Uppsatsen intresserar sig för jämställdhetsarbete samt hur HR-konsulter och chefer upplever relevans, hinder och möjligheter. Vidare så utgår uppsatsen från en fallstudie inom energibranschen. För den teoretiska referensramen har vi använt Joan Ackers teori om könade organisationer och intersektionella perspektiv, samt Moss Kanters forskning inom området kön och organisering. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-konsulter och chefer inom en manligt dominerad verksamhet upplever relevansen av jämställdhetsarbete. Syftet resulterade i följande frågeställningar. Hur definieras begreppet jämställdhet av respondenterna? Vilka uppfattningar har respondenterna kring jämställdhetsarbete? Vilka hinder och möjligheter upplever HR och chefer kan vara kopplat till jämställdhetsarbetet i deras verksamhet? Uppsatsen har valt att använda sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För studien genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med två olika yrkesgrupper där urvalet bestod av ett målstyrt urval samt snöbollsurval. För utgångspunkten i studiens analys användes tematisk analys och för kodningen användes marginalmetoden. I resultatet har citat från de olika intervjuerna lyfts fram och det förs en narrativ dialog kring respondenternas upplevelser. Analysen utgår från en resultatdiskussion och kopplas till den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen. I det avslutande kapitlet presenteras flera slutsatser, bland annat att mångfald är ett begrepp som gärna används före begreppet jämställdhet, samt att det löpande arbetet är en nyckel för framgång i jämställdhetsarbete. Däremot upplevs brist på tid och resurser, samt brist på ett balanserat urval i rekryteringsbasen som hinder för jämställdhetsarbetet.

Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieelevers upplevelser av att arbeta med ett skarpt filmprojekt (definieras i 1.3). Aktuell forskning belyser mestadels de positiva effekterna av entreprenöriellt lärande likt skarpa projekt. Denna studie fokuserar på elevers uppfattningar av projekt där skola och arbetsliv samarbetar. Genom att intervjua elever och sedan analysera de kvalitativa intervjuerna utifrån en fenomenografisk analysmodell tolkas de upplevelser eleverna ger uttryck för.Resultatet av studien visar att många elever känner en större delaktighet och är beredda att göra en större arbetsinsats vid skarpa projekt med en extern aktör. Några elever uttrycker att de kände sig begränsade i sin kreativa frihet och upplevde inte det skarpa projektet som lika lustfyllt. Elevernas fokus i filmprojektet låg i huvudsak på slutresultatets kvalitet. Vid arbete med skarpa projekt framkommer det i min studie att eleverna är mer fokuserade på slutresultatet än på själva processen. Eleverna ger uttryck för att vikten av att gruppen levererar ett bra slutresultat är vid skarpa projekt högre än vid traditionella projekt av samma typ.

För att möjliggöra interaktion med den stora mängd datorenheter som dyker upp i vår vardagkrävs nya gränssnitt och ett nytt synsätt på teknologi. Reflexiv interaktion, en specifik del avperifer interaktion, ämnar att skapa interaktioner som sker under en bråkdel av en sekundmed ett sekundärt system, vilket skapar bättre förutsättningar för ett effektivt arbete ochminskar risken för misstag. Kognitiv belastning är centralt inom perifer interaktion och ännuviktigare i reflexiv interaktion, det saknas dock undersökningar där den kognitivabelastningen mäts och undersöks för perifera eller reflexiva interaktioner.Teorin om kognitiv belastning är väl utforskad inom forskningsområdet instruktionsdesign,och delar av den kunskap som skapats inom instruktionsdesign har applicerats inommänniska-datorinteraktion. Det finns dock fortfarande aspekter av kognitiv belastning somundersökts i instruktionsdesign men är outforskade inom människa-datorinteraktion.En studie med 19 deltagare har undersökt den kognitiva belastningen för en central del ireflexiv interaktion: notifikationer. Studiens resultat visar på att skillnaden i kognitivbelastning mellan ljudliga och visuella notifikationer är väldigt liten.

Syftet med föreliggande studie var att bidra med fördjupad kunskap om hur nyutbildade lärare i fritidshem upplever sitt yrkesutövande under den obligatoriska delen av skolverksamheten. Vidare undersöktes på vilka sätt yrkesutövandet under den obligatoriska skoldagen upplevs vara en tillgång och på vilka sätt det upplevs vara ett hinder för fritidshemmets verksamhet. Den genomförda uppsatsen är en kvalitativ studie där tio nyexaminerade lärare i fritidshem har intervjuats med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kontextuell analys. Studiens resultat delas in i tre huvudkategorier:   elevorienterat yrkesutövande - inom denna kategori anses det givande att agera elevassistent samt att det går i linje med uppdraget. Det anses också att arbetet med enskilda elever som är i behov av särskilt stöd bidrar till att arbetsdagen upplevs meningsfull. kompetensorienterat yrkesutövande – ett ifrågasättande perspektiv – inom denna kategori är det yttre faktorer som dikterar villkoren och ledningen samt klasslärare delegerar delvis irrelevanta arbetsuppgifter i relation till uppdraget. kompetensorienterat yrkesutövande – ett möjlighetsperspektiv innebär att organisatoriska förutsättningar ges, det vill säga rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag vilket resulterar i att lärare i fritidshem tilldelas arbetsuppgifter som de är utbildade för eller som de anser har relevans för yrket.   En övergripande slutsats är att organisatoriska förutsättningar har stor betydelse, i både positiv och negativ bemärkelse, för lärare i fritidshems yrkesutövning under skoldagen.

<p>U prvoj glavi dat je prikaz osnovnih pojmova koji se koriste u tezi, sa naglaskom na osnovne pojmove teorije grafova. U drugoj glavi daju se grafovski dokazi nekih geometrijskih problema. Na primer, dajemo dokaz poznate teoreme Silvestra. iz Kombinatorne geometrije, koristeći grafove. Treće poglavlje sadrži neke geometrijske dokaze u grafovima. Na primer, poznatu Turanovu teoremu, Pikovu teoremu i drugo. U četvrtom poglavlju dajemo metodičku transformaciju prethodnih problema. Neki od problema razloženi su na delove koji se mogu prezentirati od osnovne &scaron;kole do poslediplomskih studija. Peto poglavlje sadrži komentare prethodnog, kao i preporuku UNESCO-a iz 1992. godine o obrazovanju učenika u novom milenijumu.</p> / <p>Chapter 1 contains a shoot review of the basic notions which are used in the thesis with emphasis on the basic notions of graph theory. In Chapter&nbsp; 2we present graph proofs of some geometrical problems. For example, we present some proofs of the well known theorem of Sylvester, from Combinatorial geometry, using graph methods. In Chapter 3 we present some proofs in graphs which use geometry. For example, famous Turan&rsquo;s theorem, Pick&rsquo;s theorem and some others. Chapter 4 contains methodology transformations i.e. we apply the results from the previous chapters to the situations in the clossroom. In Chapter 5 we have some comments of UNESCO, from 1992, on education of children.</p>

With digital presence becoming an increasingly big part of museums, more resources have been put on digital interactions. This thesis studies how Malmö Museums can enforce their digital strategy by taking advantage of the Norwegian method – Tingens Metod (Method of Things), and by renewing their digital presence. Because of the COVID-19 crisis and the technological advancements of the past decade, museums are using digital technologies more than ever before to reach their visitors. By using Tingens Metod, we have been able to show how collaborative digital workshops with different participating groups can open the museum process to be an open dialogue between museum creators and the museum’s visitors. The workshops have led to a democratisation of artefacts, and a new-found appreciation for the conservation that occurs at museums. These workshops have also shown that participants would like to use digital tools and interactions in their exploration of a museum’s wide collection of artefacts. The results of this thesis project have led to the creation of a two-part prototype. First, the Tingens Metod workshops are adapted to become a recurring playtest programme at the museum. Second, an overall renewed digital presence which reimagines the museum’s digital presence in a modern and reimagined way should be available on platforms that visitors are using. Together these two parts form a proposed prototype which can be adapted by Malmö Museums in their continued effort to reach their long-term digital strategy goals.

Denna uppsats visar med utgångspunkt i JD-R (Job Demand-Resources) modellen som tolkningsmodell att pedagoger kan uppleva krav (job demands) som både krav och resurs, detta utifrån en individuell bedömning av situationen. Den visar även att dessa upplevelser är dynamiska och kan ändra sig över tid.Genom en tematiserad intervjuguide, som utgått från COPSOQ enkäten, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger. Intervjuguiden har berört tre av de ingående dimensionerna i COPSOQ: Psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, hälsa/ trivsel och arbete/fritid. Detta material har sedan kategoriserats utifrån gemensamma upplevda nämnare hos respondenterna. Vi har funnit att uttalade tydliga krav omtolkas av pedagogerna till något för dem mindre kravfyllt. Personliga (sociala) resurser är viktigast för våra respondenter för att mitigera upplevda krav i arbetet. Organisatoriska resurser berörs nästan inte alls som en bidragande faktor för att mitigera krav.

With digital presence becoming an increasingly big part of museums, more resources have been put on digital interactions. This thesis studies how Malmö Museums can enforce their digital strategy by taking advantage of the Norwegian method – Tingens Metod (Method of Things), and by renewing their digital presence. Because of the COVID-19 crisis and the technological advancements of the past decade, museums are using digital technologies more than ever before to reach their visitors. By using Tingens Metod, we have been able to show how collaborative digital workshops with different participating groups can open the museum process to be an open dialogue between museum creators and the museum’s visitors. The workshops have led to a democratisation of artefacts, and a new-found appreciation for the conservation that occurs at museums. These workshops have also shown that participants would like to use digital tools and interactions in their exploration of a museum’s wide collection of artefacts.The results of this thesis project have led to the creation of a two-part prototype. First, the Tingens Metod workshops are adapted to become a recurring playtest programme at the museum. Second, an overall renewed digital presence which reimagines the museum’s digital presence in a modern and reimagined way should be available on platforms that visitors are using. Together these two parts form a proposed prototype which can be adapted by Malmö Museums in their continued effort to reach their long-term digital strategy goals.

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. / Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.

This study aims to show how Swedish municipalities are differentiating in the hiring of communicators in order to practice internal and external communication. By contacting 50 randomly selected municipalities, an overview of their communication force could be established. The results showed great variance between municipalities. The following three hypotheses were then constructed to explain the variance between the municipalities. 1) Factors that will damage reputation will lead to an increase in communicators. 2) There will be a positive linear relationship between communicators and the organization’s size. 3) Municipalities with weak economies will have fewer communicators than municipalities with strong economies. These hypotheses were then tested through an ordinary least square method. This study concludes that from the selection used there were no relationship between economic situation and factors presumed to damage the municipality’s reputation, and investment in communicators, operationalized in hired communicators per hundred thousand inhabitants. A linear relationship between organization size and hired communicators could, however, be proven, thus indicating a strong belief in the gains of internal communication.