använt oss av var den kvalitativa, eftersom vårt syfte var att få förståelse för barnens förhållande till TV och Internet. Den åldersgrupp vi använt oss av är barn mellan 9-12 år och har medgivits full anonymitet. Skälet till att vi valde just TV och Internet är för att de är en så stor del av deras vardag och kan även ses som ett hjälpmedel till skapandet av identiteter. Diskussionerna under intervjun visade att barn använder sig väldigt mycket av olika medier i vardagen, varav TV och Internet är de populäraste och flitigast använda. Det som kanske är mest populärt på TV bland barnen är inte nödvändigtvis de program som är riktade till dem i första hand utan till den vuxna publiken. Här kan vi se att de följer program som Desperate Houseviwes och Two and a half men. Genom TV-programmen lär sig barnen mycket om hur de är att leva i olika delar av världen och hur olika grupper av människor lever. Även Internet kan hjälpa barnen att forma deras identitet genom att de främst använder chatt där de bland annat låtsas vara någon annan. På så sätt kan de leka med sina identiteter.

Utgångspunkten i uppsatsen är, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsättningar att lyckas, måste budskapet: 1. först och främst bli mottaget, d v s uppfattas av en tänkt mottagare. 2. därefter tolkas korrekt, d v s avsändarens och mottagarens förståelse måste stämma överens. 3. sist, men inte minst, väcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa självförtroende, d v s tro att kunna omsätta budskapet i praktiken. Tre metoder analyseras utifrån ett lärandeperspektiv vilket bygger på fenomenografiska principer om att förmedla lärande samt erfarande av lärande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras är: 1. Ifråga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen. 2. Ifråga om förståelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell. 3. Ifråga om att väcka engagemang och självförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell. Det visar sig att samtliga metoder bör kunna användas för att förmedla lärande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lärandeperspektivet. En slutsats som dras är, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, är att mottagaren som en människa med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istället läggs på att utforma kommunikationen så den stämmer överens med hurdan människan (mottagaren) är, är det tänkbart att chansen ökar att få fler åhörare vilka förstår och tar till sig ett förmedlat budskap. Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av människan, bör användning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlätta ett budskaps passage genom de barriärer som hindrar mottagande, förståelse och formulering av aktivitet. / The premise of this thesis is that a successful communication of a message throughout an organisation requires that the message: - first and foremost is received, i e perceived by an intended recipient. - is properly interpreted, i e the sender’s and the receiver's understanding of the message must match. - last, but not least, stimulates involvement, i e stimulates the willingness to take in the message and gives the self-confidence to translate the message into practice. Three methods are analyzed from a learning perspective based on phenomenographic principles. The principles are about facilitating learning by creating the architecture of variation and by building a relevance structure. The three methods analyzed are: 1. In terms of receiving messages – the dual advertising model. 2. In terms of understanding – Ongstad’s triadic positioning model. 3. In terms of commitment and confidence to formulate a task – Palmer’s multimodal coaching model. From the chosen phenomenographic learning perspective, all methods turn out to be useful. One conclusion that may be drawn from the study is, that a possible reason behind unsuccessful communication of a message, is that the receiver as a human being with personal characteristics and problems is not taken into account. Therefore, if focus is placed on designing communication so it matches the receiver, the chance increases to get more listeners who understand and take in the conveyed message. As the three analyzed methods relate to various aspects of the human being, the use of all three together may facilitate the message through the barriers that prevent the message from being received, understood and applied.

Policy documents in the public library field, such as the library legislation, local political goals and intra-library plan documents, often include ambitious but ambiguous formulations. This two years master’s thesis examines the relationship between four policy documents and library practice in a local context. The theoretical framework is inspired by a sociocultural theory developed by the Swedish professor of pedagogical psychology Roger Säljö. The theory emphasizes the importance of context to learning and development. The thesis’ method is a case study. The study compares how § 8 of the Swedish library legislation is interpreted in three local policy documents and how the clause is implemented in local library practice. The local library practice studied is the work of one working group which has the special assignment to implement the statutory commission for public libraries to provide special attention to immigrants and other minorities. The main empirical material is hence derived from analysis of four policy documents and from qualitative interviews with the five members of the working group. The method of analysis can be described as a questioning in three stages. What is stated by the documents and the informants? What do the statements mean in relation to other statements? And finally: how can the statements be understood in relation to the theoretical framework and to results from previous research? The main result of the analysis is that the policy documents do not function as a determinant context of library practice. Instead the policy documents play roles as tools used by the library staff to fulfill situational needs in the local library practice. In the conclusion I argue for further research on the content of policy documents and the function of policy documents in library practice. One possible aim of such research could be to enhance librarians’ abilities to use policy documents to serve their professional purposes.

Sedan 2004 har en stor ökning skett av ensamkommande barn i Sverige och år 2014 kom över 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn är ett barn som kommer utan sina föräldrar eller någon som företräder föräldrarna. Det vanligaste hälsoproblemet hos ensamkommande barn är psykisk ohälsa, på grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv. Syftet med denna studie är att beskriva vad omgivande aktörer har för uppfattning om ensamkommande barns förutsättningar för god hälsa. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av åtta kvalitativa enskilda intervjuer. Intervjupersonerna var människor som på något sätt har kontinuerlig kontakt med ensamkommande barn i en mindre kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. De etiska forskningsprinciperna samt kvalitetskriteriet tillförlitlighet har beaktats under undersökningens gång. I resultatet framkom att integrering, stöd och engagemang från samhället, skolan och omgivande aktörer upplevdes som förutsättningar för ensamkommande barns hälsa. Flera faktorer ansågs ha påverkan på ensamkommande barns hälsa, exempelvis trauman, utbildning, sociala relationer och möjlighet till fritidsaktiviteter. De omgivande aktörerna upplevde att dessa faktorer även kunde påverka och vara avgörande för varandra. Slutsatserna blev att det finns vissa faktorer som i större utsträckning upplevs påverka ensamkommande barns förutsättningar för hälsa. Trots att de ensamkommande barnen i viss mån anses ha goda förutsättningar finns det flera sätt att förbättra och öka deras möjligheter till god hälsa. / Since 2004, the amount of unaccompanied children in Sweden has increased and 2014 over 7000 children came here. An unaccompanied child is a child who is coming without its parents or someone who can act in their place. The most common health problem among unaccompanied children is mental illness, for instance because of traumatic incidents in their lives. The aim of this study is to describe the involved persons’ opinions about unaccompanied children’s opportunities for good health. The surveys for the study have been conducted by eight qualitative separate interviews. The persons interviewed were people who in some way have continuous contact with unaccompanied children in a smaller district in the middle of Sweden. The interviews were analyzed in a manifest content analysis. The ethic principles for research and trustworthiness have been observed during the study. The result shows that integration, support and engagement from the community, school and persons involved were experienced as conditions for unaccompanied childrens health. Several factors were considered influence unaccompanied children’s health, for example trauma, education, social relations and the possibility of recreational activities. The persons involved considered that these factors also could influence and be crucial for each other. The conclusions were that there are some factors that to a greater extent are experienced to influence unaccompanied children’s opportunities for good health. Even though the unaccompanied children in some degree are considered to have good opportunities, there are several ways of improving and increasing their possibilities for good health.