Issues concerning the environment cannot be solved by natural science and technologicaladvancements alone. Every decision and environmental strategy rests upon ethicalconsiderations in which many authors question whether anthropocentric values are compatiblewith the solutions to environmental problems. This thesis uses critical discourse analysis toexamine which environmental ethic(s) that underpins EUs Strategy for Biodiversity 2030. Thethesis follows a deductive approach in which anthropocentrism, ecocentrism and biocentrismwere the basis of the analysis. The main findings shows that the anthropocentric discoursedominated the policy despite the minor presence of an ecocentric discourse. In regard toprevious research, the thesis has found that the European union, through their strategy forbiodiversity 2030, reproduces the order of discourses within environmental ethics.

The grand Ethiopian Renaissance Dam, a major hydropower project located in the Blue Nile in Ethiopia, is projected to become one of the biggest sources of hydroelectric power in Africa by 2022. The scale of the project is burdened with a considerable environmental and social load, the magnitude of its impact depending on a few key decisions made during the inaugural stages.  The viability of GERD in the Nile Basin is assessed. Key considerations to bear in mind during the initial filling of the main reservoir are discussed. A number of models and simulations are cited and analysed, mostly dealing with hydrological data in the region and predictions of GERD’s impact on annual flow rates. Recommendations for an environmentally conscious filling stage and subsequent operation are included in the closing statements. / Sammanfattning The Grand Ethiopian Renaissance Dam studeras vid dammens slutgiltiga fullbordande.Den hi-storiska utvecklingen av projektet, samt de politiska och ekonomiska procedurer och dess implikationer för projektet och hur detta påverkat och kommer påverka regionens utveckling presenteras och kontextualiseras. Olika scenarier för påfyllnad av huvudreservoarens vattentillförsel studeras genom analys av liknande fall samt teknisklitteratur, slutsatser dras utifrån beslutsfattandes rekommendationer och observationer. Möjliga scenarier för invigning av dammen med ambitionen att minimera ansträngningen för nationer som befinner sig nedströms längst Nilens flöde belyses utifrån analysmetoden. Potentiella strategier för en hållbar framtid med minimal skada för den biologiska mångfalden i Nilbäckenet diskuteras utifrån analysmetoden.

Syftet med studien är att kartlägga kommunernas eventuella skillnader i arbetet med att främja biologisk mångfald med hjälp av ängsytor. Vi ville ta reda på vilka drivkrafter samt vilka hinder/begränsningar det finns med att anlägga ängsytor för att konkret kunna se vilka åtgärder som behövs för att motivera till en omställning. Via en kartläggning och enkätundersökning samt en kvalitativ innehållsanalys har vi kunnat värdera och tolka insamlad data för att kunna fastställa ett resultat. Resultatet visar att kommunernas hemsidor har förbättringspotential då endast två av sex kommuner hade lättillgänglig information om vårt ämne. Det finns många drivkrafter hos kommunerna i omställningen att främja biologisk mångfald och de hinder som lyfts fram existerar i samtliga kommuner. Ängsytor är resurseffektivt som ger mer tid till annat och är ett mer ekonomiskt alternativ till gräsmattor. Att ta hand om det klippta gräset samt att införskaffa dyra anpassade maskiner anses vara begränsningar i arbetet, men skulle kunna lösas genom att samverka mellan kommunerna eller med externa parter. Styrverktyget LONA har varit positivt för att driva på arbetet med biologisk mångfald men främst fungerat för de större kommunerna som har råd att vara medfinansiär.

Den accelererande artutrotningen, orsakad av mänsklig aktivitet, hotar att eliminera 50 % av all biologisk mångfald, vilket riskerar ekologiska sammanbrott. Biologisk mångfald är kritisk för ekosystemens stabilitet och mänsklig överlevnad, vilket gör bevarandeinsatser avgörande. Internationella naturvårdsunionen (IUCN), svenska myndigheter, djurparker och ideella organisationer arbetar på olika sätt med att bevara hotade arter. Studien syftar till att identifiera faktorer som påverkar framgången i bevarandeprojekt och hur de kan förbättras. Metodologin inkluderade semi-strukturerade intervjuer med fokus på projektorganisation, samarbete samt framgång och resultat. Resultaten visar att en långsiktig och balanserad strategi är nödvändig för effektiva bevarandeinsatser. Ekonomiska utmaningar är framträdande, där resursbrist påverkar prioritering och genomförande av åtgärder. Samarbeten mellan olika aktörer är avgörande men ofta bristfälliga, vilket leder till ineffektiv resurs- och kompetensfördelning. Trots ansträngningar för att säkra finansiering kvarstår betydande resursbrister, vilket påverkar projektens hållbarhet och effektivitet. För att optimera bevarandeinsatser krävs stabil finansiering, kompetensutveckling, effektiv planering och uppföljning samt starkt samarbete mellan olika aktörer. Genom att adressera faktorerna kan bevarandeprojekt uppnå sina mål och bidra till att skydda biologisk mångfald för framtida generationer. / The accelerating species extinction, caused by human activity, threatens to eliminate 50 % of all biodiversity, risking an ecological collapse. Biodiversity is critical for ecosystem stability and human survival, making conservation efforts crucial. The International Union for Conservation of Nature (IUCN), Swedish authorities, zoos, and non-profit organizations are working in various ways to preserve endangered species. This study aims to identify factors influencing the success of conservation projects and how these can be improved. The methodology included semi-structured interviews focusing on project organization, collaboration and outcomes. The results indicate that a long-term and balanced strategy is necessary for effective conservation actions. Financial challenges are prominent, with resource shortages affecting the prioritization and implementation of measures. Collaborations between different stakeholders are crucial but often lacking, leading to inefficient distribution of resources and expertise. Despite efforts to secure funding, significant resource gaps remain, impacting the sustainability and effectiveness of projects. To optimize conservation efforts, stable funding, capacity building, effective planning and monitoring, and strong collaboration between various stakeholders are required. By addressing these factors, conservation projects can achieve their goals and contribute to protecting biodiversity for future generations.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.

In the 1970s, a breeding bird survey was conducted to see how many birds are breeding in Sweden. This was done because the research at the time pointed out that there was a decrease in the number of bird species. This inventory became known as atlas inventory 1, and an additional inventory was done in the 2000s, which was called atlas inventory 2. The second inventory was carried out in order to see trends in bird population distribution and to be compared with atlas inventory 1. The purpose of this study was to examine if it is possible to compare the inventories with each other to see if there are any changes in the number of breeding birds in Sweden. The study was limited to the Stockholm report area, which includes all municipalities in Stockholm County except for Norrtälje. A limitation was also made to only examine agricultural birds, where six species were selected. The results show that the number of atlas squares with data for breeding birds within the Stockholm report area have decreased between atlas inventory 1 and atlas inventory 2. To obtain these results, information was retrieved from the website Artportalen, and was then compiled and processed in Excel and ArcMap. A comparison between the period 2013-2016 and atlas inventory 2 was also done, which showed a decrease in the number of atlas squares with available data, as well as a reduction in the number of observations of breeding birds.

En stor andel av Sveriges hotade växt- och djurarter är beroende av skogen som livsmiljö, och har under en lång tid påverkats negativt av skogsbrukets framfart i skogslandskapet. Skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring och röjning kan förstöra både livsmiljöer och påverka interaktionerna mellan populationer om miljöhänsynen är bristande, vilket kan hota den långsiktiga överlevnaden på platsen och därigenom även artens bevarandestatus. Artskyddsförordningen är det huvudsakliga regelverket i svensk lagstiftning som reglerar skyddet av växter och djur, och är en viktig del i arbetet för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Syftet med mitt projekt är att analysera hur fem skogslevande nationellt hotade arter och deras livsmiljö påverkas av skogsbruket, samt hur en skogsbruksåtgärd kan genomföras på ett sådant sätt så att den inte bryter mot förbuden inom artskyddsförordningen och därmed hotar arternas bevarandestatus. Åtta fältbesök gjordes till skogsbestånd där arterna observerats, där den omgivande miljön och viktiga strukturer såsom mängd död ved, vegetationssammansättning och ljusinsläpp noterades. Specifika fallstudier för varje art och dess förekomstlokal kunde sedan konstrueras utefter den insamlade informationen för att besvara den aktuella frågeställningen. Ett hållbart skogsbruk i linje med artskyddsförordningen har framförallt visat sig innebära avsättande av större sammanhängande områden och tillämpning av hyggesfria metoder vid avverkning, men även ökad miljöhänsyn är en viktig faktor. Grunden till ett hållbart skogsbruk bygger på medvetenhet, vilket endast kan uppnås genom satsningar på utbildning inom branschen.

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en välkänd invasiv växt i Sverige som frekvent växer i vägkanter. På grund av dess egenskaper, som konkurrensförmåga och kvävefixering, kan den ha negativa effekter på biodiversiteten vid vägkanter, vilket är habitat som utgör en tillflykt för många inhemska ängsväxter. Trots skötsel av vägkanter är blomsterlupin vanlig längs vägar av olika storlekar. Detta arbete undersöker om det finns skillnader i artens fördelning, täthet och storlek mellan asfaltsvägar och grusvägar. Eftersom asfaltsvägarnas vägkanter sannolikt utsätts för en mer intensiv skötsel, var mina hypoteser att grusvägar hade fler plantor per m2 inom populationerna och att en högre andel av deras vägkanter täcktes av lupin jämfört med asfaltsvägar. Femton lämpliga sträckor av vardera vägtyp var slumpmässigt utvalda och deras lupinpopulationer mättes. Mätningarna inkluderade populationsarea, antal plantor, plantstorlekar, det minsta avståndet mellan plantor och väg, samt vägkantsbredd. Efter analysen av datan med hjälp av Chi2-test och t-tester hittades enbart ett fåtal signifikanta skillnader mellan vägtyper. Det fanns en tendens att blomsterlupin förekommer längs fler asfaltssträckor jämfört med grusvägar men grusvägar hade en högre täthet inom populationer, täckning av kanterna, större populationer och större genomsnittlig plantstorlek. En signifikant skillnad var att plantor växte längre från vägen längs asfaltsvägar jämfört med grusvägar, vilket kan indikera att plantor som undkommer röjningen kan bevara populationerna längs asfaltsvägar. / Garden lupine (Lupinus polyphyllus) is a well-known invasive plant in Sweden that frequently inhabits road verges. Because of its traits, such as competitive ability and nitrogen-fixation, it may have negative effects on biodiversity of road verges, which are habitats that represent a refuge for many native meadow plant species. Despite management of roadsides, Garden lupine is common along roads of different sizes. The present work investigates if there are differences in the species’ distribution, density and size among asphalt roads and gravel roads. As the asphalt roads’ road verges most likely experience a more intense management, my hypotheses were that gravel roads had more plants per m2 within the populations and a higher proportion of their verges were covered by lupine compared to asphalt roads. Fifteen suitable sections of each road type were randomly chosen and their lupine populations were measured. The measurements included population area, number of lupine plants, the plant sizes, the minimum distance of plants to the road and road verge width. After analyzing the data using Chi2-test and t-tests only a few significant differences between road types were found. There was a tendency of Garden lupine to occur in more sections of asphalt roads compared to gravel roads but gravel roads had a higher density within populations, coverage of the verges, larger populations and larger average plant size. One significant difference was that plants grew further away from the road along asphalt than on gravel roads, which could indicate that plants that escape management through clipping may sustain the populations along asphalt roads.

Det är allmänt känt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen på allvar slog igenom under -50 och 60-talet. På senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen är dominerande råder det inga tvivel om men det är viktigt att alternativ turism såsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hållbar. Vandringen mot toppen är lång och brant för den ekologiskt hållbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar åt sig nästan all energi från solljuset. Det innebär att den ekologiskt hållbara turismen måste kämpa i hård konkurrens med de andra aktörerna på marknaden. Aktörer som i dagsläget och även i fortsättningen kommer vara starkare, men det säger inte att det inte finns plats för ekologiskt hållbar turism. Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp både skrämmande exempel där varumärket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rätt använd ekoturism som ett verktyg för värnande av biologisk mångfald. Den litterära granskningen redogör för betydelsen av ekologiskt hållbar turism och vad som kan göras för att nå dit. En enkätundersökning gjordes i sydvästra Sverige med syfte att ta reda på hur folket ser på ekologiskt hållbar turism. Vissa intressanta skillnader fanns mellan personer av samma kön och kvinnor gentemot män, men glädjande var att de flesta av dem 136 svarande trodde eller hoppades att den ekologiskt hållbara turismen har en ljus framtid att gå till mötes. I Sverige har vi idag 81 av Naturens Bästa godkända ekoturistarrangörer. Trots skuggan från de större verksamheterna verkar det finnas tillräckligt med ljus och plats för den ekologiskt hållbar turismen att slå sig in på marknaden.

Lunds kommun har under några somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturområden i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i Blüchers park, ett naturområde med en mosaik av olika naturtyper på sandunderlag. Blüchers park är cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nämnda insektsinventeringarna med en florainventering av Blüchers park. Syftet med arbetet är dels att söka förståelse till varför funna kärlväxter i Blüchers park växer där de växer, dels att ta reda på vilka skötselåtgärder som skulle kunna vara lämpliga i området, det vill säga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselåtgärder. Under juni-augusti 2011 återfanns 175 kärlväxtarter i Blüchers park. Av dessa var nio stycken (5 arter och 4 artgrupper) så kallade förbindelseväxter (växter som rödlistade insektsarter är beroende av) av särskilt intresse eftersom åtgärder som gynnar dessa även kan förväntas gynna de tidigare funna rödlistade insektsarterna. För att kunna gynna förbindelseväxterna och mångfalden av andra växtarter samt rödlistade insektsarter i Blüchers park så krävs det en förändring av dagens floraskötsel i parken. Vissa växtarter främjas av en typ av skötsel och således främjas även de insektsarter som livnär sig på dessa växter. Andra växtarter främjas av en annan typ av skötsel. För att klargöra vilken eller vilka typer av floraskötselåtgärder som skulle vara lämpliga för förbindelseväxterna och vidare de funna rödlistade insektsarterna i Blüchers park, så analyseras och diskuteras fakta och data om förbindelseväxterna samt för- och nackdelar med de olika skötselåtgärderna; bränning, bete, slåtter och markomrörning. Slåtter bedöms vara den bästa floraskötselåtgärden för större delen av Blüchers park trots att flera av förbindelsearterna i parken anses mer direkt gynnade av bete än av slåtter (Ekstam 1997). Att bränna av hela eller delar av delområde 4 för att främja ljungen samt att genomföra viss markomrörning i delar av parken för att underlätta för markbobyggande insekter, är också relevant. Fröspridning och utplantering av fler förbindelseväxter samt röjning kring ljuskrävande träd och buskar är ytterligare åtgärder som skulle kunna komma att gynna artrikedomen i området. Sammanfattningsvis uppvisar Blüchers park en flora- och faunadiversitet som är värd att bevara och utveckla. Denna studie bidrar med kunskapsunderlag för detta arbete. / Lund has since a few years back made some inventories of different fauna groups in different natural areas in Genarp; a small community located about 25 kilometers to the southeast of Lund. During those summers (2007-2010) nine red-listed insect species was found and registered in Blüchers Park, a nature area with a mosaic of different habitats on sand ground. Blüchers Park is approximately 2.7 acres and is located in the eastern part of Genarp. The purpose of this work is partly to seek understanding of why the found vascular plants in Blüchers Park grow where they grow, partly to find out which management actions that might be appropriate in the area, that is how the presence of the found red-listed insect species may benefit from different management measures. During June-August 2011, 175 different plant species were found in Blüchers Park. Of these, nine so-called liaison plants (five species and four species groups) were of special interest to benefit. This because they are plants on which red-listed insect species, found in earlier surveys, rely for their survival. To promote the liaison plants and the diversity of other plant species and endangered insect species in Blüchers Park, it requires a change in the flora management in the park. To clarify which type or types of flora management actions that would be appropriate in Blüchers Park, the facts and data about the liaison plants and the pros and cons of the various management actions such as burning, grazing, mowing and soil mixing were analyzed and discussed. Mowing was shown to be the best flora management action for most of Blüchers Park although several of the liaison species in the park are more directly favored by grazing than by mowing (Ekstam 1997). Burning of all or part of subarea 4 to promote the heath and to implement a land agitation in parts of the park to facilitate ground nesting insects, is also relevant. Seed dispersal, planting of more liaison plants and clearing around the light demanding trees and shrubs are additional measures that might benefit biodiversity in the area. In summary Blüchers park exhibits a flora- and faunadiversity that is worth preserving and developing. This study contributes to knowledge base for this work.