Skogsstyrelsens inventering och registrering av nyckelbiotoper är ett högaktuellt ämne som berör många skogsägare över hela landet. En nyckelbiotop är ett område med mycket höga naturvärden där det kan förväntas förekomma rödlistade arter och som därmed är viktiga att bevara. Nyckelbiotoper saknar idag ett formellt skydd vilket skiljer sig från de områden som enligt svensk lagstiftning är formellt skyddade med berättigad ersättning. För att uppnå ett av regeringens miljökvalitetsmål har Skogsstyrelsen tilldelats ökade resurser för att genomföra en nationell inventering och registrera dessa nyckelbiotoper. Registrering av nyckelbiotoper kan medföra ekonomiska konsekvenser samt en upplevd inverkan på äganderätten för den privata skogsägaren. Denna uppsats behandlar de konsekvenser som kan uppstå för skogsägare när en nyckelbiotop registreras ur ett ekonomiskt och äganderättsligt perspektiv. Dagens moderna skogsbruksmetoder har inverkan på möjligheten att bevara områden med höga naturvärden vilket tidigare gjord forskning belyser. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen om de privata skogsägarnas uppskattade värde av en nyckelbiotops område och därmed underlätta vid värdering, överlåtelse och fastighetsbildning. På längre sikt är målet att förståelsen kan leda till en hållbar utveckling av den biologiska mångfalden. För att utreda och besvara ämnet har metoder i form av enkätutskick till privata skogsägare samt intervjuer med sakkunniga på marknaden tillämpats. Resultatet visar att privata skogsägare upplever äganderättsliga och ekonomiska konsekvenser när ett område registreras som nyckelbiotop. Många anser att äganderätten påverkas oavsett i vilken omfattning det upplevda intrånget är samt att ersättning bör utgå för detta. / The Swedish Forest Agency’s inventory and registration of “nyckelbiotoper”, key biotopes, is a current topic which affects many forest owners in Sweden. A key biotope is an area which has been identified for having a very high natural valuation in endangered and at-risk species, it also has the required habitat for regenerating endangered species and is therefore important to protect. Key biotopes are missing formal protection that differs from other areas which are already protected by Swedish law with legitimate compensation for land owners. The identification and registration of key biotopes can cause economic consequences as well as having a perceived effect on the forest owner’s ownership. To reach one of the Swedish governments environmental quality objectives, the Swedish Forest Agency has been assigned increased resources to undertake and operate a new national inventory and registration of these key biotopes. This essay discusses the consequences that can emerge for forest owners when a key biotope is registered from an economic and ownership perspective. Modern-day forestry methods have an impact on the ability to protect areas with high natural importance which former research already illustrates. The purpose of this essay is to broaden the understanding about private forest owners appreciated value of key biotope areas and in turn simplify the valuation, conveyance and land parcelling of these areas. The long-term ambition of this work is to build knowledge which will result in the sustainable development of biodiversity across Sweden. To investigate and answer the subject, a methodical approach in the shape of a survey directed to private forest owners and interviews with experts in the field have been used. The results show that private forest owners experience consequences on ownership and economical value when an area is registered as a key biotope. Most find that their ownership is affected no matter the size of the felt infringement and that compensation should be paid out for this.

Enligt FAO kommer världsbefolkningen stiga till över nio miljarder till år 2050 och efterfrågan på livsmedel öka med 70 procent. Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på en hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning, men inte påverkar miljön negativt. Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden, med fokus på åkermark. Studien innehåller en litteraturstudie samt intervjuer med två svenska lantbrukare. Agroforestry innebär integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennierna i och med en ökad mekanisering under efterkrigstiden. Agroforestrysystemen beskrivs i vetenskapliga studier ha potential att ge en rad olika ekosystemtjänster och fördelar som ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. Dessa ekosystemtjänster och fördelar är betydande i och med dagens klimatutmaningar. Men att anlägga agroforestrysystem innebär även svårigheter då systemen kostar och tar tid att anlägga. En risk är att interaktioner mellan träd och grödor kan bli negativa. Det saknas fortfarande tillräcklig mycket forskning gällande agroforestry i tempererade områden. Idag är agroforestry relativt okänt bland lantbrukare. Att det finns en tveksamhet hos dem kan även ha historiska orsaker. Information kring systemen har dock givit en mer positiv bild av agroforestry vilket tyder på att tveksamhet kan bero på att lantbrukare idag generellt inte har tillräckligt med kunskap och information kring systemen. Det är viktigt att överväga möjligheterna och svårigheterna för vidare integrering av agroforestry. Mer forskning och kunskap samt ökat jordbrukspolitiskt stöd och ekonomisk stimulans tillsammans med noggrann planering av systemen krävs för att agroforestry ska kunna utnyttjas till sin fulla potential i framtidens jordbruk.

För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik. Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.

Bakgrund: Medvetenhet om klimatförändringars påverkan som växt i takt med turismens ökade omfattning har utvecklat ett behov för hållbart resande och en ökad förståelse hos människor om mänskliga aktiviteters negativa miljöpåverkan. Som en utveckling av denna medvetenhet om klimatförändringars påverkan till miljöhot och förlust av biologisk mångfald har djurparker som turistattraktioner fått en allt mer betydelsefull roll. Djurparker, med sina samlingar av djur, har goda förutsättningar för att bevara biologisk mångfald. Djurparker behöver därför bidra till bevarande och djurparkers syfte anses just omfatta bevarande. Tidigare forskning belyser dock att det krävs mer förståelse för vilka bevarandeuppgifter djurparker tar sig an och bidrar med. Syfte och problemformulering: Studiens syfte är att utreda svenska djurparkers bevarandearbete för biologisk mångfald, och besvaras av frågan: På vilka sätt arbetar svenska djurparker med bevarande av biologisk mångfald? Metod: Studien har genomförts utifrån en deduktiv ansats där tidigare forskning har utgjort en grund för studiens forskningsområde. Teoretiska aspekter har testats gentemot studiens empiriska material. Data har samlats in genom telefonintervjuer som genomförts med 19 stycken djurparker belägna i Sverige. Slutsats: Svenska djurparker arbetar med olika bevarandeaktiviteter och i olika stor omfattande grad för att bidra till biologisk mångfald. I samtliga svenska djurparker är djuruppfödning samt information och utbildning de främsta bevarandeuppgifterna. I många djurparker förekommer även arbete med att stödja bevarande in situ, samt att bedriva eller möjliggöra forskningsstudier. Som en förutsättning för bevarandearbetet är turism en betydelsefull faktor eftersom turism bidrar till ekonomiskt stöd och finansiering. Likväl bidrar turism till att besökare kommer till djurparker, vilket är en förutsättning för att djurparker ska kunna sprida information och kunskap som anses vara det mest värdefulla arbetet för att bidra till bevarande av biologisk mångfald.

Miljöer med äldre ekar hyser höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Under århundraden var ekar i Sverige reglerade av kronan i syfte att kontrollera tillgången på skeppsvirke, det var således förbjudet att avverka ek på krono- och skattejord. Sedan 1800-talet har Sveriges ekbestånd fragmenterats som följd av en rad faktorer. Dessa förändringar har haft en negativ inverkan på ekberoende arter, vars livsmiljöer idag endast är spillror av vad de en gång har varit. Med syfte att ge en ökad förståelse för dagens eklandskap i samband med naturvårdens arbete har ekens historiska utbredning och kvalitet kartlagts i Lösen socken i östra Blekinge. Undersökningen grundar sig på ekinventeringsprotokoll från år 1819 och 1832, men även historiskt kartmaterial. Genom att gå ner på by- och hemmansnivå har platser med hög ektäthet under 1800-talet lokaliserats i landskapet. En studie på denna detaljnivå har aldrig tidigare utförts för Blekinge län. Resultatet visar att ektätheten för tvåhundra år sedan var högst i Lösen sockens södra och mellersta delar, närmast kusten. Dagens skyddade ekmiljöer återfinns främst i socknens sydvästra delar, vilket visar på en kontinuitet. De mellersta och sydöstra delarna omfattas däremot inte av några områdesskydd idag. En stor del av ekarna i socknen benämns i protokollen som skadade samt som ”knut- och risekar”. Böndernas åverkan på träden och socknens naturgivna förhållanden ses som möjliga faktorer till detta. Dessa ekar dög inte till skeppsvirke, men kunde å andra sidan ha utgjort viktiga livsmiljöer för vedlevande arter.

The military area Skillingaryds skjutfält is considered to harbor a great amount of value for saproxylic beetles, despite the fact that no inventory has been made, because of the high amount of dead wood. After the storms Gudrun (2005) and Per (2007) the County Administrative Board of Jönköping decided to leave a large amount of dead wood in the area to promote biodiversity. During the summer of 2016 the area was surveyed with window traps that were emptied three times. 121 species of saproxylic beetles belonging to 41 families were found during this time. Of these species there were three red listed: Uloma culinaris, Pseudanidorus pentatomus and Orchesia minor. Aside from the red listed species one species that indicate high nature values, Necydalis major, was found and four rare species from the genus Hylis sp. which are rare due to intense forestry. In comparison to other studies Skillingaryds skjutfält exhibit a less interesting fauna than expected. The reason for this is believed to be overgrowth, lack of variation and canopy closure that limits sun exposure. The summer of 2016 was quite mediocre in both temperature and sunny days which also may have affected the results. Since there hasn’t been any previous study of the saproxylic fauna in the area it is impossible to say if the windthrow from the big storms has affected the fauna in any direction. But since it is a known fact that storms generate dead wood it can be concluded that the increase of dead wood should have affected the fauna. This study is the start-up of a proposed continual survey and to draw any conclusions, comparison to other similar studies has been made. It should be emphasized that this study does not give the full picture of the saproxylic fauna and that there probably are more species living in the area than presented here.

Ekologisk hållbarhet är en av de tre dimensionerna som är kopplade till det omtalade begreppet hållbar utveckling som har fått mycket uppmärksamhet i dagens samhälle. Båda begreppen hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet kan man finna i skolans läroplan för grundskolan. I ämnet biologi kan man läsa om hur svenska skolväsendet ska undervisa om och för en ekologisk hållbarhet. Undervisningen i skolan ska ge eleverna möjligheten att utveckla djupare förståelse och ansvarstagande för vår gemensamma natur och miljö.    I denna studie är syftet att lyfta lärares uppfattningar om ekologisk hållbarhet och hur lärarna arbetar med miljöundervisning i ämnet biologi. En kvalitativ undersökning med semistruktur har använts för att intervjua sex lärare från två olika kommuner i Sverige. I studiens resultat framgår det att det finns en variation av lärares uppfattning om begreppet ekologisk hållbarhet. Samtliga lärare anser att det är viktigt med miljöundervisning och att undervisningen förmedlar vikten av att ta ansvar för vår gemensamma natur och miljö. Slutligen behöver undervisningen bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja lärande

The purpose of this work was to find out what differences exist between a production forest and a natural forest, in terms of biodiversity. The three most significant differences were the amount of dead wood, continuity and heterogeneity. Dead wood in a forest proved to be of great importance for biodiversity, as hundreds of insects and species live inside and outside of the dead wood. Continuity in a forest is important, but it is mainly what characterizes an old forest that is more important than the continuity itself, high volume of dead wood, a natural variation in the landscape and trees in different stages. This provides opportunities for species that have difficulty establishing themselves in a short time to form strong populations. The heterogeneity in a forest refers to the variation in the landscape and the number of different niches that occur in a forest with high heterogeneity. All these differences need and should be demonstrated in schools according to the Department of Education. How this shows up in the textbooks has also been addressed in this study. The results show a lack of facts about production forests and forestry and why it threatens biodiversity. Although some textbooks are better than others, there is a gap that teachers themselves must fill in. Through outdoor pedagogy and a connection to ecosystem services, it has been shown that students gain a greater understanding of the forest and its important role for both us humans but also for the earth as an ecosystem. / Syftet med det här arbetet var att reda ut vilka skillnader som finns mellan en produktionsskog och en naturskog, med avseende på biologisk mångfald. De tre mest betydande skillnaderna var mängden död ved, kontinuitet och heterogenitet. Död ved i en skog visade sig har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då hundratals insekter och andra arter lever i och av den döda veden. Kontinuiteten i en skog är viktig men det är främst det som kännetecknar en gammal skog som är viktigare än själva kontinuiteten, hög volym död ved, en naturlig variation i landskapet och träd i olika stadier. Detta ger möjligheter för arter som har svårt att etablera sig på kort tid att bilda starka populationer. Heterogeniteten i en skog syftar till den variation i landskapet och den mängden olika nischer som förekommer i en skog. Alla dessa skillnader behöver och ska enligt skolverket påvisas i skolorna, och hur detta visar sig i läroböckerna har även tagits upp i denna studie. Resultaten visar på en brist på1fakta kring produktionsskogar och skogsbruk och varför det hotar den biologiska mångfalden. Trots att vissa läroböcker är bättre än andra finns ett glapp som lärarna själva måste fylla i. Genom utepedagogik och en koppling till ekosystemtjänster har det visat sig att eleverna får en större förståelse kring skogen och dess viktiga roll för både oss människor men också för jorden som ekosystem.

Detta kandidatarbete behandlar ekologisk hållbarhet i stadsmiljöer. Flera projekt i Sverige har använt certifieringssystemet, citylab för att uppnå ekologisk hållbarhet. I studien behandlas två projekt, Masthuggskajen och Barkarbystaden tre. Flera likheter och skillnader i arbetet med ekologisk hållbarhet synliggörs. Det handlar exempelvis om hur projekten hanterar målkonflikter och synergier.  I undersökningen behandlas biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grönytefaktorn, genom en avgränsning av ekologisk hållbarhet. Detta är begrepp som också används i citylab. Det finns därmed möjlighet att jämföra hur projekten hanterar de ekologiska aspekterna i förhållande till citylab.  Studien utgår ifrån modellerna The Doughnut och Planetary boundaries research, som utgör det teoretiska perspektivet. Modellerna synliggör jordens ekologiska gränser, som tillsammans bildar ett ekologiskt tak.

This project is about finding out if SSI (socioscientific issues; in Swedish:SNI) is a good method to use to make students more interested and motivated to learn science in the courses Nk1 and Nk2 in the Swedish upper secondary school. Many reports suggest that using socioscientific issues in the classroom when teaching will indeed raise the students will to learn. As SSI is a student-active method using recent, relevant and authentic questions from our society, the students often find the teaching more relevant and thus stimulating. The method used is a survey about SSI sent to science teachers in the upper secondary school, with questions about SSI; if they know what it is, if there are any advantages and disadvantages and how they think that the students have experienced the method. I am focusing my project on the topic biodiversity and if SSI is working well to teach about biodiversity.