Lagegeregelte Bewegungsachsen finden sich in nahezu allen aktuellen Werkzeug‐ und Produktionsmaschinen. Um eine hohe Qualität der hergestellten Produkte bei gleichzeitig möglichst hoher Effizienz sicherzustellen muss die Regelung der Bewegungsachsen genau auf das Regelstreckenverhalten abgestimmt sein. Informationen über die Regelstrecken können mit Verfahren der Identifikation ermittelt werden. Neben der Reglerparametrierung sind diese Informationen ebenfalls für Mechanismen der Maschinenüberwachung relevant, bei denen Fehlerzustände in den Maschinen und Anlagen (modellbasiert) frühzeitig erkannt werden sollen. Neben den Identifikationsmechanismen, welche derzeit im Bereich der Werkzeugmaschinen vorherrschend sind und meist auf Testsignalen basieren, können mit nichtinvasive Ansätzen wesentliche Parameter bestimmt werden, ohne in den Produktionsprozess einzugreifen zu müssen. Im vorliegend Beitrag wird dargestellt, wie derartige Verfahren im Umfeld der Werkzeugmaschine Anwendung finden können. Nach einer Einleitung wird im Beitrag der Stand der Technik zur Identifikation von Regelstreckenparametern an Bewegungsachsen beleuchtet. Das Hauptaugenmerk liegt dabei in der Unterscheidung von invasiven (Verfahren mit Testsignalen) und nichtinvasiven Identifikationsverfahren (ohne Testsignale). Aufbauend auf den Erkenntnissen der Literaturrecherche wird das eigene Vorgehen hinsichtlich Wahl der Modellstruktur und des Identifikationsverfahrens erläutert. Ausführungen zur Anregungsdetektion, gezielten Einflussnahe auf die Parameterschätzung, Fehlerbewertung und dem Einsatz der simulationsbasierten Optimierung schließen die theoretischen Betrachtungen zum Forschungsthema ab. Die erzielten Ergebnisse werden in einem weiteren Kapitel anhand eines Laborversuchsstandes und einer Werkzeugmaschine illustriert. Der letzte Abschnitt gibt eine Zusammenfassung des Forschungsvorhabens und erläutert zukünftige Schritte auf diesem Gebiet.

The HBTQ-society is not a homogeneous group; it contains a range of different sub-groups. QX is Sweden’s biggest magazine aimed at members of the HBTQ-society. The purpose of this study is to analyze if the magazine is more directed towards gay men or women – both by examining how many men versus women appear in QX, but also by looking at the different ways in which the articles are more relevant to either men or women, such as by tone, language or choice of subjects. In this study, we have analyzed twelve issues of QX, from January 2012 to December 2012, in order to get the most current results as possible. We used a quantitative content analysis when examining the division of men and women, and a qualitative analysis to investigate the direction towards each gender in the texts. Identification and power have been significant theories with which to analyse the results. The study clearly shows that QX is more aimed towards homosexual men rather than women, despite its claim to be gender neutral. During 2012, 66 % men and 34 % women appeared in QX. It was also discovered that more articles were aimed at gay men rather than women. The results support the theory that lesbian women could feel excluded from the HBTQ-society by reading QX. Since role models are crucial in the process of identification – and gay women access less of them than gay men – lesbians have a disadvantage in finding representation and identification in QX, which is unequal and therefore a problem.

Sri Lanka is one of the leading countries in export of high quality corundum (Al2O3) gemstones due to the Precambrian rocks geological background. Combined highgrade metamorphic silicates and carbonate rocks makes perfect conditions for crystallization of this mineral. Weathered and eroded rocks have been transported by fluvial processes and formed gem gravels that are located throughout the country but mainly in the Highland complex of Sri Lanka. In order to determine whether a gemstone is corundum or any other gem mineral different techniques and instrumental methods are used. This report focuses on instrumental methods used to measure the minerals physical properties in order to get a definite mineral identification. Mineral identification in gemological circles is critical for determining the commercial value of a specimen. Factors like transparency and color of and inclusions in gemstone have to be taken into account when evaluating the value of a specimen. It also needs to be distinguished from artificial gemstones and heattreated specimens that in recent years have become more common due to more advanced techniques. By examine inclusions and the chemical composition of a rough or facetted specimen the origin and process can be determined. / Sri Lanka är ett av de ledande exportländerna av högkvalitativ ädelkorund (Al2O3) som bildats i landets prekambriska bakgrund. Hög metamorfos av silikat- och karbonatrika bergarter har skapat rätt miljö för mineralet att bildas. Vittrad berggrund har transporterats och avsatts av fluviala processer och ädelstensförande grus finns i huvudsakligen i Sri Lankas Highlandkomplex. För att kunna avgöra om en ädelsten är korund eller ett annat mineral används olika tekniker och instrument. Denna rapport fokuserar huvudsakligen på instrumentella metoder som mäter fysikaliska egenskaper hos mineral för att därigenom kunna få en definitiv mineralidentifikation. Inom gemologi är det absolut nödvändigt med mineralidentifikation för att bestämma det kommersiella värdet av en ädelsten. Även faktorer som transparens, färg och inneslutningar hos en ädelsten måste undersökas vid värdering. Syntetiska och eller värmebehandlade ädelstenar har blivit allt mer vanliga genom utvecklig av avancerad teknik och att skilja dessa från naturliga stenar är också viktigt. Genom undersökning av inneslutningar och den kemiska sammansättningen av en ädelsten kan dess ursprung och i vissa fall de geologiska bildningsprocesserna fastställas.

I denna uppsats har två filmer ur kampanjserien The Spirit of Travel från lyxmodevarumärket Louis Vuitton analyserats med syftet att undersöka om det är någon skillnad i att marknadsföra sig med eller utan celebrity endorsement. De frågeställningar jag ämnat besvara är vilka kärnvärden och attribut som kommer tilltals, hur förkroppsligandet skiljer sig åt i de två filmerna samt vilken betydelse en celebritet kan ha för ett varumärke. Filmerna fungerar som reklamkampanj för varumärkets produkter samtidigt som de agerar resekatalog. De båda filmerna utspelas på tropiska destinationer, den ena med ett antal till synes anonyma fotomodeller och den andra med två välkända celebriteter. Studien har utförts med den kvalitativa analysmodellen semiotisk bildanalys vilket jag kombinerat med en retorisk analys då filmerna innehåller både bild, text och berättarröst. Jag har använt mig av en befintlig modell för att undersöka hur mening överförs från varumärke genom celebritet till konsument. Denna modell har jag applicerat på mitt empiriska material för att se vilken typ av identifikationsform vi som mottagare känner gentemot Louis Vuitton och vad det faktiskt är vi mottagare identifierar oss med. Varumärkets vision är att konsumenterna ska se resan som själva upplevelsen och inte destinationen. Varumärkets kärnvärden resa, historia och hantverk framställs tydligt i de båda filmerna. Analysen har visat att celebriteterna förmedlar självsäkerhet, styrka, oräddhet och nyfikenhet. Celebriteterna förhöjer produkterna och får dem att kännas ännu mer exklusiva. Fotomodellerna å andra sidan framstår mer som rekvisita vilket förstärks av de poser de arrangerats i för att framhäva varumärkets produkter. Av analysen utläser jag att de identitetsdrag vi som mottagare borde vilja identifiera oss med förutom kropparna och celebriteternas skönhet, är styrka. Analysen har visat att användningen av celebriteter i marknadsföring således är ett sätt för både celebritet och varumärke att marknadsföra sig genom. En fotomodell är inte kapabel att skapa samma individualisering och karaktärisering i samma utsträckning som en celebritet vilket visat sig tydligt i denna studie.

Den växande trenden att företag använder sig av personalinhyrning för att vara konkurrenskraftiga innebär ofta osäkra och ostabila anställningar för konsulterna som hyrs in. Dessa anställningar påverkar också konsulternas lojalitet och tillhörighetskänsla gentemot företagen, vilka är andra viktiga faktorer i företagens framgång. Därför är syftet med denna studie att skapa en djupare förståelse för hur konsulterna upplever sin lojalitet till företagen, vilka faktorer som kan påverka den samt företagens inverkan i lojalitetsskapandet. För att undersöka syftet har två frågeställningar formulerats. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes där åtta konsulter som är uthyrda till olika kundföretag deltog. Intervjuguiden skapades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande teorier kring bland annat lojalitet och tillhörighet, för att fånga konsulternas upplevelser kring deras arbetssituation. Resultatet från intervjuerna delades in i olika teman som sedan analyserades utifrån teorier och litteratur. Utifrån analysen besvarade vi våra frågeställningar och drog slutsatser om vilka faktorer som konsulterna upplever påverkar lojaliteten samt vilken inverkan de upplever att företagen har. De faktorer som konsulterna upplevde påverkar var främst otryggheten i anställningen, kommunikationen samt storleken på företagen. Företagens inverkan var främst inkludering i företagen, hur väl konsulterna togs omhand och sågs som en del av företaget. Bemanningsföretaget verkade även som en extra trygghet för konsulterna och kunde ha en kompenserade inverkan om kundföretaget inte mötte konsulternas förväntningar.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem som kraftigt påverkar kvinnans hälsa.Hälso- och sjukvården är ofta den enda myndighet som kvinnorna kommer ikontakt med. Vilket bidrar till att sjuksköterskan besitter en central roll i attidentifiera och stödja våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans identifikation och stöd till denvåldsutsatta kvinnan.Metod: En litteraturöversikt utfördes. Artiklarna valdes utifrån litteraturöversiktenssyfte, artiklarna analyserades systematiskt. I resultatet inkluderades 19artiklar, 10 med kvantitativansats och nio i kvalitativutformning.Resultat: Resultatet utmynnade i flera faktorer som är gynnsamma för identifikation, såsom ett gott bemötande, att sjuksköterskan erhållit utbildning inomvåldsutsatthet. Men även hur sjuksköterskan kan arbeta för att identifiera ochstödja våldsoffer. Faktorer som hindrar identifikation var organisatoriskahinder, negativa attityder samt kunskapsbrist.Diskussion: Sjuksköterskans attityder, bemötande, kunskapsnivå och andraorganisatoriska hinder kan bidra till ”caring” och ”uncaring”. Dessa faktorerkommer att påverka identifikation och stöd av våldsutsatta kvinnor.Sjuksköterskan behöver vara medveten om sin roll i mötet med kvinnor somutsätts för våld för att uppnå omvårdnad av kvalité.Slutsats: Utbildning inom våldsutsatthet bör erbjudas för att minska barriärer somhindrar identifikation. Verksamheter och organisationer behöver tydligariktlinjer och rutiner för handläggning av våldsoffer. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats och innefattar intervjuer av sju specialistsjuksköterskor med varierande specialistutbildning som arbetar inom ambulanssjukvård. De hade vid minst ett tillfälle utsatts för hot och/eller våld alternativt haft misstanke om hot och/eller våld före vårdmöten. Resultatet av studien påvisar att specialistsjuksköterskans erfarenhet av att bedöma en situation som potentiell hotfull före vårdmötet bygger på tolkning av information från larmcentralen, magkänsla samt tolkning av miljön omkring patienten. Tolkning av information är beroende av yrkesmässig erfarenhet, teoretisk kunskap/utbildning, geografisk kännedom, medvetenhet av riskfaktorer, erfarenhet av riskbedömning samt konsekvenstänkande. Magkänslan kommuniceras med kollega, vid osäkerhet inhämtas mer information från larmcentralen och eventuellt beslut om brytpunkt tas. Hot om våld är ett komplext problem som ställer höga krav på både larmoperatör och ambulanspersonal. Risken kan vara svår att förutse och är beroende av larmoperatörens tolkning av situation samt ambulanspersonalens tolkning, magkänsla och tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Att vara först på plats hos patienten innebär en ökad risk för hot om våld. Det är viktigt att förmedla yrkesmässiga erfarenheter av bedömningar av hot och våld till övriga medarbetare genom reflektion, kommunikation och utbildning. / Program: ambul

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad patienter med långvarig smärta har för upplevelser av mötet med vården och vad patienterna har för strategier för att hantera den långvariga smärtan. Studien är en litteraturstudie som behandlar ämnet långvarig smärta. Resultatet är indelat i två huvudteman: Vårdarnas absoluta betydelse och Egen anpassning. Under dessa teman tas det bland annat upp förståelse och kunskap, känslan av övergivenhet och misstro, acceptans, planering och prioritering, praktiska metoder och identifikation. Vårdarna har en stor betydelse för patienten och det är viktigt med ett gott bemötande i mötet med patienten för att inte orsaka ett vårdlidande eller förvärra situationen. Det är också viktigt att sjukvårdspersonalen inte är passiva utan visar ett engagemang i vårdandet av patienten, och tar hänsyn till dennes önskemål och livsförhållanden. Det finns en brist på kunskap hos sjukvårdspersonalen om att lindra patientens långvariga smärta utöver farmakologisk behandling. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Employer branding är något som idag kan ses som en självklarhet för många arbetsgivare. De anställda ska identifiera sig med arbetsplatsens varumärke och representera det på sådant sätt som arbetsgivaren önskar. Det krävs dock en hel del förberedning och hårt arbete för att detta ska nå ut till de anställda. Detta är en kvalitativ fallstudie där Karlstad kommun är vårt case. Här undersöks närmare hur två olika yrkesgrupper mer specifikt pedagoger och sjuksköterskor mottar kommunens employer branding. Det studeras även om det är kommunen eller yrkeskåren som dessa individer identifierar sig med och vad grunden till detta kan vara. Denna kvalitativa undersökning skedde i form av samtalsintervjuer och baseras på en abduktiv forskningsansats.  Det som undersökts är följande:  Hur tillgodogör sig Karlstad kommuns anställda kommunens employer branding?  Upplever anställda inom Karlstads kommun att arbetsgivarens employer branding påverkar deras arbets- och privatliv?  Identifierar sig anställda inom Karlstads kommun sig främst med kommunen eller den egna yrkeskåren?  Arbetet baseras på flertal teorier som behandlar olika områden. Bland annat employer branding, den egna identiteten, den sociala identiteten och arbetsidentiteten samt hur dessa hör ihop. Resultatet av denna studie visar på något oväntade svar från de åtta respondenterna. Karlstads kommun lägger ned mycket jobb på employer branding och varumärkesarbete. Därför fanns en viss förväntan på hur svaren från intervjupersonerna skulle se ut. Det visade sig att båda yrkesgrupperna var väl medvetna om Karlstads kommuns jobb med att uppnå en god employer branding men trots detta kände de ingen större koppling till Karlstads kommun. Respondenterna kände en starkare identifikation med sin respektive yrkeskår framför kommunen trots kommunens försök att implementera sina värderingar i sina anställda. / Employer branding is, nowadays, something that for many employers can be seen as something natural and self-evident. The employees are supposed to be able to identify themselves with the brand of their workplace and represent it as the employer wishes. However, a great deal of preparation and hard work from the employer is required to reach the employees. This is a qualitative case study in which Karlstad municipality is the case. Here we examine more closely two different professions, more specifically how educators and nurses employed by Karlstad municipality recieve their employer branding. We are also examining if it is the Karlstad municipality or the respective professions that these individuals are most likely to identify themselves with and what the primary cause of this could be. This qualitative study is performed by interviews and is based on an abductive discovery approach. Since we have done an earlier research on the subject this approach helps us keep a more open and objective view of the reality.  The following questions are the main areas that are being researched:  How does Karlstad municipality’s employees benefit from the municipality 's employer branding?  Do Karlstad municipality’s employees experience that the municipality’s employer branding affects their work and private life?  Do employees in Karlstad municipality identify themselves primarily with the municipality or their own profession?  The work is based on several theories that are applied on different areas. This includes employer branding, personal identity, social identity and work identity, and how these are linked together. The result of this study shows some unexpected responses from the eight respondents. Karlstad municipality is putting a lot of work into their employer branding and branding work overall. Therefore, there was a certain expectation of what the answers from the interviewees could be. It turned out that both professions were well aware of Karlstad municipality 's attempts to achieve good employer branding. Despite this it was not received as expected by the employees. The respondents felt that they had a stronger identification with the respective profession rather than the municipality itself despite the municipality 's attempts to implement their values in their employees.

Untersucht wurde die Performance des Vitek MS-Systems anhand eines Keimspektrums von 1357 Isolaten im Zeitraum von Oktober 2011 bis April 2014. Das untersuchte Kollektiv bestand aus Isolaten der mikrobiologischen Routinediagnostik (n=1173), aus Stammsammlungen des Nationalen Referenzzentrum für Meningokokken und Haemophilus influenzae (n=128), sowie offizieller Stammsammlungen wie ATCC, DSMZ, LSM und anderen (n=56). Die Ergebnisse wurden entweder mit einer bereits vorhandenen Stammbezeichnung oder durch eine bzw. Kombinationen mehrerer molekularbiologischer (PCR der Teilabschnitte von Haushaltsgenen: 16S-rRNA-Untereinheit, sodA, recA) oder biochemischen Differenzierungsmethoden (Vitek 2, API-Systeme) verglichen. Mangels Referenzergebnisses wurden 25 Isolate (etwa 1,8%) aus der weiteren Betrachtung ausgeschlossen. Die verbliebenen 1332 Isolate wurden in 28 Bakterienordnungen, 109 Genera und 269 Spezies unterteilt. Auf Speziesebene konnten 1180 (etwa 88,6%) zum Vergleich herangezogen werden, da durch die Referenzmethoden nicht immer eine zuverlässige Speziesdifferenzierung gelang. Diese Referenzergebnisse wurden mit den Ergebnissen des Vitek MS-Systems verglichen. Eine Übereinstimmung zeigte sich auf Genusebene bei 86% (1157 von 1332 Isolaten) und auf Speziesebene bei 80% (944 von 1180 speziesdifferenzierten Keimen) der ausgewählten Stämme. Im Vergleich der Korrelationen der Vitek MS-Identifikationen und den Referenzergebnissen zeigte sich eine durchgehend gute Korrelation innerhalb der unterteilten Bakterienordnungen. Davon abweichend war die Speziesdifferenzierung von Keimen der Ordnung Enterobacteriales. Die beste Korrelation erreichte die Ordnung Clostridiales. Stämme ohne entsprechendes, dokumentiertes Korrelat in der Vitek MS-Datenbank (n=62) wurden ebenfalls in die Betrachtung mit eingeschlossen. Bei 31 Isolaten konnte kein Ergebnis ermittelt werden, 21 wurden massenspektrometrisch dem gleichen Genus zugeordnet, 10 Genusdifferenzierungen wichen ab. 315 Stämme wurden sowohl im Standardverfahren durch Konjugation von 1µl Ready-to-use Matrix als auch mit einem zweistufigen Säureextraktions- und Matrixkonjugationsverfahren gemessen und mit der solitären Konjugation der doppelten Matrixmenge verglichen. Die Abweichungen auf Genus- wie Speziesebene zwischen dem angewandten Standardprotokoll und den beiden anderen Verfahren waren deutlich signifikant. Im Vergleich der zweifachen Matrixmenge und dem zweistufigen Verfahren zeigte sich kein signifikanter Unterschied. Aufgrund der Ergebnisse scheint jedoch die Säureextraktion Gram-positiver Kokken in der Genusdifferenzierung von Vorteil zu sein, sie erreichte jedoch kein ausreichendes Signifikanzniveau. Die Daten sprechen eher dafür, eine Optimierung des Probe-Matrix-Verhältnisses anzustreben, zum Beispiel im Rahmen eines ausgedehnten Anwendertrainings. / Mass spectrimetric identification of bacteria by Vitek MS Routine lab System (IVD)