The purpose of this essay is to study how the animal life can be taken into account in green structure plans. The purpose is also to study the possibilities of a human need for access to animals and nature in green structure plans. An additional purpose is to study how two municipalities deal with issues concerning a possible urban expansion and a conservation of nature areas. In this case through a comparative study between the city of Kalmar and the city of Växjö, in the shape of partly a text analysis, partly semi-structured interviews. The purpose from a didactic perspective is to study the possibilities with a potential application of the connection between a city’s expansion and animal life in future teaching.   The result of this study shows that both municipalities consider the animal life in their cities. The two municipalities place special emphasis on biodiversity, core areas and the animals’ spreading potential. It also shows that the two municipalities see a social importance with biological diversity, concerning the aim of promoting the well-being of the inhabitants. The results shows that when considering a possible urban expansion and a conservation of nature areas, the two municipalities take biodiversity into account. The process requires clear approaches and that biodiversity is taken into account at an early stage in the issue.The result of this study also shows that urban expansion together with animal life can be put in relation to the curriculum for high school and can with good conditions be used in teaching that concern urban expansion, sustainable development and the relations between human and nature.

The purpose of this thesis is to analyse the discourse of the Swedish state´s view of biodiversity and ecosystem services. The analyse is made through the Poststructural WPR-approach described in Carol Lee Bacchi and Susan Goodwin´s book Poststructural policy analysis: a guide to practice.[1] Biodiversity is, as the famous 2nd article of the Convention of describes it: “A collective term for all variations that exist within, as well as between, species and ecological systems. Biodiversity focuses on the genetic variation that occurs naturally in the world”.   The problem of this thesis is to examine the discourse of biodiversity and how the representation of the problem looks like. It examines how the policy worker within the Swedish state expresses problem representations in a specific law proposition (Prop. 2013/14:141) which is about A Swedish strategy for biodiversity and ecosystem services. The study object was chosen through a search for suitable policy documents.   This thesis uses Carol Lee Bacchi’s WPR-approach as a methodological and theoretical framework. The research questions for this thesis are therefore inspired by Carol Bacchi´s research questions. Although I use a modified version in Swedish adapted to this study´s purpose.    The thesis shows that the policy-document gives higher emphasis to anthropocentrism than biocentrism. Conclusions are also drawn that the values of nature are given lower priority than values related to humans.  [1] Bacchi, C.L. & Goodwin, S. (2016). Poststructural policy analysis: a guide to practice. New York, NY: Palgrave Pivot. och Bacchi, C.L.

Det moderna trakthyggesbruket har haft en stor inverkan på biodiversiteten i skogen. Många organismer som är beroende av skogar med strukturer knutna till äldre skogar minskar i antal och är numera hotade. Idag debatteras hurvida alternativa skogsbruksmetoder är bättre på att bevara skogens struktur och den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie sammanställdes studier som har jämfört hur olika skogsbruksmetoder påverkat biodiversiteten i olika skogsbestånd. Framför allt ingår studier som har undersökt biodiversiteten i boreala skogar. Resultatet visade att plockhuggning i högre grad bibehåller strukturerna och utseendet av en äldre skog och hade minst påverkan på de arter som är knutna till äldre, kontinuerlig skog. För några av de känsligaste arterna har dock all avverkning en negativ inverkan. Kalavverkning är det som förändrar artsammansättningen mest. Vid kalavverkning byts ofta arter som är beroende av kontinuitetsskog ut mot generalister och arter som föredrar öppna ytor. Studierna visar att större naturvårdshänsyn vid trakthyggesbruk ibland kan minska påverkan på artsammansättningen. Alla slags skogsbruksmetoder minskar på mängden och försämrar kvalitén på död ved i skogen. Studierna visar att flera alternativa skogsbruksmetoder har större potential att bevara eller skapa framtida död ved jämfört med trakthyggesbruk. Resultat visar också att det finns flera lämpliga metoder som kan användas för att bruka skogen. För att uppnå och bibehålla en hög biodiversitet på landskapsnivå verkar en blandning av olika skogsbruksmetoder optimalt. Mer forskning på området behövs om vi i framtiden ska ha ett hållbart skogsbruk med god avkastning och  samtidigt skydda biodiversiteten i skogen. / The modern clear-cutting practice in forestry has had a major impact on biodiversity in the forest. Many organisms that depend on structures linked to older forests are declining in number and are now endangered. Today, it is debated whether alternative forestry methods are better at preserving the structure of the forest and the biological diversity. In this literature study, studies were compiled that have compared how different forestry methods have affected biodiversity. The results showed that continuous cover forestry to a greater extent retains the structures of an older forest and had the least impact on the species associated with older, continuous forest. For some of the most sensitive species, however, all felling has a negative impact. Clear-cutting is what changes the species composition the most, and species that depend on continuity forests are often replaced by generalists and species that prefer open habitats. The studies show that greater nature conservation considerations in clear-cutting can sometimes reduce the impact on species composition. All kinds of forestry methods reduce the amount and degrade the quality of dead wood in the forest. The studies show that several alternative forestry methods have a greater potential to preserve or create dead wood compared to clear-cutting. Results also show that there are several suitable methods that can be used in forestry. In order to achieve and maintain a high level of biodiversity at landscape level, a mixture of different forestry methods seems optimal.

I denna studie undersöks högstadieelevers kunskap om och intresse av biologisk mångfaldoch naturvård. Undersökningen utfördes genom en digital enkät som skickades ut till totalt 44elever i två sjätteklasser på skolor i Halmstad kommun. En av klasserna har under 2020deltagit i projektet LIFE-Goodstream med fältexkursion där eleverna fick prova på håvningsom inventeringsmetod samt samtala om nyttan med anlagda våtmarker för biologiskmångfald. Enkäten bestod av dels slutna frågor som besvarades med ett eller flera alternativ,dels öppna frågor där eleverna gavs möjlighet till egna kommentarer. De fick också graderasin inställning till biologi som skolämne. Frågorna berörde både elevernas teoretiskakunskaper om och relation till biologisk mångfald. Eleverna som deltagit i LIFE-Goodstreamfick även kommentera sin upplevelse av det. Utifrån svaren kunde sedan slutsatser omkunskap och intresse dras. Eleverna hade generellt svårt att definiera begreppet biologiskmångfald och var osäkra på vad naturvård innebär. De flesta svarade dock att det var viktigtoch att de själva var intresserade av att få mer kunskap om naturvård. Undersökningenpåvisade inget signifikant samband mellan deltagande i fältexkursionen och intresse, däremottenderade eleverna med regelbundna fritidsaktiviteter utomhus uppskatta naturen mer ochvara mer nyfikna på vidare studier. Studien indikerar ett behov av mer utbildning med fokus på biologisk mångfald och merlättillgänglig information om enkla naturvårdande åtgärder. Nuvarande läroplan böreventuellt kompletteras mer fler praktiska moment för att sätta enskilda fakta i ettsammanhang, skapa en djupare förståelse och motivera eleverna till ytterligare inlärning såatt de själva kan verka för en hållbar framtid. / This study aims to investigate the knowledge and interest in biodiversity and conservationamong sixth graders. The inquiry was made through a digital survey that was sent out to 44pupils in total from two different schools in the muncipality of Halmstad. One of theresponding classes participated in the project LIFE-Goodstream with a field excursion,inventory of aquatic organisms by heaving and discussion about the ecological benefits ofartificial wetlands during 2020. The survey consisted partly of questions with one or severalalternatives, partly of open questions with possibility to write own answers. Additionally, thestudents were asked to grade their attitudes towards biology as a school subject. Thequestions concerned both the students’ theoretical knowledge and their relation tobiodiversity. Participants in LIFE-Goodstream did also comment on their experiences of theexcursion. From these answers, conclusions about knowledge and interest could be drawn.The students generally found it difficult to define biodiversity and were unsure of themeaning of conservation. Nevertheless, the majority consider it as important and want toknow more about conservation biology. The study shows no significant correlation betweenparticipation in the field excursion and knowledge or interest. However, the students with more regular outdoor activities tend to appreciate nature more and be more interested infurther education. The study indicates a need for more education in biodiversity and more information aboutfeasible measures for conservation. The current curriculum should possibly involve morepractical moments and put the education of single concepts in a context, which could create adeeper understanding and a motivation to learn more about how they can act forsustainability.

Det överutnyttjande som idag sker av planetens resurser i kombination med klimat och -miljöpåverkan tär på världens ekosystem. Jordbruket är en bidragande faktor till de klimatrelaterade förändringar vi ser idag så som temperaturökningen i hav och land, förlust av biologisk mångfald och nedbrytning av land.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens gränser. Men att också undersöka vilka produktionsmetoder det finns i jordbruket som har potential att möta detta. För att ta reda på detta så har en litteraturundersökning utförts. Fokus ligger på de definierade planetära systemgränser vi vet har överskridits vilket är biologisk mångfald, markanvändning,klimatförändring och biogeokemiska cykeln av kväve och fosfor.Några av de funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens systemgränser är; habitat för vilda arter inom olika funktionella grupper för att trygga generering av ekosystemtjänster, genetisk mångfald inom vilda och domesticerade arter,tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga jordbruket ska kunna bidra till dessa funktioner så kan metoder som minskad plöjning, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel användas. Även att bevara bördig mark, bygga naturliga miljöer, tillföra organiskt material och att odla perenna och marktäckande grödor är några av de metoder som kan bidra till jordbrukets viktiga funktioner.

Enligt ArtDatabanken (2020) är parkslide en invasiv främmande art i den svenska naturensom hotar den biologiska mångfalden lokalt i södra och mellersta delen av landet. I studienges genom litteraturöversikt och semistrukturerade intervju en större förståelse kringparkslides egenskaper, tillväxt, etablering, spridning, inverkan på omgivningen, metoder somanvänds för att bekämpa den och vad som kan komma att bli framtida utmaningar.Empirin har analyserats utifrån evolutionsteori, termen ekologi och begreppet globalisering.Slutsatsen visar att parkslide är en extrem och svårbekämpad invasiv art som hotar andra arteri sin omgivning. Den påverkar strukturer samt orsakar stora ekonomiska kostnader församhället. Slutsatsen visar också att än idag finns det ingen metod som kan utrota parkslidehelt. I framtiden kommer det behövas nya lagstiftningar om parkslide till följd av attproblemet blir värre i takt med ökad klimatförändringar och befolkningstillväxt. / According to ArtDatabanken (2020), the Reynoutria japonica is an alien invasive species inSwedishs nature that threatens the local biodiversity and especially in the south and middlepart of Sweden. In this study I have through litterature review and interviews, created ancomprehension about Reynoutria japonica’s capacities, life cycle, environment,establishment, dissemination, impact on the environment, methods that are used to combat theplant and what could be future challenges with Reynoutria japonica. The empirical have beenanalyzed with evolutionary theory, the term ecology and the concept of globalization. Myconclusions show that Reynoutria japonica is an extremely difficult invasive species tocombat and it threatens other species in the environment. Reynoutia japonica affectsstructures and causes financial costs for the society. My conclusions also show that untiltoday there is no method that can completely eradicate Reynoutria japonica. In the futurethere will be need for new new legislation about Reynoutria japonica due to the problemgetting worse with increased climate change and population growth.

Markanvändningssektorn (LULUCF) står för 7–11 % av de globala utsläppen av växthusgaser, däribland koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Genom förändringar av markanvändningen kan kolinlagringen i mark och vegetation ökas och sektorn kan istället vara med och bromsa klimatförändringarna. Åtgärder för att minska nettoutsläppen av växthusgaser måste vidtas på alla nivåer i samhället, däribland kommuner. Ökad kunskap om kolförråd och kolsänkor samt kartläggning av dessa är ett första steg för åtgärder på kommunnivå. Förutom att bromsa klimatförändringarna måste samhället hitta sätt att anpassa sig till ett förändrat klimat. En strategi för det är att bygga resiliens, vilket i levande system syftar på systemens förmåga att absorbera och hantera förändringar samt anpassa sig till dem och utvecklas av dem. En faktor som stärker resiliensen i ett samhälle är hög biologisk mångfald i ekosystemen. Biologisk mångfald påverkas liksom kolinlagring av markanvändningen och sättet som marken generellt brukas på idag leder till förlust av biologisk mångfald. Syftet med denna rapport är att beräkna kolförråd och kolbalans i mark och vegetation inom Tierps kommun. Vidare är syftet att analysera hur markanvändningen påverkar kolinlagring och biologisk mångfald samt hur dessa kan gynnas genom att anpassa markanvändningen. Studien undersöker även den potentiella betydelsen av biologisk mångfald och arbetet med kolinlagring för att skapa resiliens och bromsa klimatförändringarna. Forskningsstrategin var en fallstudie och för att besvara syftet användes en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa delen bestod av en litteraturstudie och den kvantitativa delen utgjordes av beräkningar av kolförråd och kolbalans i Tierps kommun. Vid beräkning delades marktäcket in i sex olika markklasser på organogen och minerogen mark. Kolförrådet delades upp i tre kolpooler; markkol, dött organiskt material och levande biomassa. Resultatet visar att kommunens totala kolförråd uppgår till cirka 25 036 639 ton kol. Av de tre olika kolpoolerna är det markkol som lagrar störst mängd kol inom samtliga markklasser. Nettoupptaget i kommunen är -655 466 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år med nuvarande markanvändning, där kolpoolen levande biomassa står för majoriteten av koldioxidupptaget. För att öka kolinlagringen i mark och vegetation och gynna den biologiska mångfalden presenteras förslag på förändrad markanvändning. Dessa grupperas i tre olika områden; ökning av mängden levande biomassa, återvätning samt stärka urbana grönytor. Varje område inkluderar ett flertal åtgärdsförslag. Slutsatsen är att mark och vegetation inom Tierps kommuns totalt sett är en kolsänka och med en förändrad markanvändning kan både kolinlagring och biologisk mångfald gynnas, vilket kan bidra till att klimatförändringarna bromsas och resiliensen stärks. / The land use sector (LULUCF) accounts for 7–11 % of global greenhouse gas emissions, including carbon dioxide (CO2), methane (CH4) and dinitrogen oxide (N2O). Through changes in land use, the carbon storage in soil and vegetation can be increased and the sector can instead play a part in mitigate climate change. Measures to reduce net emissions of greenhouse gases must be taken at all levels of society, including municipalities. Increased knowledge about carbon stores and carbon sinks and their mapping is a first step for measures at the municipal level. In addition to mitigate climate change, society must find ways to adapt to a changing climate. One strategy for that is to build resilience, which in living systems refers to the systems' ability to absorb and manage change as well as adapt to and evolve from it. A factor that strengthens the resilience of a society is high biodiversity in the ecosystems. Biodiversity, like carbon storage, is affected by land use and the way which land is generally used today contribute to the loss of biodiversity. The purpose of this report is to calculate carbon stocks and carbon balance in soil and vegetation within the municipality of Tierp. Furthermore, the aim is to analyze how land use affects carbon storage and biodiversity and how these can be benefited by adapting land use. The study also examines the potential significance of biodiversity and the work with carbon storage to create resilience and mitigate climate change. The research strategy employed a case study approach and a combination of qualitative and quantitative methods was used to address the research objectives. The qualitative component consisted of a literature review, while the quantitative component involved calculations of carbon stocks and balance in the municipality of Tierp. The land cover was divided into six different land classes for both organic and mineral soil types. The carbon stock was divided into three carbon pools; soil carbon, dead organic matter and living biomass. The result shows that the total carbon stock in the municipality amounts to approximately 25 036 639 tons of carbon. Among the three carbon pools, soil carbon stores the largest amount of carbon across all land classes. With the current land use, the net uptake in the municipality is -655 466 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) per year, with the living biomass pool contributing the majority of carbon dioxide uptake. In order to increase carbon storage in soil and vegetation and benefit biodiversity, suggestions for changes in land use are presented. These suggestions are grouped into three areas; increasing the amount of living biomass, rewetting and strengthening urban green areas. Each area includes several proposed actions. The conclusion is that, overall, the soil and vegetation within the municipality of Tierp serve as a carbon sink, and with altered land use, both carbon storage and biodiversity can be enhanced, contributing to mitigating climate change and strengthening resilience.

En viktig funktion för den biologiska mångfalden och ekosystem är pollinerande insekter, men antalet har minskat kraftigt världen över. Detta är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna och de två hänger starkt ihop med varandra. Att engagera människor i att göra insatser för pollinerande insekter är ett sätt att främja den biologiska mångfalden, men för att detta ska lyckas krävs mer kunskap om dem och deras behov. Trädgårdsbutiker har visat sig vara en bra utgångspunkt för att dela dessa budskap, och att odla blommor som gynnar pollinatörer är något som konsumenter kan göra för att bidra.  Design som verktyg har visat sig kunna influera människor till att göra mer hållbara val och rörelsen designaktivism kan främja dessa möjligheter till social förändring gen- om att fokusera på samhälleliga och miljömässiga problem. Syftet med denna studie var att ur ett designaktivismperspektiv undersöka hur pollinerande insekter kommuni- ceras visuellt på förpackningar i svenska trädgårdsbutiker, samt att undersöka hur konsumenter upplever den visuella kommunikationen och hur det kan förbättras för att främja ansvarstagande för pollinatörer och biologisk mångfald. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrågor som besvarades genom två metoder; en visuell research genom fotodokumentation och en frågeundersökning.  Resultatet av undersökningarna visade först och främst att fröförpackningar för blommor på den fysiska marknaden idag inte kan anses förmedla pollinerande insekters betydelse för biologisk mångfald. Den visuella kommunikationen saknade dessutom aspekter av designaktivism, såsom uppmärksammande av samhälleliga- och miljömässiga problem eller en tydlig strävan efter att influera människor till social förändring. Resultatet av undersökningarna visade för det andra att respondenterna inte uppfattade produktens välgörande för pollinatörer som förpackningarnas främsta budskap. Respondenterna önskade däremot mer och tydligare information om detta då det var viktigt för en majoritet av dem att välja blomfröer som gynnar pollinerande in- sekter. För att engagera konsumenter i att göra dessa val visade det sig att en kombina- tion av bild och text var effektivast, men att symboler också var av betydelse. Slutligen visade denna studie att visuell kommunikation på fröförpackningar kan räknas som uttryck av designaktivism om de belyser ämnen såsom förlusten av biologisk mångfald och pollinatörers betydelse för att stoppa det. Designaktivism anses dessutom kunna samverka med tjänstedesign och förpackningsdesign för att skapa engagemang för pollinerande insekter hos konsumenter.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

We live in a world where ecosystems and biodiversity are declining at analarming rate. So far, efforts have not been sufficient to reverse the trend. Ifwe continue on the same path, the world will look very different in the nearfuture. The study examines how local actors can work with the economy andecosystem of biological diversity in agreement with the UN convention onbiological diversity goals, for long-term and sustainable management.