Bakgrund: I Sverige finns det ca 100 000 människor som lever med diagnosen demens och drygt 55 miljoner människor i världen. Förutom ett lidande för patienten och dennes anhöriga utgör det en betydande hälsoutmaning att vårda dem. I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom står sjuksköterskor inför en rad utmaningar och behov som kräver specialiserad kunskap och förståelse för sjukdomens komplexitet. Sjuksköterskors kunskap och erfarenhet, är avgörande för att god vård ska kunna uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom på äldreboenden. Metod: En litteraturstudie har utförts med metoden att integrera sammanställning av kvalitativ forskning. Fjorton vetenskapliga artiklar användes för att analysera tidigare forskning inom ämnet. Analysmetoden är uppdelad i fem steg och syftar till att fördjupa förståelsen inom det aktuella forskningsområdet på ett djupgående sätt. Resultat: Tre teman identifierades: Att se personen bakom sjukdomen, svårigheter med att vårda patienter med demenssjukdom och samverkan i team. Sjuksköterskor betonar vikten av personcentrerad vård, upplever utmaningar med kommunikation och beteendemässiga symtom samt understryker betydelsen av teamarbete. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter understryker vikten av utbildning, stöd och multidisciplinärt samarbete för att förbättra demensvården. Framtida forskning bör fokusera på att utforska effektiva vårdstrategier som tar hänsyn till både patienternas och vårdgivarnas behov. / Background: Dementia represents a significant global health challenge, affecting over 55 million individuals worldwide. The experiences of nurses in caring for these patients, especially in nursing homes, are crucial for understanding and improving the quality of care. This study focuses on the challenges and strategies nurses employ in the care of dementia patients. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients with dementia in nursing homes. Method: A literature review has been conducted using the method of integrating compilation of qualitative research. Fourteen scientific articles were used to analyze previous research in the field. The analysis method is divided into five steps and aims to deepen understanding within the current research area in a comprehensive manner. Findings: Three themes were identified: Seeing the person behind the illness, Challenges in caring for patients with dementia, and Collaboration in teams. Nurses emphasize the importance of person-centered care, experience challenges with communication and behavioral symptoms, and underscore the significance of teamwork. Conclusion: Nurses' experiences highlight the need for adequate training, support structures, and team collaboration to improve care for dementia patients. Future research should focus on developing and evaluating effective care strategies that consider the needs of both patients and caregivers.

Bakgrund: Amningsstödet kan vara avgörande för en lyckad amningsupplevelse, barnmorskor spelar en viktig roll i att ge råd och vägledning. Förstföderskor efterfrågar individanpassat amningsstöd, uppmuntran samt förberedande information om amning redan innan förlossning. Partners lyfts fram som en viktig del i amningsstödet. För att lyckas främja amning är det viktigt att förstå amningsfysiologi samt hantera amningssvårigheter. Amning har positiva hälsoeffekter för både mamma och barn. Det är en komplex process som kräver stöd, vägledning och förståelse för att skapa positiva och framgångsrika amningsupplevelser. Syfte: att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd på BB och vid hemkomst. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats. Data inhämtades genom tio semi-strukturerade interjuver. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier skapades. Praktiskt stöd med hands-on hjälp och förberedelser inför amning önskades. Emotionellt stöd som att bli sedd och bekräftad beskrevs utav mammorna som viktigt för en lyckad amningsperiod. Första tiden hemma var fylld av känslor och stödet från partner ansågs vara av betydelse. Slutsatser: Mammorna efterfrågade mer praktiskt och individanpassat stöd samt engagerad vårdpersonal. Brist på förberedande information kunde leda till osäkerhet och besvikelse. Partners spelade viktig roll i amningsprocessen, men behövde mer kunskap för att kunna stötta effektivt. Genom att erbjuda individualiserat stöd kan amningsvården förbättras. / Background: Breastfeeding support can be crucial for a successful breastfeeding experience, midwives play an important role in providing advice and guidance. First-time mothers request individually tailored breastfeeding support, encouragement and preparatory information about breastfeeding before delivery. Partners are highlighted as an important part of breastfeeding support. To successfully promote breastfeeding, it is important to understand breastfeeding physiology and manage breastfeeding difficulties. Breastfeeding has positive health effects for both mother and child. It is a complex process that requires support, guidance and understanding to create a positive and successful breastfeeding experience. Purpose: to describe first-time mothers' experiences of breastfeeding support at BB and upon returning home. Method: Qualitative interview study with deductive approach. Data was collected through ten semi-structured interviews. Results: Three categories and seven subcategories were created. Practical support with hands-on help and preparation for breastfeeding was desired. Emotional support such as being seen and confirmed was described by the mothers as important for a successful breastfeeding period. Coming home was filled with emotions and the support of partners was considered important. Conclusions: The mothers requested more practical and individually tailored support and more active care staff. Lack of preparatory information can lead to uncertainty and disappointment. Partners play an important role in the breastfeeding process but need more knowledge to be able to support effectively. By offering individualized support, breastfeeding care can be improved.

The purpose of the present study was to examine the experiences of school counselors and teachers regarding collaboration, as well as to identify facilitating and complicating/hindering factors in their collaboration. The study addressed three research questions and employed a qualitative method, utilizing seven interviews with four school counselors and three teachers in four different municipalities in Sweden. The results of this study indicated that the majority of the school counselors and teachers had positive experiences of collaboration. Those who had positive experiences perceived collaboration as continuous and generally effective. Others, who described collaboration as less effective, mentioned that school counselors and teachers did not take each other´s knowledge and competence seriously, and school counselors perceived that teachers sometimes attempted to pass inaccurate tasks to them as school counselors. The facilitating factors that emerged in the results were professional experience, knowledge and understanding of each other´s professions, an engaged principal, and regular meetings. Lack of resources and confidentiality were identified as hindering factors for collaboration. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkurators och lärares upplevelser av samverkan samt identifiera underlättande och försvårande faktorer vid deras samverkan. Studiens syfte besvarades med hjälp av tre forskningsfrågor. Studien hade en kvalitativ metod och använde sju semistrukturerade intervjuer med fyra skolkuratorer och tre lärare som var yrkesverksamma på fyra olika kommuner i Sverige. Resultatet för denna studie visade att majoriteten av skolkuratorer och lärare hade positiva upplevelser av samverkan. De som hade positiva upplevelser beskrev att samverkan fungerade kontinuerligt och generellt bra. Andra som beskrev samverkan som mindre bra beskrev att skolkuratorer och lärare inte tog varandras kunskaper och kompetens på allvar och skolkuratorer beskrev att lärarna ibland försökte överlämna felaktiga uppgifter till skolkuratorn. De underlättade faktorer som framkom i resultatet var erfarenhet, kunskap om varandras yrke, engagerad rektor och möten. Brist på resurser och sekretess var de försvårande faktorer som framkom i studiens resultat.

The aim of this study is to examine how game culture is portrayed in Swedish regional politics by using a descriptive idea analysis in official political documents developed by Swedish regions. The result show five different ideological catgories - "game and film", "games associations and community", "children and youths", "the gaming industry and cultural and creatvie industries" and "game culture as a department". Although game culture is described as a department by many regions, games are undermined by being used as a means to boost more established cultural departments. Elitist ideas work against game culture, which can cause parts of game culture, which has more in common with more traditional forms of culture, to be prioritized. The cultural and social values of video games can be overlooked in favor of educational and economic values.

Detta arbete syftar till att undersöka hur elever upplever användningen av pulsmätare som ett digitalt verktyg för att mäta deras prestationer i idrottsundervisning, samt att undersöka om och hur elever drar nytta av detta i sitt kunskapslärande. Studien grundar sig på fenomenologisk teori och använder en kvalitativ metod med intervjuer av elever som huvudsakligt material. Analysen av den insamlade datan utfördes med hjälp av tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av centrala teman och mönster i respondenternas svar.  Resultaten visar att pulsmätare har flera positiva effekter på elevers upplevelse av idrottsundervisning. Elever upplever ökad motivation att anstänga sig och uppnå målen, tack vare möjligheten att följa sin puls i realtid och se sin utveckling över tid. Pulsmätare bidrog även till en förbättrad förståelse för kroppens reaktioner och hälsoaspekter, vilket vidgar deras lärande i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt framkom utmaningar såsom tekniska problem, begränsningar vid utomhusbruk och att de är dyra vid inköp. Sammanfattningsvis indikerar studien på att pulsmätare som ett digitalt verktyg kan ha en betydande positiv inverkan på elevers motivation och lärande. Verktyget hjälper eleverna att arbeta utifrån egen nivå, följa sina framsteg och förstå kroppens reaktioner, vilket är en bidragande faktor till en bättre hälsa och djupare förståelse för ämnet.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper och uppfattningar om förskollärarens och specialpedagogens syn på samarbete - när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Studiens teorier vilar på det relationella och kategoriska perspektivet. Utifrån studiens fyra forskningsfrågor undersöktes samarbetsprocessen samt de viktigaste metoderna och strategierna i arbetet. För att frågorna i studien skulle besvaras så användes en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer, där fördelningen var fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. Resultatet visade att det finns en gemensamsyn på samarbetet mellan förskollärare och specialpedagog. Specialpedagogerna uttrycker dock att det är viktigt att tänka på att dem jobbar mot pedagogerna inte mot barnen. Samtidigt som förskollärarna uttrycker att dem tycker att specialpedagogerna är superviktiga. Inkludering ansågs vara det viktigaste begreppet när det kommer till att arbeta med barn. Dock benämns det att tiden, resurserna och stora barngrupper kan ställa till det eftersom det inte finns möjligheter att gå ifrån och ha samarbete. Sammanfattningsvis så är studiens slutsats att samarbete mellan förskollärare och specialpedagoger en betydelsefull del för att skapa delaktighet, inkludering och förutsättningar i lärmiljön för alla barn.

I vårt examensarbete undersöks det på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digital kompetens. Vi undersökte även vilken syn lärare i fritidshemmet har på sin egen digitala kompetens och vilka möjligheter och eventuella begränsningar som lärare i fritidshem möter när de arbetar med digital kompetens. Med hjälp av läroplansteorin och Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteorins tre begrepp, ramar, process och resultat analyserades datamaterial från semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare i fritidshemmet.  Resultatet påvisar att det enligt ramfaktorteorin finns ramar som läraren inte kan påverka och att dessa är utanför lärarens kontroll men det är inte en avgörande del för det digitala arbetet. Dessa ramar grundar sig i politiska beslut på kommunnivå som i slutänden påverkar verksamhetens ekonomi och begränsar deras möjligheter till att arbeta med digital kompetens. Studien presenterar att lärare i fritidshemmet ges möjlighet till kompetensutveckling av digital kompetens och att ett digitalt intresse hos läraren ökade möjligheterna för att bedriva digitala aktiviteter i fritidshemmet. Ett resultat vi även såg var att om en kollega inte är intresserad av det digitala så kan denna välja att tolka läroplanen efter sitt eget bristande intresse och på så sätt motverka kollegorna som vill arbeta med digital kompetens.

Background: Police officers on external duty is often associated with a high workload. The work environment varies depending on the society and the surroundings. A large part of work-related health research consists of risk factors for ill health and deficiencies rather than health-promoting factors in the workplace.Aim: The purpose with the study is to investigate police officers’ experiences of factors that promote health in a complex work environment.  Method: A qualitative study with semi structured interviews was conducted with six police officers working on the external duty. Police officers on external duty were recruited through snowball selection. Data were analyzed trough qualitative content analysis. Results: The result of the study shows that the police officers experienced health-promoting factors at four system levels: individual-, group-, management- and organizational level. Individual factors that had an impact on health were motivation, balance in everyday life and individuals own preparation were perceived important on an individual level. Social relationship in the terms of colleagues, communication and everyday external social relationships had a health promoting impact on a group level. Supportive leadership was considered an important factor at the management level. At the organizational level conditions like benefits and support functions were perceived to have an important impact on the work-related health.Conclusions: The conclusion is that health-promoting factors for police officers on external duty are identified in four different system levels. The health-promoting factors need to be in alignment to reach workplace health.

Genom tidigare erfarenheter med att jobba inom fritidshemmet har vi observerat hur många skolor brister med övergångar i skola och fritidshem. Detta var en bidragande faktor till examensarbetets syfte att undersöka pedagogernas och elevernas upplevelse av just övergångar och detta blev således också våra två frågeställningar; Vad är pedagogernas upplevelse av övergångar i skol- och fritidshemsverksamheten? Vad är elevernas upplevelse av övergångarna i skol- och fritidshemsverksamheten? Empirin samlades in genom två gruppintervjuer med elever i årskurs tre samt en gruppintervju med två pedagoger som arbetar på elevernas fritidsavdelning. Eftersom forskning inom övergångar i fritidshem är begränsad fick vi utgå från forskning av övergångar från förskola till skola som då gav oss stöd till de teorier vi använde oss av. Vi utgick från barndomssociologiska teorier och relevanta begrepp som institutionaliserad barndom, being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visade en skillnad mellan eleverna och pedagogernas upplevelser av övergångar i fritidshemmet.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.