Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer. Likheter och olikheter jämfördes i empirin och utifrån det skapades olika teman på resultaten. Resultaten presenterar ett skapande av en gruppidentitet och en individuell identitet hos idrottarna. Ett skapande där olika villkor i idrottsmiljön har betydelse. Villkor som har betydelse för skapandet av en stark identitet och stark självbild men också tvärtom. Studien kan ge en bild av de villkor i idrottsmiljön som bidrar till en svagare identitet och självbild så att det problemet kan lösas inom laget. / This study has been written to create an understanding of what participation in disability sport means for the creating of identity and self-image among people with intellectual disabilities. Through sport learn who I am and what I can. A subject that is important to illustrate in a social group that often feels unfairly judged by others. It`s also a social group that is neglected in qualitative research and sports education. To study this we used participating observation and interviews. Similarities and differences were compared in our empirical data. Based on our findings we created different themes for the results. The results present an establishment of a group identity and individual identity among the athletes. An establishment where the different conditions in the sport environment are significant. Conditions that is important for the creation of a strong identity and a strong self-image, but also the opposite. The study can provide a picture of the conditions in the sport environment that contribute to a weaker identity and self-image so that the problem can be solved within the team.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades. Studien avgränsades till vuxna personer med funktionshinder vilka är fysisk aktiva. Resultatet visar att flera av de intervjuade tyckte det fanns brist på tillgänglighet till både fysiska faktorer, som exempel lokaler och psykosociala faktorer, som exempelvis bemötande. Personer med funktionshinder upplever att tillgång till information kan förbättras och även utrymmen i lokaler. Dock beskrev intervjupersonerna positiva upplevelser kring delaktighet.  Slutsatserna visar att det behövs flera olika insatser. Det gäller exempelvis den fysiska miljön i omklädningsrum samt större förståelse från anställda i kommuner. Detta för att möta de olika behoven kring fysisk aktivitet för personer med funktionshinder. Tillgänglighet till både information och anläggningar är avgörande för att målgruppen ska vara fysisk aktiva. / From a public health perspective the life style has a central part in determining the health and sickness of a population. People with disabilities risks to a greater extend to suffer ill health and disease rather than other people. Research shows that physical activity improves people with disabilities’ opportunity to a better health. The purpose of this essay is to find out the enabling and discouragement adults with disabilities experience in organized physical activity.  Data was collected with a qualitative method in the form of interviews. People with different disabilities and experiences were interviewed. The study was limited to adults with disabilities who are physical active. The result shows that the majority of the interviewees felt there was a lack of accessibility to both physical and psychosocial factors. They feel that access to information, along with the access to athletic facilities can be improved. However, the interviewees described positive experiences of participation. The result indicates that efforts are needed to meet the disability community needs around physical activity. Access to both information and facilities is crucial for the target group’s engagement in physical activities.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada. Resultatet av holistiskt-innehålls analysen redovisas enligt studiens frågeställning. Resultatet av holistiskt-form analysen visade 4 vändpunkter i ryttare A´s berättelse och 5 vändpunkter i ryttare B´s berättelse. Den kritisk narrativa analysen visade att ryttare A och B berättade om sig själva i relation till 3 olika teman. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska referensramen samt tidigare forskning. / Many of the injuries occurring in equestrian sports are often caused by some form of trauma (Havlik, 2010) and they often results in a serious injury. The psychological reactions that equestrian riders may experience are multifaceted and the rehabilitation process and the result is often a result of the rider's cognitive appraisal of the injury (Wiese-Bjorn Stal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). The purpose of this study was from a holistic perspective (1) create an understanding of the psychological reaction a equestrian rider may feel after having suffered a serious sport-related injury, (2) understand how their experience of the rehabilitation process affected their cognitive appraisal, and (3) understand the factors that helped/did not help them get back to equestrian-sport. A qualitative approach through narrative interviews were used and the analysis was holistic-content (II), holistic-form (III) and critical narrative analysis (VI). Two equestrian riders who made a comeback to equestrian-sport after a serious injury participated. The result of the holistic-content analysis was reported according to the study questions. The result of the holistic-form analysis indicate 4 turning points in the rider A's story and the 5 turning points in the rider B's story. The critical narrative analysis illustrates that rider A and B described themselves in relation to 3 different themes. The results are discussed in relation to the theoretical framework and previous research.

The objective of this study was to investigate the dynamics in the athlete-coach relationship in the course of athletic career, from the perspective of one individual sport athlete and one team sport athlete. The study tried to answer the following questions: (1) How one team sport athlete and one individual sport athlete perceive the athlete-coach relationships at different stages of the athletic career? (2) How the athlete-coach relationships change in the course of the athletic career from the perspective of a team sport athlete and an individual sport athlete? (3) How athletes perceive the characteristics of their most influential coaches? As theoretical frameworks the 3+1Cs conceptualization of coach-athlete relationship (Jowett, 2007), the multidimensional model of leadership (Chelladurai, 1990), and the developmental model on transitions faced by athletes (Wylleman & Lavallee, 2004) were used. In-depth narrative interviews were used. One team sport athlete and one individual sport athlete that had been active in their sport for at least 10 years were interviewed. Four analyses were made: sjuzet-fabula analysis, holistic-content analysis, categorical-content analysis, and critical narrative analysis. Poetic representations were used to present parts of the results. The results show that the athletes perceive their relationship to their coach differently in different stages of their career. They perceived the athlete-coach relationship as dynamic in structure. Finally their most influential coach could be found in the developmental stage of their career and this coach was important to them in different ways. The results were discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med denna studie var att undersöka dynamiken i relationen mellan idrottare och tränare under idrottarens karriär detta från en lagidrottare och en individuell idrottares perspektiv. Studien försökte svara på följande frågor: (1). Hur upplever en lagidrottare och en individuell idrottare relationen till tränaren under olika stadier av idrottskarriären? (2.) Hur relationen mellan tränare och idrottare förändras under idrottskarriärens gång ur en lagidrottares och en individuell idrottares perspektiv? (3). Hur upplever idrottarna deras mest inflytelserika tränares egenskaper? Som teoretisktramverk användes 3+1Cs begreppsmässighet av relationen mellan tränare och idrottare (Jowett, 2007), den multidimensionella modellen av ledarskap (Chelladurai, 1990), och utvecklingsmodellen för övergångar upplevda av idrottare (Wylleman & Lavallee, 2004). Djupgående narrativa intervjuer användes. En lagidrottare och en individuell idrottare som varit aktiv i minst 10 år intervjuades. Fyra analyser utfördes: sjuzet-fabula analys, holistisk innehållsanalys, kategorisk innehållsanalys, och kritisk narrativ analys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade att idrottarna upplevde deras tränare olika i olika steg i deras karriär. De upplevde relationen mellan idrottare och tränare som dynamisk i sin struktur. Slutligen kunde deras mest inflytelserikaste tränare hittas i utvecklingssteget i deras karriär och tränaren var viktig för dem på olika sätt. Resultaten diskuterades i förhållande till teoretiskt ramverka och tidigare forskning.

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalärare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfälle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande åtgärder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv på instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lärare och musiker har intervjuats. Resultatet i studien styrker tidigare forskning då flera teman är likartade. Dock framkommer nya infallsvinklar på orsaker till stress i resultatet. En av de mer avgörande anledningarna till studenters ökade stressfaktor tydliggörs som avsaknad av mental och praktisk förberedelse. Elevens brist på att se inlärning i en långsiktig process med en utvecklingskurva som inte alltid går parallellt med förväntningarna är en annan orsak som enligt resultatet kan leda till ökad stress. I den förebyggande stresshanteringen betonas vikten av den praktiska förberedelsen som innefattande tekniskt hantverk, övningsmetodik samt att öva på konsertvana inom ramen för gemensam lektion. Vikten av att vara mentalt förberedd för situationen understryks ha betydelse i den förebyggande stresshanteringen. / The purpose of this study is to develop an understanding in how violin teachers can work to provide their students the opportunity to minimize stress and anxiety related to auditions and concerts. In the previous research presented in the background, clear causes and preventive measures to deal with and prevent stress are described. The quantitative interview was the method of the study. Four musicians and teachers were interviewed. The previous research is confirmed by the result that is described in themes by the informants. However, new perspectives on the causes of stress are outlined in the result. One of the more important reasons for an increased stress factor in students is clarified as the absence of mental and practical preparation. A lack in regarding learning as a long term process on behalf of the students, which does not always run parallel with expectations, may lead to increased stress. The importance of the practical preparation includes technical craftsmanship, practice methods, and to practice the concert experience. The importance of being mentally prepared for the situation is a preventive action against stress. The mental preparation before the concert situation, can include relatively simple things like knowing how the room looks like, and that the student has created an image of the audience. Practice in entering the stage, in addition to a presentation approach, are also important factors in reducing stress.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning. Vi har därför gjort en kvalitativ studie av en kommunal förvaltning inom Kalmar kommun genom att intervjua de som arbetar med Facebook samt deras ledning. Våra huvudteorier är hämtade från Kent Asp, Jürgen Habermas och John B. Thompson. Vi har kommit fram till att Facebook är en samlingsplats för flera olika typer av interaktion med möjlighet till dialogisk masskommunikation genom nätverk. Medieinnehållet är ett konstant flöde av främst fatisk kommunikation men som för en myndighet öppnar för effektiv kriskommunikation. Informatörsrollen blir mer strategisk och medborgardialogen decentraliserad genom ökad kommunikation via Facebook. Sociala medier skapar ett nytt interaktionsfält som förstärker den borgerliga offentligheten och ökar möjligheten till deliberativ demokrati. På så sätt minskar tendensen för en mediekrati och ökar myndighetens makt över massmedierna. / Since Internet changed how the world communicates the technological development that followed and especially the social medias has meant a change of paradigms in our everyday communication. Even organizations have followed the trend, but for many there is an uncertainty about how social media affects their operations. Especially for our Swedish administrative authorities that have to act according to open records, freedom of speech and the citizen perspective. With this in mind we wanted to study how social medias affect the work with communication to society within a municipality. We therefore have made a qualitative study on Kalmar municipality by interviewing the ones who use Facebook as a work tool and their management. Our main theories are from Kent Asp, Jürgen Habermas and John B. Thompson. We have concluded that Facebook is a meeting place for several types of interaction with possibility to have dialogical mass communication through networks. The media content is a constant flow with mainly phatic communication that for an administrative authority opens up for effective crises communication. The public relations officers role becomes more strategic and the dialogue with the citizens becomes decentralized through increased communication through Facebook. Social medias create a new field of interaction that enhances the public sphere and increases the possibilities for a deliberative democracy. In that way the tendencies for a mediacracy decrease and the administrative authorities power over media increase.

The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test. The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives. Furthermore, the study contributes with new knowledge in two areas. First, it was shown that researchers could use the hypothetico-deductive method as tool for humanistic and social scientific studies such as this. Also, the study answered the fundamental questions whether the theoretical perspectives could be identified in practice and how the object of study benefited from applying them. / Studien vilar på den pragmatiska frågan huruvida man kan tillämpa de teoretiska utgångspunkterna priming, upplevelserummet och relationsmarknadsföring i en praktisk kontext. Författarna åskådliggör hur dessa begrepp visar sig rent praktiskt och vilka fördelar och nackdelar som kan urskiljas i det specifika fallet HV71. Som metod används ett hypotetisk-deduktivt angreppssätt som inte är helt konventionellt i humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, men som visade sig vara ytterst lämplig då den kunde utsätta de teoretiska utgångspunkterna för hård vetenskaplig prövning. Resultatet av studien visade att man som marknadsförare kan ha nytta av att använda teoretiska utgångspunkter i sin praktiska yrkesutövning, samt att de tillämpades av studieobjektet. Studien bidrar vidare med ny kunskap på två områden. Dels bevisas att forskare hantverksmässigt kan använda hypotetisk-deduktiv metod för studier inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som detta, dels besvaras studiens fundamentala frågor huruvida de teoretiska utgångspunkterna kunde identifieras i praktiken och hur studieobjektet dragit fördel av att tillämpa dem.