Detta arbete syftar till att undersöka hur elever upplever användningen av pulsmätare som ett digitalt verktyg för att mäta deras prestationer i idrottsundervisning, samt att undersöka om och hur elever drar nytta av detta i sitt kunskapslärande. Studien grundar sig på fenomenologisk teori och använder en kvalitativ metod med intervjuer av elever som huvudsakligt material. Analysen av den insamlade datan utfördes med hjälp av tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av centrala teman och mönster i respondenternas svar.  Resultaten visar att pulsmätare har flera positiva effekter på elevers upplevelse av idrottsundervisning. Elever upplever ökad motivation att anstänga sig och uppnå målen, tack vare möjligheten att följa sin puls i realtid och se sin utveckling över tid. Pulsmätare bidrog även till en förbättrad förståelse för kroppens reaktioner och hälsoaspekter, vilket vidgar deras lärande i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt framkom utmaningar såsom tekniska problem, begränsningar vid utomhusbruk och att de är dyra vid inköp. Sammanfattningsvis indikerar studien på att pulsmätare som ett digitalt verktyg kan ha en betydande positiv inverkan på elevers motivation och lärande. Verktyget hjälper eleverna att arbeta utifrån egen nivå, följa sina framsteg och förstå kroppens reaktioner, vilket är en bidragande faktor till en bättre hälsa och djupare förståelse för ämnet.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper och uppfattningar om förskollärarens och specialpedagogens syn på samarbete - när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Studiens teorier vilar på det relationella och kategoriska perspektivet. Utifrån studiens fyra forskningsfrågor undersöktes samarbetsprocessen samt de viktigaste metoderna och strategierna i arbetet. För att frågorna i studien skulle besvaras så användes en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer, där fördelningen var fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. Resultatet visade att det finns en gemensamsyn på samarbetet mellan förskollärare och specialpedagog. Specialpedagogerna uttrycker dock att det är viktigt att tänka på att dem jobbar mot pedagogerna inte mot barnen. Samtidigt som förskollärarna uttrycker att dem tycker att specialpedagogerna är superviktiga. Inkludering ansågs vara det viktigaste begreppet när det kommer till att arbeta med barn. Dock benämns det att tiden, resurserna och stora barngrupper kan ställa till det eftersom det inte finns möjligheter att gå ifrån och ha samarbete. Sammanfattningsvis så är studiens slutsats att samarbete mellan förskollärare och specialpedagoger en betydelsefull del för att skapa delaktighet, inkludering och förutsättningar i lärmiljön för alla barn.

I vårt examensarbete undersöks det på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digital kompetens. Vi undersökte även vilken syn lärare i fritidshemmet har på sin egen digitala kompetens och vilka möjligheter och eventuella begränsningar som lärare i fritidshem möter när de arbetar med digital kompetens. Med hjälp av läroplansteorin och Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteorins tre begrepp, ramar, process och resultat analyserades datamaterial från semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare i fritidshemmet.  Resultatet påvisar att det enligt ramfaktorteorin finns ramar som läraren inte kan påverka och att dessa är utanför lärarens kontroll men det är inte en avgörande del för det digitala arbetet. Dessa ramar grundar sig i politiska beslut på kommunnivå som i slutänden påverkar verksamhetens ekonomi och begränsar deras möjligheter till att arbeta med digital kompetens. Studien presenterar att lärare i fritidshemmet ges möjlighet till kompetensutveckling av digital kompetens och att ett digitalt intresse hos läraren ökade möjligheterna för att bedriva digitala aktiviteter i fritidshemmet. Ett resultat vi även såg var att om en kollega inte är intresserad av det digitala så kan denna välja att tolka läroplanen efter sitt eget bristande intresse och på så sätt motverka kollegorna som vill arbeta med digital kompetens.

Background: Police officers on external duty is often associated with a high workload. The work environment varies depending on the society and the surroundings. A large part of work-related health research consists of risk factors for ill health and deficiencies rather than health-promoting factors in the workplace.Aim: The purpose with the study is to investigate police officers’ experiences of factors that promote health in a complex work environment.  Method: A qualitative study with semi structured interviews was conducted with six police officers working on the external duty. Police officers on external duty were recruited through snowball selection. Data were analyzed trough qualitative content analysis. Results: The result of the study shows that the police officers experienced health-promoting factors at four system levels: individual-, group-, management- and organizational level. Individual factors that had an impact on health were motivation, balance in everyday life and individuals own preparation were perceived important on an individual level. Social relationship in the terms of colleagues, communication and everyday external social relationships had a health promoting impact on a group level. Supportive leadership was considered an important factor at the management level. At the organizational level conditions like benefits and support functions were perceived to have an important impact on the work-related health.Conclusions: The conclusion is that health-promoting factors for police officers on external duty are identified in four different system levels. The health-promoting factors need to be in alignment to reach workplace health.

Genom tidigare erfarenheter med att jobba inom fritidshemmet har vi observerat hur många skolor brister med övergångar i skola och fritidshem. Detta var en bidragande faktor till examensarbetets syfte att undersöka pedagogernas och elevernas upplevelse av just övergångar och detta blev således också våra två frågeställningar; Vad är pedagogernas upplevelse av övergångar i skol- och fritidshemsverksamheten? Vad är elevernas upplevelse av övergångarna i skol- och fritidshemsverksamheten? Empirin samlades in genom två gruppintervjuer med elever i årskurs tre samt en gruppintervju med två pedagoger som arbetar på elevernas fritidsavdelning. Eftersom forskning inom övergångar i fritidshem är begränsad fick vi utgå från forskning av övergångar från förskola till skola som då gav oss stöd till de teorier vi använde oss av. Vi utgick från barndomssociologiska teorier och relevanta begrepp som institutionaliserad barndom, being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visade en skillnad mellan eleverna och pedagogernas upplevelser av övergångar i fritidshemmet.

Studien undersöker sambandet mellan NPL och lönsamheten för de svenska bankerna under och efter Covid-19. Genom tillämpning av en kvantitativ metod och teoretisk ramverket gällande riskhantering och finansiella metoder ger studien insikter om NPL påverkan en banks lönsamhet. Teorier och finansiella modeller togs upp i den teoretiska referensramen för att bygga en grund för tidigare forskning som användes i senare tillfälle i studien. Teorierna berör kreditrisker samt likviditetsrisker där kreditrisk som teori användes som huvudfokus i studiens senare stadie. Anledningen till detta låg i att tidigare forskningen kopplade NPL och lönsamhet till kredit risker, därav blev den teorin mest relevant. Finansiella modellerna ROA, NPL, ROE, NIM, CAR samt Bank Size togs upp som är även de oberoende samt beroende variablerna som ställs mot varandra i metodens genomförande av beräknings och statistiska analyser. Studiens insamling av data på svenska bankers årsredovisningar mellan 2020 till 2022 skedde via databasen Retriever Business. Tillvägagångssättet skedde genom en deskriptiv analys med korrelationsanalys samt linjära regressioner för att identifiera de samband som kan finnas. Empirin visade på ett generellt svagt samband mellan NPL och lönsamhet. Däremot visade resultatet på andra faktorer som har en betydande roll i lönsamhetens påverkan vilket tyder på behov av en bredare analys. Resultatet visade överlag att det fanns en tydlig variation mellan 2020 till 2022 för både korrelation och linjära regressioner.

Bakgrund: Barnmorskor ska erbjuda rätt stöd som möjliggör säker och positiv förlossningsupplevelse. Metoden Föda utan rädsla kan hjälpa barnmorskor att bryta negativa känslor hos kvinnor och stödpersoner som kan försvåra födandet och leda till en försämrad upplevelse. Vidare kan metoden och barnmorskors kunskap bidra till ökad trygghet hos kvinnor och stödpersoner samt tilltro till det normala i födelseprocessen. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bistå kvinnor och stödpersoner under förlossning med metoden Föda utan rädsla. Metod: Arbetet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design och analyserades med induktiv ansats. Data inhämtades genom tio intervjuer. Semistrukturerad intervjuteknik tillämpades. Resultat: Fem kategorier och elva subkategorier skapades. Barnmorskors närvaro skapade trygghet till kvinnor och stödpersoner under förlossning. Betydelsen av stödpersoner framkom tydligt. Vidare krävdes vissa förutsättningar för att metoden skulle ge bästa möjligheter att främja det naturliga. Barnmorskor behövde även tillräckligt och rätt stöd för att praktisera metoden på bästa sätt. Slutsatser: FUR bidrar till att barnmorskor blir mer engagerade och närvarande under förlossning vilket skapar goda förutsättningar att erbjuda en förlossningsfrämjande miljö och personcentrerad förlossningsvård för kvinnor och stödpersoner. Metoden skapar en ökad trygghet, tillit och delaktighet hos kvinnor och stödpersoner samt är viktig i vårdrelationen mellan barnmorskor, kvinnor och stödpersoner. / Background: Midwives should provide the right support that enables a safe and positive childbirth experience. The Confident Birth method can help midwives prevent negative feelings in women and birth partners, that could otherwise complicate childbirth and lead to a negative experience. The method and midwives' knowledge can furthermore contribute to increased sense of security in women and birth partners, as well as provide confidence in the normalcy of the birth process. Aim: To describe midwives' experiences of assisting women and birth partners during childbirth using The Confident Birth Method. Method: The work was conducted as an interview study with qualitative design and analyzed with an inductive approach. Data was collected through ten interviews. Semi-structured interview technique was applied. Results: Five categories and eleven subcategories were created. The presence of midwives created security for women and support persons during childbirth. The importance of birth partners was clearly evident. Furthermore, certain conditions were required for The Confident Birth method to provide the best opportunities to promote the natural process. Midwives also needed sufficient and appropriate support to practice the method effectively. Conclusions: The Confident Birth method contributes to midwives’ engagement and presence during childbirth, which creates good conditions to offer a childbirth-promoting environment and person-centered childbirth care for women and birth partners. The method creates increased security, trust, and participation among women and birth partners, and is important in the care relationship between midwives, women and birth partners.

Att vara projektledare inom ett produktutvecklingsföretag kräver effektiv kommunikation mellan projektledare och projektdeltagare. Kommunikation kan vara utmanande och olika kommunikationskanaler kan användas för att nå fram med budskap. Effektiv kommunikation är viktigt för att uppnå projektmål och ineffektiv kommunikation kan leda till bristande samarbete och risker för ett misslyckat projekt. Forskning visar att lyckad projektdeltagarhantering kan öka chansen att lyckas med ett projekt. Kommunikationsutmaningar uppstår idag på grund av organisatoriska och kulturella skillnader samt fysiskt avstånd mellan projektdeltagare och språkskillnader mellan avdelningar. Syftet med rapporten är att studera vilka former av kommunikation en projektledare använder sig av till projektdeltagarna. Syftet bryts ner i frågeställningar som berör vilka olika tillvägagångssätt en projektledare kommunicerar på och vilka faktorer som avgör vilket tillvägagångssätt som ska användas. I litteraturstudien studeras vad god kommunikation innebär, hur man uppnår god kommunikation och vad det får för konsekvenser med bra respektive dålig kommunikation samt olika kommunikationsmetoder och former. För att undersöka teorin i praktiken utfördes en empirisk studie. Den empiriska studien utgår från intervjuer med sju projektledare med diverse erfarenheter från fem olika företag inom produktutveckling. Resultatet visar att i praktiken fungerar kommunikation, i princip, som i teorin. Många av projektledarna har tydliga kommunikationsstrategier men upplever ändå svårigheter i att nå ut till alla involverade. En väsentlig del i kommunikationen handlar om att visuellt kunna presentera det som ska kommuniceras. Det är fördelaktigt att alla projektdeltagare befinner sig på samma geografiska plats för att underhålla den informella kommunikationen och för att skapa en gynnsam arbetsmiljö. Kommunikation mellan projektdeltagare innefattar många faktorer men främst personliga egenskaper hos projektledaren, möjlighet till fysiska möten och tydliga ramar för kommunikation. Det finns inte något tydligt mått på god kommunikation och inte heller en standardiserad strategi att använda sig av för att försäkra sig om allas förståelse. / Being a project manager in product development requires effective communication between the project manager and project participants. Communication can be challenging, and various communication channels can be used to convey the message. Good communication is important to achieve project goals and ineffective communication can lead to poor collaboration and risks of project failure. Research shows that successful project participant management can increase the chance of project success. Communication challenges arise today due to organizational and cultural differences as well as physical distance and language barriers between project participants. The purpose of the report is to study what forms of communication a project manager uses to communicate with project participants. The purpose is divided into questions that address the different approaches a project manager uses to communicate and what factors determine which approach to use. The literature review examines what good communication entails, how to achieve it and the consequences of good and poor communication as well as different communication methods and forms. An empirical study was conducted to investigate the theory in practice. The empirical study is based on seven project managers who were interviewed, from five different companies in product development, with various experiences. The result shows that in practice, communication basically works as in theory. Almost all project managers that were interviewed have clear communication strategies, but still experience difficulties in reaching all stakeholders. A significant part of communication is about being able to visually present what needs to be communicated. It is advantageous for all project participants to be in the same geographical location to maintain informal communication and to create a favorable working environment. One conclusion that can be drawn from the study is that communication is one of the key factors for a successful project, but not solely. Communication among project participants involves many factors but primarily the personal qualities of the project manager, the opportunity for physical meetings and clear communication frameworks, making it a subjective concept. Another conclusion is that there is no clear measure of good communication nor a standardized strategy to use to ensure everyone’s understanding.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt och globalt folkhälsoproblem. Ungefär en tredjedel av kvinnorna i världen har upplevt någon form av våldsutsatthet under sin livstid. Att utsättas för våld kan leda till psykiska, fysiska och sexuella konsekvenser. För sjuksköterskorna är det väsentligt att besitta kunskaper i hur de ska bemöta kvinnorna för att förebygga ohälsa och lindra lidande. Under det vårdande mötet skall sjuksköterskan vara lyhörd och uppmärksamma våldsutsatta kvinnors behov samt främja deras hälsa. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor. Denna studie är litteraturbaserad i form av en integrerande sammanställning med kvalitativ forskning. Elva kvalitativa artiklar valdes ut för att analyseras. Analysen resulterade i två huvudteman och sex subteman som presenteras i resultatet och som svarade på studiens syfte. Sjuksköterskorna upplevde att de kände sig otillräckliga under mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskorna upplevde även att känslor och attityder har en påverkan på dem. Ett vårdande möte med kvinnor som är utsatta för våld påverkas även av kulturella normer där våldet i nära relationer anses vara ett hemligt fenomen. Det finns ett stort behov för sjuksköterskorna att utöka sina kunskaper och erfarenheter. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan utbildning och reflektion tillsammans med andra organisationer bidra till en större trygghet i vårdandet. Det kan även bidra till en ökad hälsa globalt när de våldsutsatta kvinnorna mottar en god vård.

<p>kursa poslovnog engleskog jezika koji ima za cilj razvoj pragmatičke<br />kompetencije polaznika i unapređenje poslovne komunikacije na engleskom jeziku.<br />Uspostavljanje i održavanje uspe&scaron;ne poslovne komunikacije koja uključuje poslovne<br />ljude kojima je engleski jezik zajedničko sredstvo komunikacije zavisi od njihove<br />sposobnosti da koriste jezik na odgovarajući način u odgovarajućem poslovnom<br />kontekstu.<br />Istraživanje za disertaciju sastojalo se iz dva dela. U uvodnom delu<br />istraživanja učestvovali su predavači poslovnog engleskog jezika, studenti koji slu&scaron;aju<br />kurs poslovnog engleskog jezika i zaposleni polaznici koji pohađaju kurs poslovnog<br />engleskog jezika u &scaron;kolama stranih jezika. Cilj ovog dela istraživanja je bio da se<br />prikupe podaci o nastavi poslovnog engleskog jezika kod nas &ndash; na koji način se ona<br />organizuje i &scaron;ta bi trebalo uključiti u nastavu kako bi polaznici bili &scaron;to uspe&scaron;niji u<br />poslovnoj komunikaciji na engleskom jeziku.<br />Nakon toga usledilo je glavno istraživanje u kome je učestvovalo dvadeset<br />zaposlenih polaznika koji su pohađali kurs poslovnog engleskog jezika. Oni su bili<br />podeljeni u dve grupe, kontrolnu i eksperimentalnu, sa po deset polaznika. Obe grupe<br />su pohađale kurs poslovnog engleskog jezika. Kontrolna grupa je kurs slu&scaron;ala samo<br />na osnovu odabranog udžbenika, a eksperimentalna grupa je pohađala kurs koji je<br />izrađen na osnovu analize potreba i u skladu sa poslovnim situacijama u kojima oni<br />koriste engleski jezik. Pre početka kursa obe grupe su popunile upitnik sa op&scaron;tim<br />podacima o njima i upitnik za analizu potreba, ulazni test op&scaron;teg engleskog jezika i<br />ulazni test poslovnog engleskog jezika. Podaci dobijeni upitnikom za analizu potreba<br />upotpunjeni su pitanjima u prvom intervjuu. Napredak u sposobnosti kori&scaron;ćenja<br />engleskog jezika u poslovnoj komunikaciji obe grupe, posebno u pogledu kori&scaron;ćenja<br />govornih činova, praćen je tokom kursa pomoću pet testova nakon svake obrađene<br />teme.<br />Istraživanjem su dobijeni kvantitativni podaci (pomoću testa i upitnika) i<br />kvalitativni podaci (pomoću upitnika i intervjua) koji su detaljno analizirani. Na<br />osnovu analize svih podataka može se zaključiti da su polaznici iz eksperimentalne<br />grupe ostvarili primetno bolji napredak na testovima koji su pratili kurs, ali i u<br />sposobnosti poslovne komunikacije, &scaron;to je bio i cilj kursa.<br />Značaj ovog istraživanja je vi&scaron;estruk jer ukazuje na potrebu da se veća pažnja<br />posvećuje izradi kurseva poslovnog engleskog jezika za zaposlene polaznike,<br />detaljnoj analizi poslovnog konteksta u kome rade i njihovih stvarnih potreba. Takvi<br />kursevi omogućavaju polaznicima da lak&scaron;e i uspe&scaron;nije razviju svoju pragmatičku<br />kompetenciju i unaprede poslovnu komunikaciju.</p> / <p>This thesis in applied linguistics and language teaching focuses on designing a<br />business English course for the purpose of the development of pragmatic competence<br />of business English learners in order to improve their business communication in the<br />English language. Establishing and maintaining successful business communication<br />involving business people who use English as a common communication language<br />depends on their ability to use the language in an appropriate way in an appropriate<br />business context.<br />The research for this thesis consisted of two parts. The first part of the research<br />involved teachers of business English, students who attended business English<br />courses and employed learners who attended business English courses in private<br />language schools. The purpose of this part of the research was to collect the data on<br />business English language teaching, the way the courses are organized and what<br />should be included in the courses so that the learners are able to participate in<br />business communication in the English language.<br />This was followed by the main part of the research, which involved twenty<br />professionals attending a business English course. They were divided into two groups,<br />control and experimental, with ten learners in each group. Both groups attended a<br />business English course, however, the control group had a course based only on the<br />selected course book, and the experimental group had a course designed on the basis<br />of needs analysis and in accordance with the business situations in which they use<br />English language daily. Prior to the course learners in both groups completed a<br />general data questionnaire, a needs analysis questionnaire, general and business<br />English language entrance tests. The data gathered by the needs analysis questionnaire<br />were additionally clarified by the answers in the first interview. The learners&#39; progress<br />in using English in business communication in both groups, especially regarding the<br />use of speech acts, was monitored by five tests, one after each of the topics covered<br />during the course.<br />The data collected in the research, both quantitative (collected by tests and<br />questionnaires) and qualitative (collected by questionnaires and interviews), were<br />thoroughly analyzed. The analysis led to a conclusion that learners from the<br />experimental group showed substantially better improvement in tests and their overall<br />ability to communicate in business related contexts.<br />The significance of this research is manifold and suggests that greater attention<br />should be paid to designing business English courses for professionals and to a<br />thorough needs and business context analysis. Such courses would enable learners to<br />develop their pragmatic competence more successfully and, consequently, improve<br />their business communication.</p>