The thesis introduces a study about the different ways of generating metadata and implementing them in web pages. Metadata are often called data about data. In web pages, metadata holds the information that might include keywords, a description, author, and other information that helps the user to describe and explain an information resource in order to use, manage and retrieve data easily. Since web pages depend significantly on metadata to increase the traffic in search engines, studying the different methods of generation of metadata is an important issue. Generation of metadata can be made both manually and automatically. The aim of the research is to show the results of applying different methods including a new proposed method of generating automatic metadata using a qualitative study. The goal of the research is to show the enhancement achieved by applying the new proposed method of generating metadata automatically that are implemented in web pages. / Uppsatsen presenterar en studie om olika sätt att generera metadata och genomföra dem på webbsidor. Metadata kallas ofta data om data eller information om information som innehåller den information som hjälper användaren att beskriva, förklara och hitta en informationskälla för att kunna använda, hantera och hämta data enkelt. Eftersom webbsidor är märkbart beroende av metadata för att öka trafiken i sökmotorer, att studera olika metoder för skapandet av metadata är en viktig fråga. Skapande av metadata kan ske både manuellt och automatiskt. Syftet med forskningen är att visa resultaten av tillämpningen av olika metoder inklusive en ny föreslagen metod för att generera automatiska metadata med hjälp av en kvalitativ studie. Målet med forskningen är att visa förbättringen som uppnås genom den nya föreslagna metoden för att generera metadata automatisk som genomförs på webbsidor.

Bakgrund: I Sverige och runtom i världen drabbas många av ett plötsligt hjärtstopp. Då statistik visar på att överlevnaden förbättras blir det fler som får uppleva den svåra vardagen efter hjärtstoppet. I efterförloppet finns risken för att vardagen kantas av många tankar och känslor som påverkar den överlevandes liv. Syfte:Syftet med litteraturöversikten var att studera patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten bestod av kvalitativt analyserade studier och baserades på en induktiv ansats. Fjorton artiklar godkändes utifrån ett kvalitetsprotokoll och valdes till resultatet. Under analysen tog tre huvudkategorier samt sex underkategorier form. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i olika beskrivningar av patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Känslor av tacksamhet, förändring och existentiella tankar var dominerande och det framkom att människorna ville se en mening och få en förståelse för det som inträffat. Slutsats: I takt med att fler överlever ett hjärtstopp ökar behovet av stöttning med att hantera sina tankar och känslor i efterförloppet då detta visade sig vara en stor del av personernas vardag. Med god kunskap i hur dessa mår efteråt kan sjuksköterskor stödja dessa i att söka mening och sammanhang i deras förändrade vardag. / Background: In Sweden and around the world, many people suffer from a sudden cardiac arrest. As statistics shows that the survival is improving, more people will experience the difficult everyday life after a cardiac arrest.  In the aftermath, there is a risk that the everyday life is fraught with many thoughts and feelings that affect the survivor’s life. Aim: The aim of the literature review was to study patients' experiences of surviving a cardiac arrest.Method: The literature review consisted of qualitative analysed studies and was based on an inductive approach. Fourteen articles were approved based on a quality protocol and selected for the result. During the analysis, three main categories and six subcategories emerged. Results: The literature review resulted in different descriptions of patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Feelings of gratitude, change and existential thoughts were dominant, and it turned out that people wanted to see a meaning and gain an understanding of what had happened. Conclusions: As more people survive a cardiac arrest, the need for support increases in dealing with their thoughts and feelings in the aftermath, as this turned out to be a big part of people’s everyday lives. With good knowledge of how these feel afterwards, nurses can support them in seeking meaning and coherence in their changed everyday lives.

Background: It has been under discussion in Sweden that the psychiatric inpatients ward is in the need of developing more content and structure. Earlier science shows that implementation of new conversations methods has been appreciated and developing for both nurses and patients. There is also obstacle for nurse`s to prioritize time for conversations with their patients. Aim: The aim was to explore nurse`s experiences of using a manual based CBT in conversations with patients in psychiatric inpatient ward. Method: Research design was interviews with qualitative approach and thematic analysis, inductive approach. Six nurses who worked in a psychiatric inpatients ward were interviewed. Results: The results of the study were summarized in to two main themes; Feelings in work as a nurse and the nurse in the professional role. Six under themes was conducted into the two mentioned main themes. Its presenting feelings connected to these conversations with CBT methodand about the professional working role. It was described useful in the daily work and agood support for the patient recovery, person-centered treatment and difficulties associated to the implementation of the new work. Conclusion: Cbt makes it possible to make in dept-care relationship, strengthens patients' recovery and provides structure for the conversation which also requires support and adaptation for making it useful in the daily work. / Bakgrund: Det har diskuterats i Sverige om att den psykiatrisk heldygnsvården är i behov av utveckling vad gäller innehåll och struktur. Tidigare forskning har visat att införandet av samtalsmetoder har varit uppskattat och utvecklande för både sjuksköterskor och patienter. Det finns också hinder för sjuksköterskor att prioritera tid för samtal med patienter. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att använda sig av manualbaserad KBT i samtalet med patienter i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Designen var intervjustudie med kvalitativ ansats och tematisk analys med induktiv approach. Sex sjuksköterskor intervjuades och de var yrkesverksamma på psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman; Känslor i arbetet som sjuksköterska och sjuksköterskan i sin professionella roll. Sex undertemandelades in under de två huvudkategorierna. Det presenteras känslor kopplade till sjuksköterskans arbete med KBT metoden i samtalet likväl som det handlade om den professionella yrkesrollen. Det beskrevs som hjälpsamt för patienters återhämtning, personcentrerat bemötande samt vissa svårigheter kopplat till det nya arbetssättet. Slutsats: KBT möjliggör fördjupad vårdrelation, stärker patienters återhämtning och ger struktur för samtalet. Vilket ocksåbör backas upp med stöd omkring införandet och med viss anpassning för att det skall bli användbart i det dagliga arbetet.

Paracetamol är den aktiva substansen i ett flertal smärtstillande läkemedel. Paracetamol äräven ett vanligt ämne vid självmordsförsök, då en överdos kan leda till livshotandeleverskador. Laboratoriet Klinisk Kemi i Karlskrona hade för avsikt att införa ett nyttreagens för kvantitativ in vitro analys av p-paracetamol på instrumentet Alinity serie cifrån Abbott®. Detta på grund av att reagenset från Abbott® inte behövde kalibreras likaofta som tidigare reagens. Syftet med studien var därför att genomföra en metodverifieringav reagenset Abbotts® Acetaminophen på två Alinity serie ci instrument. För attgenomföra en metodverifiering behövdes reagensets repeterbarhet och riktighetkontrolleras, samt en metodjämförelse genomföras. Detta gjordes genom att analysera enhög och en låg kontroll 25 gånger på masterinstrumentet och 20 gånger påslavinstrumentet. Därefter analyserades samma kontroller 5 gånger över fem dagar påmasterinstrumentet, samt 35 patientprover på både referensmetoden och den nya metoden.Det resultat som erhölls var att samtliga inomserie- och mellanserieprecisioner hade envariationskoefficient inom de riktlinje som företaget angivit. Metodjämförelsen visade ettlinjärt förhållande mellan de båda reagensen med en korrelationskoefficient på 0,9999.Den slutsats som drogs var att det fanns en god repeterbarhet för både master- ochslavinstrument gällande samtliga kontrollnivåer för inomserieprecisionen. Vidare, förmellanserieprecisionen på masterinstrumentet gav även detta en god repeterbarhet för bådakontrollnivåerna. Metodjämförelsen gav ett linjärt samband mellan de två metoderna ochhade en låg bias mellan varandra. Metodverifieringen kunde därför godkännas och den nyametoden Abbotts® Acetaminophen (Abbott Diagnostics) kunde tas i bruk på Klinisk Kemii Karlskrona.

Inom den fysiska planeringen talas det ofta om barnens perspektiv, men samtidigt har barn och deras åsikter en historia av att bli förbisedda trots att utformningen av den fysiska miljön har en stor betydelse för barns livskvalitet. Det finns en tro om att barn saknar kompetensen som krävs för att uttrycka sina åsikter om fysiska miljöer. År 2020 blir Barnkonventionen i Sverige lag vilket syftar till att barns rättigheter till inkludering inom bland annat den fysiska planeringen ska stärkas. Barn ska inte längre förbises utan måste inkluderas när våra samhällen planeras. Studier och rapporter visar dock att det finns en utbredd osäkerhet i Sveriges kommuner kring vilka metoder som ska användas för att barn ska kunna medverka i den fysiska planeringen och speciellt utsatta visar sig de yngre barnen vara. Ungefär ett år efter att Barnkonventionen blir lag saknar fortfarande 41 % av Sveriges kommuner strategier för implementeringen av lagen.  Barn består av en femtedel av den totala befolkningen i Sverige, men förbises ofta inom den fysiska planeringen och planerare vet inte genom vilka metoder barn ska inkluderas. Denna uppsats utvecklar därför ett exempel på dialogmetod, den så kallade multifunktionella metoden, för unga barn, i åldrarna 4-6 år, samtidigt som de förutsättningar som krävs för att barn ska kunna bidra till den fysiska planeringen samt deras kompetens till detta undersöks. Genom detta framkommer även hur den fysiska planeringen kan anpassas för att unga barn på ett mer självklart sätt ska bli inkluderade i planeringsprocessen för att Barnkonventionen därigenom ska kunna uppnås. Genom en tolkande intervjumetod testas och utvärderas förslaget på multifunktionell metod för dialog med unga barn. Den multifunktionella metoden kombinerar verbala, visuella och fysiska moment i form av dialog, användning av bilder, rita samt rundvandring.  Studien visar att unga barn med stor förståelse kan bidra med åsikter om fysiska miljöer om de sätts in i rätt kontext, får stöttning och tydliga beskrivningar om situationen de förväntas uttrycka sig om. En metod för dialog med unga barn behöver vara utformad utefter barnens personliga kompetenser och på ett sätt som tillåter dem att uttrycka sig på de vis som passar dem, samtidigt som planeraren genom metoden tillåts förstå barnens åsikter. Den multifunktionella dialogmetoden fångar upp en bred grupp av barn och låter dem förmedla sina åsikter på sätt som passar dem samtidigt som planerare får en större förståelse för åsikterna genom att barnen förmedlar dem på olika sätt.  För att Barnkonventionen ska ha möjlighet att uppnås måste det skapas förutsättningar för dialoger med barn kontinuerligt genom planeringsprocessen. Genom att utgå från uppsatsens teoretiska ramverk dras slutsatsen att den svenska planeringen därmed skulle gynnas av att skifta mot en mer kommunikativ, postmodern och tolkande planering. Som teorierna står för behöver den fysiska planeringen ha en accepterande syn på att samtliga invånare, däribland barn, besitter värdefull kunskap som bidrar till en bättre fysisk planering.

Förlossningskrisen beskrivs som en kris som eskalerat under 2021. Problematiken har däremot pågått under många år. Denna studie syftade till att undersöka barnmorskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården. Kvalitativ metod tillämpades. Studien genomfördes i Sverige. En respondent valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och resterande fem via ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades via videosamtal och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade delvis i linje med tidigare forskning, att respondenterna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande men meningsfull. Underbemanningen äventyrade patientsäkerheten och respondenternas möjlighet till att ge de stöd de önskade till patienterna begränsades. De främsta negativa faktorerna utöver underbemanningen var den höga graden av stress som respondenterna upplevde på arbetsplatsen, missnöjet kring att de tvingades arbeta treskift samt känslan av att de inte blev sedda. Stöd och gemenskap kollegorna emellan samt meningsfullheten i yrket beskrevs som bidragande faktorer till att respondenterna ville arbeta kvar inom förlossningsvården. / The maternity care crisis is described as a crisis that has escalated in 2021. Although the same issue has been ongoing for many years. This study aimed to examine midwives' experience of the psychosocial work environment within maternity care. Qualitative method was applied. The study was conducted in Sweden. The first respondent was selected through a convenience sample and the other five through a snowball sample. Semi-structured interviews were applied via video calls and the data were analysed using thematic analysis. The results showed partly in line with previous research, that midwives experienced their psychosocial work environment demanding but also meaningful. Understaffing compromised patient safety and limited respondents ability to provide the support they wanted to patients. In addition to understaffing, the main negative factors identified in the study were the high levels of stress experienced by respondents in the workplace, dissatisfaction with having to work three shifts and the feeling that they were not being seen. Support and community among colleagues and the meaningfulness of the profession were described as contributing factors to respondents' desire to remain working in maternity care

Previous research has shown that there are multiple risks in emergency care of acutely ill or injured patients. Communication, teamwork, and nurses’ experiences in the care of these patients are central aspects of maintaining a high level of patient safety and quality of care. The aim of this study was to examine nurses' experience of the implementation of a new scribe-document to improve safe communication and treatment of code patients. The Method is a mixed method composed of quantitative and qualitative data. A new scribe-document for the codes was created with a checklist for Sign In, Time Out and Sign Out inspired by the Safe Surgical Checklist from WHO. The interventional study is compiled of quantitative questionnaires which were compiled for the study. As a complement to the questionnaires five interviews were conducted with nurses which were then analyzed by a manifest content analysis. The results show different themes which are a result of the interviews; “The importance of a functioning team,” “Expecting the unexpected,” “Structured communication improves the code” and “The checklist gives structure and support when it is used.” The results also show that the checklist was well received by the nurses in the specific emergency department. The conclusion is that the checklist gives a good result when it is used, although better implementation and more education is necessary.     Key words: Checklist, Communication, Emergency Care, Mixed Method, Patient Safety.

Background: There are approximately 150.000 people with dementia living in Sweden, with 40 % living in nursing homes and the remaining 60 % living at home. Relatives caring for persons with dementia need support. The work is demanding and stressful. Caregiving is often carried out 24 hours a day, every day. Caregiver supporters offers support to relatives caring for persons with dementia. Aim: To describe caregiver supporters’ experience of caregiver support regarding dementia. Method: A qualitative interview study by manifest qualitative content analysis. Results: There are different types of caregiver support but according to caregiver supporters, relatives mainly want to be seen and heard based on their situation. With knowledge of dementia and the opportunity for relatives to talk with others in the same situation, the supporters feel that the relatives’ health and ability to care are improved. Collaboration between municipalities and the region is insufficient. The supporters feel that many nurses mediate contact, but it is pointed out that nursing education should contain more education about the subject. Conclusion: The accessibility of caregiver supporters in the municipality is important for relatives to receive support. Better cooperation between municipalities and the region could enable more relatives to have access to the caregiver support they need. To enhance this, nurses should have knowledge and education of dementia and caregiver support. / Bakgrund: Det finns omkring 150.000 demenssjuka personer i Sverige, endast 40 % bor på omvårdnadsboende, resterande 60 % bor hemma. Anhöriga som vårdar demenssjuka närstående behöver stöd, arbetet är tungt och stressande. Vårdandet utförs ofta 24 timmar om dygnet, varje dag. Anhörigstödjare erbjuder stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka närstående. Syftet var att beskriva anhörigstödjares upplevelse av anhörigstöd vid demenssjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns olika sorters anhörigstöd, men enligt anhörigstödjarna verkar det viktigaste för anhöriga vara att bli sedda och hörda utifrån sin situation. Med kunskap om demenssjukdomar och möjligheten att samtala med andra anhöriga i samma situation upplever anhörigstödjarna att de anhörigas hälsa och förmåga att vårda sina demenssjuka närstående förbättras. Samverkan mellan kommuner och regionen är otillräcklig. Anhörigstödjarna upplever att grundutbildade sjuksköterskor förmedlar kontakt men det poängteras att sjuksköterskeutbildningen borde innehålla mer om ämnet. Slutsats: Anhörigstödjarnas tillgänglighet i kommunen har betydelse för att anhöriga ska få stöd. Bättre samarbete mellan kommuner och regionen skulle kunna möjliggöra att fler anhöriga får tillgång till anhörigstöd. För att främja detta bör sjuksköterskor ha kunskap om demenssjukdomar och anhörigstöd.

Drogberoende är ett folkhälsoproblem och det flesta känner någon som har ett problematiskt droganvändande, vissa utvecklar sjukdomen andra ligger i riskzonen. Vi anser att brukarperspektivet inom svensk beroendevård får för lite uppmärksamhet, brukarnas upplevelse av en samhällelig intervention bör tillvaratas bättre, detta för att komma till rätta med problematiken. Den här studien syftar således till att undersöka individer som utvecklat ett drogberoende och deras upplevelse av en behandlingsintervention samt hur socialtjänsten i tillhörande kommun varit behjälplig. Informanterna var tio män respektive sex kvinnor i åldern 31-67 och deras gemensamma nämnare är att de erfarit en behandling till följd av deras missbruk. Tillsammans har de genomgått 62 interventioner både inom öppenvården, institutionsvård och frivilligt deltagande på behandlingshem. Interventionerna har ägt rum i olika städer i Sverige. Studien har en kvalitativ metodik och en semistrukturerad intervjuguide har formulerats för att utforska informanternas upplevelse av behandlingen. Empiriskt data har strukturerats tematiskt och analyserats med hjälp av Michael J. Lambert´s Common factors theory. Upplevelsen av en behandlingsintervention uppskattas överlag som en positiv erfarenhet och för en del har det varit existentiellt nödvändigt, trots att de flesta inte håller total avhållsamhet idag. En negativ upplevelse tycks vara förekomsten av att intagna använder droger under behandlingen. Majoriteten av studiens informanter värdesätter att terapeuterna har egna erfarenheter av ett drogberoende. Tvångsvårdande interventioner ringaktades eftersom de upplevdes som paternalistiska och förtryckande. Upplevelsen av öppenvården är en tid som anses som värdefull, antalet informanter med erfarenhet av öppenvården var emellertid låg. Desto fler hade varit iväg på ett behandlingshem och uppskattade miljöombytet. En signifikant andel har tillhandhållits en gruppterapeutisk behandling, vilket upplevs som en positiv terapiform från hälften av urvalet. Ett faktum att hörsamma är att en betydande andel informanter saknade enskilda samtal. De kvinnliga informanterna hade föredragit att interventionerna var mer könssegregerade. Resultatet indikerar även på att socialtjänsten har en del förbättringspunkter inom vissa kommuner. Att nämna är att vissa informanter lovordade sina hemkommuner och upplever sina socialsekreterare som hjälpsamma.

Föreliggande uppsats är en fallstudie av tre gitarrstudenter på gymnasiets estetiska program. Uppsatsen handlar om elevernas utsagor av egen övning. Forskningsfrågorna ämnar ringa in hur eleverna lägger upp sin egen övning samt vilka element de anser är viktiga för att lyckas med sin övning. Studien utgår från kvalitativ metod där datainsamling skett genom kvalitativa intervjuer i halvstrukturerad form. Därefter har tematiskt analys skett ur ett hermeneutiskt perspektiv.  Resultatet i studien visar att eleverna använder sig av tydliga intentioner i relation till hur de lägger upp sin övning. Såväl likheter som skillnader uppdagades bland eleverna. Faktorer som strategier, struktur och tid visade sig vara viktiga. Vidare visar analysen att eleverna identifierar element som verktyg, motivation, utvärdering, lärarens roll och mål som viktiga för att lyckas med sin övning. Data från intervjuerna går i flera fall att knyta an till tidigare forskning.