Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll spelkaraktärer kan ha iidentitetsprocesser. Materialet består av åtta enskilda intervjuer om cirka 30-90 minuter vardera, med deltagare i åldern 20-54 år. Jag fann att deltagarna känner identifikation medkaraktärer som liknar dem själva på olika sätt. Detta och upplevelsen av att styra karaktärenbidrar till att man uppfattar denne som en förlängning av spelaren själv. Deltagarna efterfrågar valfrihet i spelandet och karaktärsskapandet, men rimliga begränsningar i valfriheten kan accepteras. Spelare kan också rollspela som någon annan, eller uppleva att de spelar tillsammans med karaktären de styr. I dessa fall uppfattas den som separat från dem själva, men de förhåller sig ändå till den och speglar sig i den. Rollspel kan vara ett sätt att reflexivt testa identiteter, men identiteten man testar kan också bygga på självet.

Intresset för folkdräkter går ständigt upp och ned, men en dräkt som varit i bruk sedan 1600-talet och fortfarande används är Moradräkten. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Moradräkten spelar i individuellt och kollektivt identitetsskapande. Undersökningens empiriska material består av transkriberingar av sju kvalitativa intervjuer med sju personer som är användare av Moradräkten. Till grund för analysen ligger Thomas Hylland Eriksens och Erving Goffmans teorier om identitetsskapande, samt betraktandet av dräkten som en materiell aktör och till sist begreppet topofili – människans känslomässiga band till en viss plats. Studien visar att dräkten används på olika sätt för att gestalta den individuella identiteten, samt att den både skapar gemenskap och avstånd till andra grupper. Dräkten kan både ses som en typ av rekvisita som används av dräktbäraren för att påverka dennes jag-framställning, men också som en aktör som i interaktionen med andra aktörer bidrar till identitetsskapandet. Bland annat visas med hjälp av Goffmans teori hur dräkten kan användas som rekvisita för att utöva intrycksstyrning och därmed påverka en människas jag-framställning så att omgivningen accepterar denne som någon med tillhörighet i Mora.

Politisk polarisering kvarstår som en av de stora påverkanskrafterna till det demokratiska samhället, samtidigt som sociala mediers roll i folkets politiska aktivitet fortsätter att vara framträdande. Mycket forskning har genomförts på politisk polarisering, men en brist på identitetsperspektiv utgör ett övergripande problem för många studier. Genom att använda oss av begreppet affektiv polarisering kan vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera vilka socialpsykologiska mekanismer politisk polarisering på sociala medier kan ta sig uttryck i. Med utgångspunkt i Richard Jenkins teoretisering om social identifikation bidrar Goffmans inramningsbegrepp och Allports kontaktteori den teoretiska analysen med en förståelse av att 1) ideologi och identitet är tätt sammankopplat i dagens samhälle genom att de utgår ifrån samma sociala process. Fortsättningsvis tydliggör vi att 2) den ideologiska identifikationen på sociala medier kan uttrycka sig genom godartad, konstruktiv kommunikation präglad av perspektivtagande och perspektivgivande – men också genom mer eller mindre skadliga uttryck för likhet och olikhet. Dessa skadliga uttryck är oftast ackompanjerade av positivt respektive negativt laddade inramningar av individer och grupper. Analysen visar också på att 3) betingelserna som alltjämt definierar sociala medier som en platt kommunikationsplattform försvårar många nödvändiga förutsättningar för att integrera politiska grupper och reducera politisk polarisering.

Med allt färre läsande ungdomar, och läsfrämjande insatser från regeringen till följd av detta, är det relevant att undersöka vad som kan öka elevernas engagemang i läsning inom svenskämnet. Tidigare forskning har visat att elever vill kunna identifiera sig med karaktärer och att verken ska vara personligt relevanta för att öka läsmotivationen. Samtidigt visar den att skolläsningen varken är motiverande eller utvecklande, till skillnad från fritidsläsningen. Syftet med undersökningen är att nå kunskap om en utvald grupp gymnasieelevers identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur inom svenskämnet. Studien synliggör mönster som gynnar elevers engagemang i läsning av, och arbete med, skönlitteratur. Studien analyserar en enkätundersökning bland 57 elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Den använder teoretiska utgångspunkter i form av identifikation och läsengagemang. Studiens resultat visar att de viktigaste faktorerna för elevernas identifikation med karaktärer inom skönlitteratur i skolan är att de har samma kön och egenskaper som eleverna. Det visar även att eleverna upplever engagemang i skönlitteratur om de får tid till läsning under lektionstid samt själva får välja böcker. Elever som läser mer sällan än en gång i månaden prioriterar att få välja böcker i högre utsträckning än de som läser oftare. Slutsatsen är att det förutsätter att läraren ger möjlighet för eleverna att välja böcker i stället för att läraren gör det, samt att lektionerna kan läggas på läsning. I de fall där eleverna inte väljer böcker själva behöver läraren utifrån sin kännedom om eleverna välja böcker som matchar elevernas kön och egenskaper.

En av de stora utmaningarna som byggbranschen står inför är den höga bostadsbristen som råder. Samtidigt har byggbranschen svårt att tillgodose kompetensförsörjningen som krävs för att uppnå regeringens mål med att bostadsmarknaden på sikt ska tillgodose efterfrågan som ställs på nybyggen. Forskning visar i sin tur att byggbranschen inte är så attraktiv bland ungdomar vilket är ett stort hinder för att tillgodose regeringens mål med att minska bostadsbristen. Syftet med vår uppsats är att studera några niondeklassares bild av byggbranschen. Vi studerar även hur de konstruerar bilden av den typiske byggarbetaren för att därefter se hur de talar om sig själva i relation till branschen. Den insamlade empirin analyserar vi med hjälp av begrepp från Gottfredsons teori Theory of circumscription and compromise samt begreppen maskulinitet och identitet. I denna studie använder vi oss av en metodtriangulering där vi genomfört tre gruppintervjuer med några niondeklassare. Informanterna fick besvara en yrkesenkät som därefter följdes upp av en gruppintervju.Bilden av byggbranschen och de som arbetar inom den baserar niondeklassarna i studien utifrån tre faktorer; könsstämpel, status och arbetsuppgifter. Det råder även en låg kunskap om byggbranschen samtidigt som det finns en stor avsaknad av intresse för byggbranschen vilket även används som den mest förekommande identitetsmarkören när de talar om sig själva i relation till branschen.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Senaste 2018 drabbades ca 21.000 människor av stroke i Sverige. Ambulanssjuksköterskan måste i ett tidigt skede kunna identifiera patienter med misstänkt stroke, prioritera och snabbt transportera dessa patienter till sjukhus. Det är av vikt att påskynda behandlingen för patienter med stroke. För varje minut som dröjer till behandling dör flertalet hjärnceller. Som stöd i handläggningen av dessa patienter har ambulanssjuksköterskan behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som är av betydelse för identifiering av misstänkt stroke prehospitalt och dessa faktorers betydelse för patientens fortsatta vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med ett systematiskt tillvägagångssätt. Dataanalys genomfördes utifrån en integrerad analys där kategorier identifierades. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och mixad metod publicerade mellan 2012 - 2017. Artiklarna inhämtades från CINAHL och Pubmed. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i tre kategorier: patientkarakteristika, regelverket och förutsättning för lärande. Under dessa redovisades även sju underkategorier. Patient karakteristika handlade om patientens uppvisade symtom som kunde delas in i klassiska och atypiska symtom, även patientens bakgrundsjukdomar hade betydelse vid strokemisstanke. Regelverket handlade om bedömningsinstrument, dokumentation och riktlinjer. Etablerade bedömningsinstrument och fastställda riktlinjer underlättade diagnosen av stroke samt att dokumentation var en viktig faktor för patientens fortsatta vård och kommande behandling på sjukhus. Slutsats: Det behövs utbildning, nationella behandlingsriktlinjer, tydliga riktlinjer gällande dokumentation och bedömningsinstrument med hög träffsäkerhet för att förbättra att misstanke om stroke väcks hos ambulanspersonalen.

Denna studie undersöker på hur karaktärer uppfattas av kvinnliga och manliga spelare beroende på vilket kön karaktären har i ett digitalt textbaserat rollspel. I arbetets bakgrund tas termer som genus, stereotyper och rollspel upp och diskuteras. Bakgrunden visar även hur dessa appliceras i spelvärlden samt presenterar vilken genusforskning som har utförts inom området med anknytning till digitala spel.  Studien infattar en kvalitativ undersökning som inkluderar intervjuer och en spelbar artefakt. Frågeställningen undersöks genom att tolv deltagare, sex stycken kvinnor och män, får spela en av två versioner av en och samma artefakt där den enda skillnaden är den spelbara karaktärens kön.  Resultatet visar att få stereotyper förkommer när kvinnliga och manliga spelare ska uppfatta och skapa karaktärer vars kön enbart existerar i text. Majoriteten av karaktärerna får en varierad karaktärsbeskrivning med olika kroppsbyggnader och personligheter.

Syftet med denna uppsats har varit att genom intervjuer i en kvalitativ undersökningundersöka språkattityder och språklig identifikation i relation till första- och andraspråk hosåtta gymnasieelever med arabiska som L1 och svenska som L2. Studien syftar även till attundersöka deras motivation till att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan samt att se omdet går att finna kopplingar mellan attityder, identifikation och motivation med elevernas valom att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan. Vid analysen av materialet har vi använt ossav dels en tematisk analys för att studera attityder och identifikation, dels två teoretiskaramverk. De teoretiska ramverk som applicerats är teorin om integrativ och instrumentellmotivation samt Self Determination Theory (SDT), vilka användes för att analysera elevernasmotivation. Resultatet visar att alla informanter har positiva attityder till sitt modersmål ochatt de identifierar sig med det. Det går att se en viss koppling mellan motivationstyp och valetom modersmålsundervisning i skolan. Slutsatserna indikerar dock att kompletterandekvantitativ forskning behövs för att kunna fastställa ett sådant samband.

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter.Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker.Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar. Detta gäller bland annat huvudkaraktärens familjebild. Filmerna visar också en del föråldrade synsätt på de begrepp som behandlas i uppsatsen.Slutdiskussionen handlar om hur film kan användas för att behandla begreppen i skolundervisningen. Exempelvis kan film användas för att behandla begrepp som är känsliga att diskutera med sina elever. Det blir då ett användbart verktyg för både lärare och elever för att distansera sig i diskussioner och undvika att någon ska känna sig utpekad.

Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken. Denna påverkas av individernas olika maskuliniteter ochgenussymbolism. I min undersökning som bygger på enkäter och intervjuer medgymnasieelever undersöker jag hur elever kombinerar fysikinlärning till stor del sedd utifrånpraktikgemenskapen på laboratoriet med sina identiteter och genus på sin resa med målet attlära sig fysik och kanske för vissa av dem även att så småningom kunna kalla sig fysiker. Jagundersöker också en möjlig genuskodning av fysikuppgifter och hur denna i så fall påverkarom en uppgift uppfattas som tilltalande att lösa och eventuell koppling mellan könskodningen,elevens kön och om eleven tror sig kunna lösa uppgiften. I uppsatsen diskuteras situeratlärande i klassrumsmiljö som Sadler (2009) beskriver den i kombination med detidentitetsskapande som enligt Sadler (2009), Connell (1995), Paechter (2003a, 2003b)samtidigt sker där sett i ett genusperspektiv. Enligt Squire et al (2003) måste alla som vill blien del av fysikpraktikgemenskapen som den beskrivs av Lave & Wenger (1991) hitta ett sättatt förhålla sig till denna. Det visar sig att det finns flera sätt att göra detta på om man villinkludera sig själv i praktikgemenskapen. Vad gäller fysikuppgifterna visar det sig att eleverupplever att dessa har en genuskodning. Anledningarna skiljer sig däremot. Tjejer menar attgenuskodningen beror på vem som gör något i en uppgift eller vad som görs. Dengenuskodning killar menar finns verkar mer slumpartad och beror på vilka associationer degör. Det går att se en koppling mellan genuskodningen och hur tilltalande eller svår uppgiftenanses vara att lösa, men denna koppling bygger på att genuskodningen inte beror påslumpartade associationer.