Kyrkogårdar i Sverige är ofta gamla miljöer som kan vara viktiga livsmiljöer för naturvårdsändamål, men som ofta förbises. Dagfjärilar och humlor är två viktiga pollinatörer som minskar snabbt i antal. Genom att utföra en artinventering av dagfjärilar och humlor, en habitatundersökning av kyrkan med omnejd samt en litteraturstudie med en kvalitativ enkät till kyrkogårdsförvaltare och en inventering av artrikedomen över tid med hjälp av Artportalen, kan vi ge information angående betydelsen av skötsel och mångfald av habitat för dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar.  Våra resultat visar att det finns positiva samband mellan skötseln av kyrkogården och mångfalden av dagfjärilar och humlor. Välskötta platser med till exempel lågklippt gräs visade betydligt lägre artdiversitet samt individer medan artrikedomen var betydligt högre på mer extensivt skötta platser, till exempel skogsdungar på kyrkogårdens mark. Resultaten visade även att mångfalden av habitat på en kyrkogård var en nyckelfaktor för artrikedomen av dagfjärilar och humlor. Vi drar slutsatsen att för att öka den biologiska mångfalden av dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar måste skötselrutiner ändras mot mindre intensivt brukad trädgårdsskötsel såsom välklippt gräs. Att förändra den traditionella kyrkogården mot en med fler olika livsmiljöer såsom att lägga till träd, buskar och död ved är viktigt. Det finns också ett behov av kloka val av växter mot de med en hög nektar- och pollenhalt och en stor mångfald, särskilt inhemska värdväxter för dagfjärilar. Vi är mycket glada över att se det starka engagemang för skötsel som gynnar biologisk mångfald som kunde ses i vår enkätundersökning. / Churchyards in Sweden are old environments that could be important habitats for natureconservation purposes but often are overlooked. Butterflies and Bumblebees are twoimportant pollinators and are rapidly declining in numbers. We have performed a speciesinventory of butterflies and bumblebees, a habitat investigation of the church and surroundingarea and literature study with a qualitative questionnaire and an inventory of the speciesrichness over time using citizen science site Artportalen. By using these methods we are ableto provide information regarding the importance of management and habitat diversity forbutterflies and bumblebees on churchyards. Our results show that there are positive correlations with the management of the churchyardand the diversity of butterflies and bumblebees, well managed sites with for example low cutgrass showed significantly less species and individuals and in more extensively managed sitesthe species richness was higher. The results also showed that the diversity of habitats within achurchyard was a key factor to species richness of butterflies and bumblebees. We conclude that to enhance the biodiversity of butterflies and bumblebees in churchyards,the management routine needs to change toward less grass that is mowed intensively. Tochange the traditional churchyard toward one with more different habitats like adding trees,shrubs and dead wood. There is also a need for wise choices of plants with high nectar andpollen content and a wide diversity of plants, especially native hostplants for butterflies. Weare very pleased to see a strong engagement to change management for increased biodiversitythat could be seen in our questionnaire.

I denna undersökning studeras koloniträdgårdens plats i samhället utifrån kolonister och kommunen med fokus på sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. Undersökningen bygger på 9 kvalitativa intervjuer varav 8 intervjuer varit med kolonister från en koloniförening och en intervju med en kommunanställd. Intervjuerna knyts till teorier om ekologiska och sociala faktorer som påverkar människor utifrån ett socioekologiskt hållbarhetsperspektiv i staden. Från intervjuerna har ett urval gjorts utifrån teman som behandlar sociala och ekologiska aspekter som sedan diskuteras för att belysa de faktorer som återfinns i teorin och kopplingen mellan den koloniträdgård som undersökts.    Undersökningen visar på att koloniträdgården fungerar som platsskapande och att sociala relationer skapas mellan kolonister som i vissa fall kan leda till privata umgängesrelationer. Undersökningen har även visat på att de flesta har sin kolonilott på grund av de ekologiska faktorer som en kolonilott tillför. Kolonisterna odlar egen frukt och grönsaker vid sina odlingslotter, flera gynnar den biologiska mångfalden då de värnar om pollinerande insekter på olika sätt. De sociala aspekterna men i synnerhet de ekologiska aspekterna är den främsta anledningen till att kolonisterna har en kolonilott. Undersökningen visar att koloniträdgårdar bidrar till socioekologiskt hållbara aspekter för staden.

This bachelor´s thesis is a study of freshwater plants and if there is a significance of its presence due to different aquatic invertebrates in a landscaped wetland. The study is made by the request of the wetland project LIFE-Goodstream by Hushållningssällskapet Halland County in Southwest of Sweden. Many wetland areas in Sweden have been lost since the beginning of the 19th century due to mankind who needed more acres to be able to survive. The natural habitats that were lost were the homes of many water living invertebrates and water plants. Many scientific articles and other sources talk mostly about a specific invertebrate or a specific water plant. There is a lack of investigating the smaller water plants and the invertebrates together. By this study I hope to awaken an interest in more scientific studies of this subject. By collecting invertebrates in a specific landscaped wetland in Halland County in 2018 I wanted to see if there is a connection between three chosen smaller water plants and two other chosen places with less or no water plants. I also wanted to look at the invertebrate’s amount at the different places both individuals and species and if there was a difference between the during summer and autumn. One of the results showed that there was a connection between the places with water plants. I came to the conclusion that it may not depend on what kind of small water plant one used in a landscaped wetland. However, the importance is that the smaller water plants are used and that the bigger water plants should be kept maintained to not take over the wetland.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan tidningarna Dagens Nyheters respektive Västerbotten-kurirens rapportering om skogen ur en klimat- och biologisk mångfaldaspekt samt skogen som ekonomisk resurs. Nedslag görs i åren 2011, 2016 och 2021 med ändamålet att kartlägga hur rapporteringens omfattning har förändrats över en tioårsperiod medan året 2021 är det år som analyseras med ingående. Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen undersöks i vilken omfattning och med vilket fokus respektive tidning rapporterar om skogen: den biologiska mångfalden och klimatet eller ekonomin. I den kvalitativa delen analyseras ett antal artiklar i syfte att undersöka hur skogen gestaltas i respektive tidning.Det teoretiska ramverket består av teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval, dagordning- och gestaltningsteori, samt tidigare forskning om lokaljournalistik och miljöjournalistik.Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det har skett en stor ökning i både DN:s och VK:s rapporteringen om skogen 2021 jämfört med 2011 och 2016. Det framgår att det 2021 i DN skrivs mest om klimatet och den biologiska mångfalden, samt att skogsindustrins negativa påverkan dominerar i rapporteringen. Även i VK handlar många artiklar om klimatet och den biologiska mångfalden men ett flertal tar också upp skogen som ekonomisk resurs. I större utsträckning i VK än i DN benämns inte klimataspekten, eller så tar skogsbrukets positiva effekter på klimatet upp.Resultatet av den kvalitativa analysen visar att DN i de valda artiklarna gestaltar skogen på avstånd och lyfta fram skogsbrukets negativa effekter på den biologiska mångfalden, medan VK:s rapportering är fokuserar på känslor, närheten till skogen och skogsbrukets positiva inverkan på klimatet.

Studiens syfte var att utifrån de privata skogsägarnas individuella relation till skogen analysera skogsägarnas vilja att delta i markbyten. Utifrån denna kunskap syftar studien till att bedöma om markbyten har förutsättningar att vara ett effektivt verktyg för att främja biologisk mångfald i skogen. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare genomfördes. Studiens resultat klargör att många skogsägare är negativt inställda till markbyten och motiverar det med en stark emotionell anknytning till skogen. Vissa skogsägare är däremot försiktigt positiva med motivet att de vill fortsätta bedriva ett aktivt skogsbruk eller att de vill skydda skogen från exploatering. Det har inte varit möjligt att på en gruppnivå på ett entydigt sätt koppla ihop skogsägarnas syn på markbyten utifrån deras syn på skogsägandets innebörd, relationen till skogen eller syften och målsättningar med skogen. Det beror på det privata skogsägandet består av en komplex blandning av många olika faktorer, där varje enskild skogsägare har en individuell kontext för sitt beslutsfattande.

Den här studien behandlar elevers meningsskapande kring den biologiska mångfalden i förna som samlats in på skolgården. Syftet med denna studie är att generera kunskap om vad direkta naturmöten i kombination med estetiska aktiviteter får för konsekvenser för elevers meningsskapande i mötet med ett ekosystem. Med hjälp av observation, ljudupptagning och fotografier av elevers teckningar har data insamlats under fyra olika aktiviteter bestående av utforskande, estetiskt arbete och gruppdiskussioner. De elever som deltar i studien går i årskurs 1 och skolan där studien genomförts ligger i en förort till Stockholm. Det insamlade datamaterialet analyserades med praktisk epistemologisk analys (PEA) för att operationalisera det meningsskapande som sker hos eleverna. Resultatet visar att direkta naturmöten, i detta fall förna insamlad på skolgården som närstuderas, väcker elevers engagemang och fantasi. Vidare blir det synligt att de upptäckter som görs leder till meningsskapande där tidigare erfarenheter reaktualiseras och transformeras till nya sammanhang. Resultatet visar även att elevernas interaktion med organismerna präglas av lekfullhet, omsorg och empati och att konstnärliga aktiviteter kan tillföra ytterligare dimensioner till meningsskapandet genom de olika artefakter som används under processens gång. Detta kan ha relevans för lärare som har ett intresse av att vidareutveckla sin naturvetenskapsundervisning genom ett mer mångfacetterat arbetssätt.

Problemformulering:  Den biologiska mångfalden har de senaste årtiondena minskat drastiskt och vi är just nu i “jordens sjätte massutdöende” (Naturskyddsföreningen, 2023). Biologisk mångfald är inte enbart viktig för att det ska finnas variationer bland arter utan är avgörande för även vi människors överlevnad. Det är till största del vi människors ohållbara produktion och konsumtions fel att den biologiska mångfalden minskar vilket även betyder att nya sätt att leva och konsumera kan vara lösningen på att bevara den biologiska mångfalden.  Eftersom design historiskt har varit en del i att ändra på normer och livsstilar med hjälp av sina representationer kan design vara en del av lösningen till att få fler människor intresserade av att själva hjälpa till att skapa en biologisk mångfald med hjälp av sin egen livsstil. Kampanjbilder är en form av design skapad för att övertyga människor och få dem att agera. Därför var deras visuella kommunikation intressant att undersöka ur ett designvetenskapligt perspektiv.  Syfte:  Syftet i studien var att ur ett designperspektiv undersöka hur ett urval kampanjer från Sverige kopplade till biologisk mångfald kommunicerar visuellt.  Metod och material:  Metoden som användes var en semiotisk bildanalys av ett urval kampanjer kopplade till biologisk mångfald i Sverige.   Huvudresultat:  Kampanjerna använde sig av färger kopplade till naturen och känslor kopplade till positiva och negativa associationer, exempelvis glädje, skräck, naturen, döden. Dem hade mestadels fotografier och illustrationer föreställande insekter, djur och natur, använde främst asymmetriska kompositioner i fotografierna, sanserifftypsnitt och kontrastverkan.   För att nå ut till mottagare använde sig kampanjerna av olika retoriska medel, främst patos vilket handlar om att försöka väcka känslor i form av exempelvis rädsla, empati och hopp. Det var ett blandat resultat när det handlade om ifall kampanjbilderna använde sig av text och formuleringar som gjorde det tydligt för konsumenter om hur de kunde agera. Här återkom handlingsmetoden i form av att skänka pengar till en organisation, men även andra handlingsalternativ presenterades. I min kreativa del har jag arbetat fram mitt koncept och mina produkter genom en iterativ process där jag i samarbete med handledare och självständigt med hjälp av användartester har kommit fram till de bästa lösningarna för mitt projekt. Processen har inte varit helt rak och jag ändrade mig någonstans i mitten av processen från en idé om att skapa produkter som var ämnade för lag och föreningar att sälja, till att istället skapa produkter som kunde säljas under en sagovandring, något som bättre svarade på min kreativa brief och som kändes som ett hållbarare koncept.  Vid val av produkter utgick jag från min målgrupp och utefter dess intressen. Detta även vid andra designval och resultatet blev ett varumärke som på roliga sätt utbildar barnfamiljer om hur invasiva växter bör hanteras och som låter dem ”äta upp problemen” i formen av livsmedel baserade på dessa produkter.

Den biologiska mångfalden är tillsammans medklimatförändringar en av de mest avgörande frågorna för attstabilisera våra samhällen. Då takmaterial inverkar direkt påomgivningens temperatur, dagvattenhantering, luftkvalitet,biodiversitet och klimatpåverkan undersöks i detta examensarbetetegel-, plåt- och gröna tak ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Studien berör endast takets ytskikt, och avgränsades frånunderliggande takkonstruktion. Grunden för empiriinsamlingenutgjordes av en enkätundersökning som syftade till att genererakunskap från olika taktillverkare ur ett branschperspektiv.Resultaten jämfördes sedan med tidigare forskning. Undersökningav de olika takmaterialens klimatpåverkan avgränsades tillundersökning av utsläpp av CO2e i skede A1-A3 och datainhämtades via Boverkets klimatdatabas, samt viaproduktspecifika EPD:er eller värden som tillhandahölls viaenkätundersökningen. Resultaten utifrån studien visar attproduktion av tegeltak utgör lägst klimatavtryck, gröna tak utgörnågot högre klimatavtryck, medan plåttak utgör högstklimatavtryck. Det visas även att gröna tak bidrar till biologiskmångfald, men i olika omfattning beroende på dess utformning.Sammanfattningsvis anses det mest lämpade takmaterialet för enekologiskt hållbar framtid vara beroende på vad intentionen är. Vidbehov av förbättrad dagvattenhantering, svalare städer, ökadverkningsgrad hos solceller eller främjandet av biologisk mångfaldanses gröna tak vara det mest fördelaktiga. Vid behov av minskadklimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp och tålighet gentemotdet nordiska klimatet anses tegeltak vara det mest fördelaktiga / Biodiversity, along with climate change, is one of the most crucialissues for stabilizing our societies. As roofing materials have adirect impact on the surrounding temperature, stormwatermanagement, air quality, biodiversity, and climate change, thisthesis investigates clay tile, steel, and green roofs from anecological sustainability perspective. The study concerns thesurface layer of the roof and was delimited from the underlyingroof structure. The foundation for data collection consisted of asurvey aimed at generating knowledge from various roofingmanufacturers through an industry perspective. The results werethen compared to previous research. The assessment of climateimpact of different roofing materials was limited to theinvestigation of CO2e emissions in stages A1-A3, and data wascollected from Boverket’s climate database, as well as fromproduct-specific EPDs or values provided through a survey. Theresults from the study show that the production of clay tile roofshas the lowest climate impact, green roofs have a slightly higherclimate impact, while steel roofs have the highest climate impact.It is also shown that green roofs contribute to biodiversity, but tovarying degrees depending on their composition. In summary, themost suitable roofing material for an ecologically sustainablefuture depends on the purpose of the roof. For improvedstormwater management, cooler cities, increased efficiency ofsolar panels, or the promotion of biodiversity, green roofs areconsidered the most advantageous. For reduced climate impact interms of carbon dioxide emissions and resilience to the Nordicclimate, clay tile roofs are considered the most advantageousalternative. / <p>2023-07-02</p>

I den här uppsatsen undersöker jag trädgårdar som platser för människors nära interaktioner med lokala ekosystem och samvaro med andra arter. Med utgångspunkt i teoribildning kring ekologiska nostalgier, som föreslår att klimatförändringar och miljömässig degradering kan generera längtan till ett ekologiskt förflutet, undersöker jag minnets roll i trädgårdsskapande mot bakgrund av drastiska klimat- och miljöförändringar. Ytterligare teoretiska insikter hämtas från den spektrala geografin samt Bruno Latours beskrivning av modernitetens dikotomier förflutenhet–nutid och natur–kultur. Metoden utgörs av semi-strukturerade intervjuer och promenadintervjuer med trädgårdsodlare i Sverige. Många av de intervjuade hade djupa minnesladdade anknytningar till odling och till särskilda växter – anknytningar som kunde förstärkas av en medvetenhet om pågående klimat- och miljöförändringar. Genom att utarbeta strategier och anpassa sig efter nya villkor positioneras odlarna tillsammans med naturen och som delaktiga i ett positivt platsskapande, vilket överbryggar uppdelningen i natur och kultur. Flera informanter uttryckte viljan om att bidra till positiv förändring, även om det skedde i liten skala. De ekologiska omsorgerna kunde också vara ett sätt att försöka göra nuet eller framtiden mer i kontinuitet med det förflutna. Minnet är alltigenom centralt och jag visar hur det förflutna frammanas och samexisterar med nuet i tider av kris.

Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju inventerade lokalerna som rikkärr. Tre av de kärr som inventerades hade 8 rikkärrsindikatorer och var därmed mycket nära att kunna klassas som rikkärr. Ett av dessa kärr kan dessutom på grund av fynd av axag(Schoenus ferrugineus) också potentiellt komma att klassas som extremrikkärr. Av de övriga fyra kärren var det två stycken som hade 7 rikkärrsindikatorer och därmed var även dessa nära gränsen till att kunna klassas som rikkärr. Ytterligare inventering av organismgrupper som storsvampar eller mossor skulle potentiellt kunna leda till att dessa kärr kan klassificeras som rikkärr. Det sjunde kärret hade däremot 5 rikkärrsindikatorer och var troligen för långt ifrån kraven för rikkärr. Baserat på kärlväxtinventeringen är detta kärr förmodligen ett intermediärt kärr. Bevarandestatusen på de inventerade lokalerna var varierande, men ingen av lokalerna anses uppnå en gynnsam bevarandestatus. En del lokaler var inte märkbart påverkade, medan andra var kraftigt påverkade av dikning och igenväxning. En av de lokaler som stack ut lite extra var ett kärr vilket var så kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter att det inte längre kan klassas som kärr. I rapporten diskuteras eventuella möjligheter för att denna lokal restaureras, samt möjliga åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för de övriga kärren.