No description available.

Traditionally, the teacher body is disregarded in the educational field. This is because of traditional Western ideologies within which hierarchical dichotomies such as mind/body, matter/discourse, and theory/practice are maintained. In this study, I investigate discourse in four Swedish teacher’s manuals on norm-critical pedagogy. Proceeding from postconstructionist and feminist corpomaterialist perspectives, I research how the manuals maintain and/or challenge the traditional ways of knowledge production concerning the teacher. More specifically, I analyse how the manuals address the teacher body and how they challenge and/or reproduce the idea of ‘a bodiless teacher’. Proceeding from Critical Discourse Analysis by Norman Fairclough, postconstructionism, feminist corpomaterialism, and Guattarian and Deleuzian philosophy of affects, I look at the linguistic, discursive, and social practices of the manuals. In addition, I contribute to the discussion from my experiences as a teacher educator and educational material creator in questions related to equality and inclusion.  I argue that the manuals mainly maintain the traditional ways of knowledge production concerning the teacher by depicting the teacher as ‘bodiless’. This is done by disregarding the teacher body and addressing it as static. Nevertheless, the manuals challenge the idea of ‘a bodiless teacher’ in part. This is done by addressing the teacher body as being in composition with time, space, matter, and power (i.e., created in affective forces). Overall, the idea of ‘a bodiless teacher’ is maintained to a larger extent than it is challenged. As I understand discourse as both constituted and constituting, I claim that the manuals take part in the current discourse around the teacher, and adhere to the idea that there is no room for the teacher body and its inevitable parts (such as emotions, feelings, passion) in an educational context.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att bidra med kunskap kring hur samtalet kring samer och samiska frågor har förts mellan de olika inblandade intressenterna som deltagit i revideringsprocessen av Lgr22s kursplaner för de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4–9, och även kunskap om hur samtalen påverkat kursplanernas innehåll. Studien utgår ifrån det läroplansteoretiska perspektivet att ett fastställande av en läroplan och liknande policydokument är en process som visar på ett spänningsfält mellan olika intressenters prioriteringar av innehållet. Den bygger på arkivmaterial från Skolverkets korrespondens med de expertgrupper som förekommit i de olika skolämnena som studerats, samt den korrespondens som remissyttranden i processen gett upphov till. Studien bygger på CDA modellens metodik och fokuserar på processen som format diskurserna som framträder. Som motpol till CDA metodiken har hegemoni ställts och för att kunna urskilja hur processen formar diskurserna har de utbildningsfilosofiska begreppen essentialism och rekonstruktionism använts.   Resultatet visar att Skolverket genomgående presenterar förslag som expertgrupperna kan anses ansluta sig till, medan remissyttranden från olika intresseorganisationer och en privatperson gör anspråk på att förskjuta dessa diskurser. Det är också remissyttrandena som i störst utsträckning påverkar hur de fastslagna kursplanernas innehåll så småningom blir, även om Skolverkets från början föreslagna diskurs bara förskjuts en aning jämfört med intresseorganisationernas yttranden.

No description available.

No description available.

In times of increased immigration around the world, caused by conflicts for example the refugee crisis in 2015 and the war in Ukraine, immigration politics are constantly on the agenda. This study explores how the Swedish political parties Socialdemokraterna, Moderaterna and Sverigedemokraterna portray immigrants in written interpellations and interpellation debates. Previous research on the topic shows how portrayals of immigrants influence attitudes in society towards the group. This emphasizes the need for more research in this area. The purpose of this study is to develop the understanding and knowledge of how social groups are socially constructed and what potential implications for the group this might have, as well as the potential reproduction of power relations. The study is a critical discourse analysis in which Fairclough's three-dimensional model and theoretical concepts are used. The study’s result revealed a contradiction between the different political parties regarding immigrants in relation to responsibility. Immigrants were placed in an impossible situation by some of the political parties, which implied that immigrants must take responsibility on their own, have taken responsibility, and must start taking responsibility while at the same time immigrants were portrayed as incapable of taking responsibility. Furthermore, immigrants were portrayed as an economic burden in various aspects such as social security contribution and increasing the risk of education inflation. The result also showed a consistent we-and-them perspective in which immigrants were given the identity as them with various negative associations. Lastly, it becomes clear that the immigrant's voice is missing in the public debate. Immigrants are always talked about instead of with them. This can reproduce an unequal power relationship in which the political parties have the power in the discourse to construct the group and give them a social identity. / I takt med ökad immigration runt om i världen på grund av diverse konflikter till exempel flyktingkrisen 2015 och kriget i Ukraina, är immigrationspolitik ett ständigt aktuellt ämne. Studien undersöker hur de svenska riksdagspartierna Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna framställer immigranter i skriftliga interpellationer och interpellationsdebatter. Tidigare forskning på området visar på att framställningen av immigranter influerar samhällsattityder gentemot gruppen. Det betonar således vikten av fortsatt forskning på området. Syftet med studien är att erhålla förståelse och kunskap för konstruerandet av sociala grupper inom den politiska diskursen och dess potentiella implikationer för gruppen samt potentiell reproduktion av maktrelationer. Studien utgör en kritisk diskursanalys varvid Faircloughs tredimensionella modell samt tillhörande teoretiska begrepp och resonemang används. Studiens resultat synliggjorde en motsättning mellan de politiska partierna angående immigranter i förhållande till ansvar. Immigranter försattes i en omöjlig situation varvid gruppen antyddes ha ett eget ansvar, att de tog ansvar, att de måste börja ta ansvar samtidigt som de är okapabla till att ta ansvar. Vidare beskrevs immigranter som en ekonomisk belastning utifrån olika fokuspunkter såsom bidragstagande och en grupp som ökar risken för utbildningsinflation. Resultaten visade också på ett genomgående vi-och-dem perspektiv där immigranter tillskrevs identiteten dem med tillhörande diverse negativa associationer. Avslutningsvis tydliggörs att immigranters röst saknas i den offentliga debatten, det talas alltid om gruppen istället för med dem. Detta kan reproducera ett ojämlikt maktförhållande där de politiska partierna har makten inom diskursen att konstruera gruppen och ge dem en social identitet.

The representation of women in prostitution varies over time and space. This study aims to make visual how women in prostitution are being represented in Swedish judicial system today. The study uses a critical discourse analysis, inspired by Fairclough's three-dimensional model, and is based on a theoretical framework of reification theory, theory of respectability and previous research. The study analyzes 68 court verdicts, published in 2018 on the legal database Karnov Juridik, Kvinnifridspropositionen (Prop. 1997/98: 55) and an evaluation of the law's application and effect (SOU 2010: 49). The study makes visible a two-part image of the woman as occasionally invisible and occasionally defined on the basis of prostitution. The study shows how an overall market discursive perspective through the verdicts relates to a focus on the purchase of sex, rather than the parties involved. The study shows that the focus on the woman in prostitution, which was widely criticized and which the law reform intended to shift towards the sex buyers, continues to stay on the women in prostitution. / Framställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution har varierat över tid och rum. Denna studie ämnar undersöka hur svenskt rättsväsende framställer kvinnor i prostitution idag. I studien används en kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell, och utifrån ett teoretiskt ramverk av reifikationsteori, respektabilitetsteori samt tidigare forskning. Studiens empiriska underlag utgörs av 68 domar, publicerade år 2018 på rättsdatabasen Karnov Juridik, kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) och en utvärdering om lagens tillämpning och effekt (SOU 2010:49). I studien synliggörs en tudelad bild av kvinnan som tidvis osynlig och tidvis definierad utifrån prostitution. Studien synliggör hur ett marknadsdiskursivt perspektiv genom domarna påverkar diskursen genom att fokus riktas mot den sexuella tjänster mot ersättning, snarare än de parter som är involverade. Det kritiserade fokus som tidigare inriktades på kvinnan i prostitution ämnade lagreformen att skifta mot männen, sexköparna. I studien framkommer tendenser av ett fortsatt fokus på kvinnorna som befinner sig i prostitution snarare än sexköparna, som framställs som konsumenter inom ett marknadsfenomen.

Den här studien analyserar hur maktstrukturer framträder i den amerikanska dagspressens bevakning av sexuella trakasserier. Studien analyserar 18 artiklar som har bevakat två snarlika fall där två män som varit nominerade till en position i Högsta domstolen i USA blivit anklagade för sexuella trakasserier. Det första fallet från 1991 är mellan Clarence Thomas och Anita Hill och det senare fallet är från 2018 mellan Brett Kavanaugh och Christine Blasey Ford. Artiklar från Wall Street Journal, New York Times och Chicago Tribune, som är de tre ledande dagstidningarna i USA har studerats med syfte att avslöja om det finns några underliggande ideologier och maktintressen i texten. För att avslöja dessa konstruktioner utgår studien från en kritisk diskursanalys som metod med målet att kunna se hur de språkliga resurserna uttrycker ideologier och maktintressen. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått från genusteori, och därefter utifrån hegemoni, rape culture, nyhetsjournalistik och tabloidisering. Med hjälp av olika analysverktyg har sammanlagt 18 artiklar analyserats där materialet har delats in i fyra teman, och utifrån dem har texterna analyserats mer utförligt. Resultatet visar att patriarkala maktstrukturer uttrycker sig i olika grad i artiklarna och att det har skett en förändring i den journalistiska diskursen över tid. / This study analyzes how power structures express themselves in the daily press's coverage of sexual harassment. The study analyzes 18 articles that have covered two similar cases where two men who have been nominated for a position in the Supreme Court in the United States have been accused of sexual harassment. The first case from 1991 is between Clarence Thomas and Anita Hill and the latter case is from 2018 between Brett Kavanaugh and Christine Blasey Ford. Articles from the Wall Street Journal, New York Times and the Chicago Tribune, which are the three leading newspapers in the United States, have been analyzed with the aim of revealing whether there are any underlying ideologies and power interests in the text. In order to uncover these constructs, the study uses CDA as a method for being able to see how the linguistic resources express ideologies and power interests. The study’s theoretical framework has mainly been based on gender theory, and then based on hegemony, rape culture, news journalism and tabloidization. With the help of various analysis tools, a total of 18 articles have been analyzed where the material has been divided into four themes, and based on them the texts have been analyzed in more detail. The result shows that patriarchal power structures express themselves to varying degrees in the articles and that there has been a change in journalistic discourse over time.

La stabilité du génome est compromise par les déséquilibres du pool de dNTPs qui affectent la vitesse de progression des fourches de réplication. Par exemple, la déficience en cytidine désaminase (CDA) conduit à un excès de dCTP qui induit un ralentissement des fourches de réplication. Les résultats obtenus au cours de ma thèse ont permis de mettre en évidence un nouveau mécanisme par lequel un déséquilibre du pool de nucléotides compromet la complétion de la réplication et la ségrégation correcte des chromosomes. En utilisant des techniques de peignage moléculaire, de microscopie électronique et d’imagerie cellulaire permettant de quantifier le niveau basal de PAR, nous avons montré que la réplication incomplète de l’ADN lorsque la CDA est absente est due à l’inhibition partielle de PARP-1, et n’est pas liée au ralentissement de la vitesse de progression des fourches de réplication. En effet, l’accumulation intracellulaire de dCTP inhibe l’activité de PARP-1 ce qui réduit l’activation de Chk1 et l’efficacité des points de contrôle situés en aval, favorisant ainsi l’accumulation de séquences d’ADN non répliquées en mitose. Celles-ci conduisent alors à la formation de ponts anaphasiques ultrafins (UFBs) entre les chromatides sœurs au niveau de sites difficiles à répliquer tels que les centromères et les sites fragiles. Ces résultats ont des implications directes dans le syndrome de Bloom (BS), une maladie génétique rare combinant prédisposition aux cancers et instabilité génétique. Ce syndrome est la conséquence de la mutation du gène BLM, codant pour une hélicase RecQ du même nom. La déficience en BLM conduit à une chute de l’expression de la CDA résultant en une augmentation des UFBs entièrement due à l’inhibition de PARP-1 par la dCTP, indépendamment de BLM. Ces travaux décrivent ainsi une conséquence pathologique encore inconnue du déséquilibre du pool de nucléotides et révèlent un rôle inattendu de PARP-1 dans la surveillance des séquences d’ADN non répliquées prévenant leur accumulation en mitose et les défauts de ségrégation des chromosomes associés. / Genome stability is jeopardized by imbalances of the dNTP pool; such imbalances affect the rate of fork progression. For example, cytidine deaminase (CDA) deficiency leads to an excess of dCTP, slowing the replication fork. We describe here a novel mechanism by which pyrimidine pool disequilibrium compromises the completion of replication and chromosome segregation. Using molecular combing, electron microscopy and a sensitive assay involving cell imaging to quantify steady-state PAR levels, we found that in CDA-deficient cells DNA replication was unsuccessful due to the partial inhibition of basal PARP-1 activity, rather than slower fork speed. Indeed, the intracellular accumulation of dCTP inhibits PARP-1 activity compromising the activation of Chk1 and the downstream checkpoints efficiency, allowing the subsequent accumulation of unreplicated DNA in mitosis. This unreplicated DNA leads to the formation of ultrafine anaphase bridges (UFBs) between sister-chromatids at “difficult-to-replicate” sites such as centromeres and fragile sites. These results have direct implications for Bloom syndrome (BS), a rare genetic disease combining susceptibility to cancer and genomic instability. BS results from mutation of the BLM gene, encoding BLM, a RecQ 3’-5’ DNA helicase, a deficiency of which leads to CDA downregulation. BS cells thus have a CDA defect, resulting in a high frequency of UFBs due entirely to dCTP-dependent PARP-1 inhibition and independent of BLM status. Our results describe previously unknown pathological consequences of the distortion of dNTP pools and reveal an unexpected role for PARP-1 in preventing unreplicated DNA accumulation in mitosis and in preventing chromosome segregation defects.

Is a meme just a humorous composition made to make people laugh, or does it have potential to connote something more? This became the question that gave this article life and emerged when the official Twitter account of Ukraine posted memes mid-war. In order to examine whether a meme has potential to connote something more this article studied memes with the questions RQ1: Do memes function as a multimodal tool for intermediation of narratives and societal discourses on the official Twitter account of Ukraine? RQ2: Which semiotic choices in language and visual communication mainly appear in the memes?  RQ3: How do the main semiotic choices in the memes interact with each other? RQ4: Are, for Ukraine, societal discourses and/or narratives present within the memes? Four memes were collected from the official Twitter account of Ukraine and analyzed with a multimodal critical discourse analysis. Drawing on Fisher's narrative paradigm, this article argues that the use of a meme can be seen as storytelling. In order to investigate the nature of a meme and to understand how a meme can mediate discourse, we draw on Shifman and critical discourse in our analysis. Linking our analysis to former research is done to help the reader understand the multifaceted nature of a meme. The result of this study shows that a meme in this particular case can be used as a multimodal communicative tool for storytelling and the mediating of social discourses, therefore further studies on the subject of memes are recommended.