Av de kvinnor som genomgår vaginalförlossning drabbas 85% av förlossningsbristningar, och följderna av dessa kan variera från lätta besvär till svåra komplikationer. En förutsättning för att kvinnan ska få rätt behandling är en korrekt diagnostik. Majoriteten av bristningarna handläggs av barnmorskor, och tidigare forskning har visat att kunskapen och kompetensen inom området varierar. Studiens syfte var att kartlägga svårigheter i barnmorskors arbete med att undersöka och bedöma vaginalbristningar efter förlossning. En enkätundersökning med barnmorskor som handlagt 72 förlossningar på en mellanstor förlossningsklinik vid ett svenskt sjukhus genomfördes under en period av 7 veckor. Resultatet visade att de vanligaste hindren vid granskning av bristningar var blödning och smärta hos patienten och de vanligaste svårigheterna var att identifiera strukturer och vävnader i bristningen. I en fjärdedel av fallen tog handläggande barnmorska stöd av kollega eller läkare, och några barnmorskor skattade sin kunskap och kompetens inom området som otillräcklig. Behovet av kollegialt stöd och av fortbildning och träning uttrycktes hos barnmorskor med både kort och lång erfarenhet. Det finns ett behov av fortsatt forskning om blödning som hinder för bedömning av förlossningsbristningar och av utvärdering av smärtlindringsmetoder. / Of all women undergoing vaginal birth, 85% sustain some form of perineal trauma and the consequences vary from smaller problems to severe complications. An accurate diagnosis of the trauma is necessary for it to be adequately treated. A majority of the perineal and vaginal ruptures are managed by midwives, and earlier research has shown that there is a considerable variation in midwives knowledge and skills concerning perineal trauma. The aim of this study was to explore difficulties in midwives examinations and assessments of perineal trauma following vaginal birth. A survey with midwives attending 72 births within a medium- sized Swedish birth-clinic, was conducted in a period of 7 weeks. The most common obstacles in assessing perineal ruptures, were the patient ́s bleeding and pain. The largest difficulties in assessment were identifying the structures and anatomy within the rupture. In one case out of four, peer support from midwife colleague or doctor was sought, and there were cases of midwives estimating their competence as non-sufficient. The need for peer support and continuous training and education was expressed in cases with midwives having short and long experience. There is a need for further research in the focus on bleeding as an obstacle in assessment of perineal trauma, and a need for further evaluation of the anaestethical methods used in management of them.

This work presents the chronological development of foreign languages teaching methods, with a focus on French especially. With these methods, we provide an overview of the learning materials development. The aim of this work is to introduce the didacticians of French language from the 1950s who worked on teaching methodologies. The first part briefly presents the French language extension history and, then, the traditional, direct and audio-lingual teaching language methods details that we encounter before the 1950s. The second part deals with the second half of the last century. On the background of the audiovisual structurally global approach, we encounter the main persons linked to this method. Consequently, we continue with the communication approach and the Speech acts of J. L. Austin and J. Searl, followed by Daniel Coste and his"Niveau Seuil". The last part deals with the Common European Framework of Reference, followed by 21st century most representative didacticians. Keywords Didactics, French language, teaching methods, CEFR, history of teaching methods

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för individen. Att skapa arbetsplatser med en tillfredsställande arbetsmiljö är både svårt och utmanande, men med kunskap och utbildad personal kan det skapas goda arbetsmiljöer och främja hälsan hos personalen. Syftet: Var att beskriva och jämföra hur ambulanspersonalen skattade sin psykosociala arbetsmiljö samt om det fanns skillnad i skattning mellan män och kvinnor inom ett verksamhetsområde i en region inom hälso-och sjukvården. Metod: En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att faktorerna arbetskrav, låg kontroll i arbete, rollförväntningar, förutsägbarget i arbetet, social interaktion, ledarskap, kommunikation, organisationskultur/klimat, grupparbete, skicklighet i arbetet, arbetets centralitet och interaktion mellan arbete och privatliv/stress innefattade den påverkade psykosociala arbetsmiljön. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor av de beskrivna områdena arbetsnivå, social och organisationsnivå samt individnivå. Slutsatser: Distriktsjuksköterskans preventiva arbete kan förse arbetsplatser med hälsofrämjande kunskap angående den psykosociala arbetsmiljön. Att uppmärksamma och bibehålla faktorer på arbetsplatsen som gör den till en god och hälsosam arbetsplats är viktigt. Känslan av att känna ett sammanhang är betydelsefullt för både individen och gruppen. / Background: The psychosocial work environment is important for the individual. Creating workplaces with a satisfactory working environment is both difficult and challenging, but with knowledge and trained staff good working environments can be created and health promotion for the staff. Aim: To describe and compare how ambulance staff estimated their psychosocial work environment and whether there was a difference in estimation between men and women within an operation area in a healthcare region. Method: A descriptive and comparative study with quantitative approach. Main results: The result showed that factors such as work demands, control at work, role expectations, predictability, social interactions, leadership, communication, organization culture/climate, group work and skills at work, centrality of work, interactions between work and private life/stress were factors that included the affected psychosocial work environment. There were no significant differences between men and women in the described areas of work level, social and organizational level and individual level.    Conclusion: The district nurse´s preventive work can provide workplaces with health promotion knowledge regarding the psychosocial work environment. Attention and maintaining factors in the workplace that make it a good healthy workplace is important. The feeling of feeling a context is important for both individual and group.

The aim of this study is to examine and deepen the knowledge of how socialworkers within social services unit of children experienced their own requisites to work with disabled children in relation to the organisations requisites. The study emenated from the questions  ”How does the socialworkers experience the organizational possibilities to work with disabled children? ” and “What organizational factors does the socialworkers think affects their work with disabled children? ”. Method: We have used a hermeneutic perspective and qualitative approach. Semi-structured interviews with socialworkers within social services unit of children twas used to collect data. Theory: Our theoretical point have been Lipskys theory about the street-level bureaucrat. In this theory we used the concepts of the problem of resources, pressure of time and discretion have mainly been used as tools in the analyze.

Syfte I dagsläget finns det forskning som ger underlag till evidens inom stretching och dess effekter på såväl prestation som skadeprevention. Det finns dock få studier som visar vilka uppfattningar löptränare och löpare har angående stretching. Syftet med studien var därför att beskriva vilka uppfattningar löptränare och elitlöpare har om stretching och dess eventuella effekter på såväl prestation som skadeprevention. Metod Undersökningen inkluderade fyra löptränare (män i åldrarna 30-60 år) och fyra elitlöpare (två kvinnliga respektive två manliga i 20-årsåldern) som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. De deltog i en halvstrukturerad intervju med primära frågor samt tilläggsfrågor enligt ett strukturerat intervjuprotokoll skapat av projektledarna. Varje intervju spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Resultat Löptränarnas och elitlöparnas uppfattningar om effekter av stretching var positiva angående såväl rörlighetsförmåga som skadeprevention. Deltagarna hade skilda uppfattningar vad gäller effekter på prestation, två löpare menade att stretching ger positiva effekter medan resterande deltagare uppfattade att stretching inte ger någon effekt. Slutsatser Löptränarna och elitlöparna hade överlag en positiv uppfattning om stretching i relation till skadeprevention vilket går helt emot den aktuella evidensen. Deltagarna uppfattade rörlighetsförmågan som viktig för långdistanslöpare vilket inte är bevisat i vetenskapliga studier. Det förelåg skillnader i uppfattningar om positiva effekter på prestationen vilket också indikerar kunskapsluckor angående stretching kopplat till prestationsförmågan. Det finns en tydlig kunskapsbrist inom området stretching trots att tränarna har en hög utbildningsnivå inom träning. / Purpose As of right now there is research that provides a foundation for evidence regarding stretching and its effects on performance as well as injury prevention. There is however few studies showing how running coaches and runners perceive stretching. The purpose of this study was therefore to describe how running coaches and elite runners perceive stretching and its potential effects on performance as well as injury prevention. Method The survey included four running coaches (men in the ages 30-60 years old) and four elite runners (two women and two men in their twenties) selected through a convenience survey. They participated in a semi-structured interview with primary questions and additional questions according to an organized interview protocol created by the project managers. Each interview was recorded, transcribed and analyzed with phenomenografic analyze method. Results The running coaches and the elite runners perceptions about stretching was positive regarding mobility as well as injury prevention. The participants had different perceptions regarding effects on performance, two runners and one coach suggested that stretching provides positive effects while the remaining participants perceived that stretching did not produce any effect. Conclusion The running coaches and the elite runners had an overall positive perception regarding stretching in relation to injury prevention which is completely opposite to the current evidence. The participants perceived mobility as something important for long-distance running which has not yet been proven in research studies. Positive effects on performance were perceived differently which also indicates a lack of knowledge regarding stretching and performance. There is a clear knowledge gap regarding stretching despite a high level of coaching education.

Personal som arbetar inom hemtjänsten har ett viktigt arbete. Men det är också ett arbete som innebär utmaningar på olika sätt. Därför är det viktigt att arbeta med ett hälsofrämjande ledarskap så att det blir hållbart i längden att arbeta i detta yrke. På det sättet kan det bidra till att medarbetarna trivs och vill stanna kvar på arbetsplatsen. Men också för att arbetet inom hemtjänsten ska vara attraktivt att arbeta inom. I hemtjänsten arbetar medarbetare i olika arbetsmiljöer. Att vara undersköterska i hemtjänsten innebär möten med olika brukare och varierande arbetsuppgifter allt efter deras behov. Yrkesrollen är komplex och innehållet är svårt att förklara för utomstående. Likaså har ledarna en komplex uppgift där de ska främja medarbetarnas hälsa. Det grundläggande är att det bedrivs ett hälsofrämjande ledarskap. Medarbetarnas hälsa och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av ett hälsofrämjande ledarskap. Det finns ett antal ledarstilar som har en hälsofrämjande inriktning. Det kan till exempel handla om den salutogena ledarstilen. Där ser ledarna till helheten gällande god arbetsmiljö. Andra viktiga delar i det hälsofrämjande ledarskapet handlar om att motivera och inspirera medarbetarna. Ibland behöver hälsofrämjande insatser göras på individnivå och ibland behöver hela verksamheten ses över. Syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelse av hur ledare arbetar för att främja deras arbetsmiljö och hälsa på arbetet. Metoden som användes var att det gjordes intervjuer i fokusgrupper, därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat visade på två kategorier med underkategorier. Kategorierna är utgångspunkter för arbetsmiljö och egenskaper hos ledare. I de studerade organisationerna förekommer olika sätt att hantera medarbetares arbetsmiljö. Det är också viktigt med god stöttning från organisationens högre ledning för ledarna lättare ska kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

Bakgrund: Cannabis är den vanligaste drogen i världen. Cannabismissbruket har successivt ökat de senaste åren. De vanligaste negativa effekterna av cannabis är ångest, panikreaktioner och psykotiska symtom. Många patienter med cannabismissbruk har även psykiska diagnoser. Sjuksköterskor upplever frustrationer när patienter med cannabismissbruk inte vill ta del av behandling och anser att patienter med dubbeldiagnoser är svårbehandlade.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad av patienter med cannabismissbruk inom psykiatrisk vård.   Design: Studien har en kvalitativ, induktiv analysmetod.   Metod: Intervjuer med 18 sjuksköterskor inom öppen och sluten psykiatrisk vård.   Resultat: Sjuksköterskorna uttryckte frustrationer över patientens liberala inställning till cannabis, att patienten såg drogen som ofarlig och inte kopplade missbruket till sina psykiska problem. De möjligheter sjuksköterskorna såg i omvårdnaden var att utgå från där patienten befinner sig, att inte komma med pekpinnar och använda sina erfarenheter av patientgruppen för att motivera patienten till att sluta med missbruket.    Konklusion: Sjuksköterskorna uttryckte att de saknade och var i behov av utbildning om patienter med cannabismissbruk för att kunna ge god omvårdnad till patientgruppen. / Background: Cannabis is the most commonly used drug in the world. Cannabis abuse has gradually increased in recent years. The most common adverse effects of cannabis use include anxiety, panic reaction and psychotic symptoms. Many patients who abuse cannabis has also psychiatric diagnoses. Nurses experience frustration when patients who abuse cannabis do not want to take part in treatment and considering patients with dual diagnoses are difficult to treat.   Aim: To describe nurses’ experience of psychiatric care of patients who abuse cannabis.   Design: This study has an inductive, qualitative approach.   Method: Interviews with 18 nurses in outpatient and inpatient psychiatric care.   Results: The nurses expressed frustrations with the liberal approach the patient had to cannabis, the patient´s approach to the drug as harmless and that the patient did not link abuse to psychological problems. The nurses expressed that they saw opportunities in nursing; to start from the patient´s point of view, not lecturing the patient and to use their experience of this group of patients to motivate the patient to quit his or her abuse.   Conclusion: The nurses expressed lack of and need for adequate training in the care of the patient with cannabis abuse.

Flyktingströmmen till Europa är en faktor som har påverkat inflödet av nyanlända i landet. Nyanländas etableringsprocess har därför blivit en betydelsefull aspekt för Sveriges folkhälsa. Väsentliga aspekter utifrån ett folkhälsoperspektiv kan vara individers sysselsättning och arbete, då det kan främja deras stimulans och delaktighet. Arbetsförmedlingen är en myndighet som arbetar med Sveriges arbetsmarknad. Myndigheten har som avsikt att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, vilket benämns som etableringsuppdraget. Arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen skulle kunna betraktas som en heterogen arbetsgrupp, då de har olika akademiska bakgrunder. Frågan är hur de professionella kan utveckla kompetens, eller har kompetens för att kunna bidra till en etableringsprocess där nyanlända upplever hanterbarhet och meningsfullhet i sin etablering. Studien har haft en kvalitativ ingång och inspirerats av en fenomenologisk ansats, där syftet har varit att genomföra sju semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har därefter genomförts för att låta resultatet framhävas i sin annanhet. Resultatet lyfte fram betydelsen av tre teman, processer, lärande och utveckling, som kan tolkas som väsentliga för arbetsförmedlarnas lärande i arbetet. Därutöver lyfter resultatet stöd och förutsättningar som betydelsefulla aspekter för lärande. / The influx of refugees to Europe has influenced the quantity of newly arrived immigrants in Sweden. The process of establishment of newly arrived has therefore become an important aspect of the country's public health. Significant aspects from a public health perspective involve employment and work, as it promotes stimulation and participation. The Employment Agency, Arbetsförmedlingen, is an authority on the Swedish labor market. It has the intension to establish newly arrived on the labor market, which is the purpose of to the establishment programme. The professionals at the Employment Agency could be considered a heterogeneous working group, as they have different academic backgrounds. The question is whether the professionals have competence, or can develop competence, to contribute to an establishment process where newly arrived will experience manageability and meaningfulness in their establishment. The study has had a qualitative method inspired by a phenomenological approach, with the purpose of conducting seven semi-structured interviews. A qualitative content analysis has been conducted to let the result appear independently. The result highlighted the importance of three themes, processes, learning and development, that may be interpreted as essential to the professionals' learning at the Employment Agency. Furthermore, the results indicate that support and conditions are important aspects for learning.

Syftet med denna studie var att utprova en Toisto-inspirerad metod i engelska undervisning i årskurs 1. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningarna: Hur effektiv är den Toisto-inspirerade metoden i utvecklingen av elevers muntliga kommunikationsförmåga i engelska i årskurs 1? Hur påverkar användningen av en Toisto-inspirerad metod elevers upplevelse av att lyssna, förstå och tala engelska i årskurs 1? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning av en kvasiexperimentell forskningsdesign inklusive för- och eftertest och upplevelseenkät. Undervisningen bestod av åtta undervisningstillfällen med den Toisto-inspirerade metoden där målet var att eleverna i de två experimentgrupperna skulle lära sig att berätta om sig själva med enkla vardagliga uttryck på engelska. Studien genomfördes med elever i årskurs 1 i en medelstor svensk kommun och bestod av två experimentgrupper och en kontrollgrupp från två olika skolor. Resultatet visade att samtliga grupper höjde sina resultat vid eftertestet jämfört med förtestet. Resultathöjningen var dock betydligt högre i de båda experimentgrupperna som fick undervisning med den Toisto-inspirerade metoden än i kontrollgruppen. Studien visade också att elevers upplevelse av att lyssna, förstå och tala engelska inte ändrade sig särskilt mycket under undervisningen med den Toisto-inspirerade metoden, trots att skillnader mellan de två experimentgruppernas upplevelse förekom.

Personer med funktionsnedsättning uppges ha tio gånger sämre hälsa än personer som inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt har personer med intellektuell funktionsnedsättning en mer stillasittande livsstil och högre prevalens övervikt än resten av befolkningen.Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet för studien var ett målinriktat urval av personal som arbetade på servicebostad och hade arbetat på bostaden sedan ett år tillbaka samt med olika tidigare erfarenheter. Deltagarna i studien var kvinnor med varierande åldrar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet påvisade individuella, miljörelaterade och förutsättningar för personalen att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet som möjliggörande men också begränsade faktorer. Förståelsen av fysisk aktivitet hos de boende, individens funktionsnedsättningar och organisatoriska åtgärder i form av personalbrist var begränsningar som påvisades. Närområdet och bostaden var faktorer som ansågs vara möjliggörande. Slutsatsen är att det finns möjliggörande och hindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva