Bakgrund Att leva med de psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolärt syndrom innebär stora utmaningar i det dagliga livet, då det sociala livet är inskränkt och stigmatiserade uppfattningar leder till en känsla av diskriminering och ytterligare utanförskap för denna patientgrupp. Symtomen behandlas i första hand farmakologiskt, men det räcker inte med enbart läkemedel för att personen ska uppnå god psykisk hälsa. Alla individer har rätt till adekvat och personcentrerad omvårdnad för att öka välbefinnandet och livskvaliteten, vilket i sin tur påverkar det psykiska måendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnad kan främja den psykiska hälsan hos personer med schizofreni eller bipolärt syndrom. Metod Det utfördes en icke-systematisk litteraturöversikt, där totalt 16 vetenskapliga originalartiklar utgör grunden till resultatet. Sökning av relevant litteratur har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Genom tydliga inklusions- och exklusionskriterier har artiklarna granskats och valts ut för resultatet. Med hjälp av tematisk analys av artiklarnas innehåll har följande sex kategorier utarbetats: den terapeutiska alliansen, copingstrategier för ökad livskvalitet, ökad självkänsla, stigmatisering av patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, samarbete mellan olika vårdgivare samt hälso- och sjukvårdens kunskap i ämnet. Resultat Resultatet tyder på att byggandet av en terapeutisk allians mellan sjuksköterskan och patienten är grunden till personcentrerad vård. Personer med schizofreni eller bipolärt syndrom måste hitta strategier för att hantera sina sjukdomsepisoder med stöd från sjuksköterskan. Detta leder till ökat välmående och främjar den psykiska hälsan. Individanpassad omvårdnad baseras på utbildning och kunskap, samt ett samarbete mellan olika vårdgivare. Slutsats                                                                                             Som legitimerad sjuksköterska är det viktigt att inneha kunskap om bemötande av personer med schizofreni eller bipolärt syndrom för att kunna ge adekvat omvårdnad och stödja utsatta patientgrupper till god hälsa och ökad livskvalitet. Detta innefattar att främja empowerment hos patientgruppen för att ge möjlighet till önskvärd egenvård. / Background Living with the mental illnesses schizophrenia or bipolar disorder involves major challenges in daily life, as social life is restricted, and stigmatized perceptions lead to feelings of discrimination and further exclusion for this patient group. The symptoms are primarily treated pharmacologically, but medication alone is not enough for each person to achieve satisfactory mental health. All individuals have the right to adequate and person-centered care to increase well-being and quality of life, which affects the mental state. Aim The purpose of the study was to describe how nursing care can promote mental health for individuals with schizophrenia or bipolar disorder. Method A non-systematic literature review was accomplished, where a total of 16 Scientific original articles form the basis for the result. Searches of relevant literature were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Through precise inclusion and exclusion criteria, the articles have been carefully reviewed and selected for the result. Using a thematic analysis for the content of the articles, the following six categories were developed: the therapeutic alliance, coping strategies for increased quality of life, increased self-esteem, stigmatization of patients with schizophrenia and bipolar disorder, collaborative care and health care knowledge within the subject. Results The results indicate that the establishing of a therapeutic alliance between the nurse and the patient is the basis for person-centered care. People with schizophrenia or bipolar disorder need to find strategies for managing their episodes of illness with the support of the nurse. This leads to increased well-being and promotes mental health. Individualized nursing is based on education and knowledge, as well as a collaboration between different care providers. Conclusions As a licensed nurse, it is important to possess knowledge about treating individuals with schizophrenia or bipolar disorder, in order to provide adequate care and support vulnerable patient groups to good health and increased quality of life. This includes promoting the empowerment of the patient group to provide the opportunity for desirable self-care.

Abstrakt  Detta kandidatarbete tar upp berättartekniker som long take och one shot. Undersökningen handlar om att kombinera dessa två filmtekniker som inte används lika ofta i dagens filmer genom att skapa en film där handlingen och ljudets betydelse samverkar med teknikerna, som leder till en fängslande filmupplevelse.  Vi vill använda dessa tekniker för visa och kritisera berättarteknikernas betydelse i film, att det blir en del av handlingen än bara ett objekt. För att driva handlingen framåt har vi studerat sjukdomen schizofreni för att skapa en berättelse. Vi utgick från Mats Ödeens manus metoder för att bygga en grund till gestaltningen och Natalie Ednell kunskap om schizofreni. Utförandet bestod av många tester av teknikerna och ljudet. En av testerna bestod av skådespelare på plats. Resultatet av undersökningen blev en filmupplevelse där alla beståndsdelar har en betydelse och ger ett annat berättarperspektiv angående schizofreni. Det finns betydligt fler berättartekniker men vi valde att fokusera på long take och one shot för att visa deras potential inom berättande. / Abstract This Bachelor thesis deals with storytelling techniques such as long take and one shot. The study is about combining these two film techniques that are not used as often in today's films by creating a film in which the action and the meaning of the sound interact with the techniques, which lead to a captivating film experience.  We want to use these techniques to show and criticize the importance of storytelling techniques in film, that it becomes a part of the action rather than just an object. To drive the action forward, we have studied the disease schizophrenia to create a story.  We used Mats Ödeen’s script methods to build a foundation for the design and Nathalie Ednell's knowledge of schizophrenia. The design consisted of many tests of the techniques and the sound. One of the tests had an actor on site.  The result of the study was a cinematic experience where all the elements have a meaning and gives a different narrative perspective regarding schizophrenia. There are significantly more storytelling techniques, but we chose to focus on long take and one shot to show their potential in storytelling.

Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni. / Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

This study examines how the mental health care institution of Sankt Sigfrid's hospital treated women discharged between 1946–1950. This study aims to understand the mental institution as an institution of power, at work through its definitions of women as sick and as healthy. The source material used in this study is case records from Sankt Sigfrid's hospital. The results from the study show that the medical certificate with the mental history and the family history of the patients were important documents for letting women enter the hospital. The family's health background documentation showed that a majority of the women had a normal childhood. The results also show that the medical certificates and the doctors' journals were embodied with negative descriptions, about patients' family- and social history, which was needed for the diagnosis and to place the individuals into a patient category. / Denna studie belyser hur institutionen Sankt Sigfrids sjukhus behandlade kvinnor som blev utskrivna åren 1946–1950. Genom att analysera sjukjournaler och vårdattester från Sankt Sigfrids sjukhus ämnar studien att förstå hur sinnessjukvården fungerade som en maktinstitution i relation till hur kvinnor ansågs sjuka respektive friska. Resultaten av denna studie visar att vårdattesten, med patientens sjukdoms- och familjehistoria var viktiga beståndsdelar för om kvinnorna fick intas eller inte. Dokumentens information om kvinnornas familjehistoria har i analysen varit viktiga då dokumenten visat att en majoritet av kvinnorna kom från normala uppväxtförhållanden. Andra resultat i studien visar att vårdattesten och läkarnas anteckningar innehöll negativa beskrivningar av patienternas familje- och sociala historia som var nödvändiga för diagnosticering och kunna placera individen i kategorin patient.

Bakgrund   Schizofreni bedöms vara en av de tio mest funktionsnedsättande tillstånden i världen och omkring 20 miljoner människor har diagnosen. Det är den vanligaste psykossjukdomen och innebär för många drabbade ett lidande med en negativ inverkan på personens psykosociala tillvaro och fysiska hälsa. Personer med schizofreni utsätts ofta för stigmatisering i samhället, vilket resulterar i social utsatthet och ensamhet. Även i vården förekommer stigmatisering av sjukdomen, och att befinna sig i vårdsammanhang är för vissa personer med schizofreni sammankopplat med diskriminering och känslor av utsatthet. Sjuksköterskors professionella ansvar är att bemöta alla personer med respekt och med ett etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens att bemöta personer med schizofreni med ett personcentrerat förhållningsätt för att främja patientgruppens psykiska och fysiska hälsa.   Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext.    Metod  En litteraturöversikt där resultatet baserades på15 vetenskapliga artiklar. Författarna har använt databaserna PubMed och CINAHL för att finna de vetenskapliga artiklarna. Tydliga urvalskriterier beskrivs i litteraturöversikten och artiklarna är sökta mellan åren 2010 till 2020. En integrerad dataanalys har utförts på inkluderade resultatartiklar.   Resultat Resultatet indikerar att stigmatisering av personer med schizofreni förekommer i större grad hos bland sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. En öppen och ärlig dialog framkom som viktiga aspekter i patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni.   Slutsats Enligt funna resultat visades att högre kompetens gav mer trygghet hos sjuksköterskorna vilket tydliggör vikten av rätt utbildning hos sjuksköterskor för att kunna arbeta personcentrerat. Att reflektera kring sina egna fördomar och sin egen attityd kan minska en negativ attityd mot personer med schizofreni. Reflektionen medför också en minskad stigmatisering av patientgruppen. En öppen och ärlig kommunikation kan även främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten och främja välmående. / Background  Schizophrenia is estimated to be one of the ten most disabling conditions in the world with around 20 million people affected. It is the most common psychotic disease and has a negative impact on the person's psychosocial existence and physical health. People with schizophrenia are often exposed to stigma in society, which results in social vulnerability and loneliness. Even in healthcare, stigma is preceded about the disease and being in a care context is for some people with schizophrenia linked to discrimination and feelings of vulnerability. Nurses' professional responsibilities is to treat all people with respect and with an ethical approach. It is of importance that nurses have the competence to care for people with schizophrenia with person-centered care in order to improve their wellbeing mentally and physically.   Aim The aim was to describe nurses' attitudes and experiences of treating people with schizophrenia in different care contexts.   Method A literature review where the results were based on 15 scientific articles. To find the scientific articles the authors have used the databases PubMed and CINAHL. Clear selection criterias was described in the literature review and articles are sought between year 2010 to 2020. An integrated data analysis has been performed on included results articles.   Results  The result indicates that stigmatization of people with schizophrenia occurs to a greater extent in nurses with less work experience. An open and honest dialogue emerged as important aspects in the nurse-patient relationship.   Conclusions According to the results found, it was shown that higher competence gave more security to the nurses, which clarifies the importance of the right training for nurses to be able to work person-centered. Reflecting on one's own prejudices and one's own attitude can reduce a negative attitude towards people with schizophrenia. The reflection also leads to a reduced stigma of the patient group. Open and honest communication can also promote the relationship between the nurse and the patient and promote well-being.

The following master’s thesis consists of an analysis of the narrative positions in the novel The Faculty of Dreams of Sara Stridsberg, a literary fantasy written about the life of the writer and radical feminist Valerie Solanas. Through my thesis I argue that the implicit author, the narratological position of the narrator, and the character called “The Narrator”, all three belong to, and constitute, the fictional character Valerie. In order to conduct this analysis I use narratological theory, with Shlomith Rimmon-Kenan and Mieke Bal as primary theorists, along with theory concerning spatiality and temporality. The analysis is backed up with metafictional theory as well as research into physical and mental reactions caused by trauma, conducted by Bessel van der Kolk. The analysis is sectioned into four parts, with every part focusing on a specific topic: “The Narrator’s” dialogues with Valerie, the novels five different sections (“Land of Bambi”, “The Oceans”, “The Laboratory Park”, “The Factory” and “Love Valerie”), the presence of the cursive fragments and finally the alphabetical lists which appear at different occasions in the novel. The novel acts as a reclamation of power as Valerie recovers her stolen voice, giving herself the opportunity of narrating her own life. The fictional character Valerie salvages her autonomy and receives her rectification by rewriting conversations which have taken place in court rooms, psychiatric hospitals and between different people in her life. She is no longer an external spectator of her own life. Instead she is the one in charge. The narratological levels have collapsed. Only Valarie remains.

Det finns en genomgående känsla i tidigare forskning att med rätt hjälp och stöd är livet mot självständighet för personer med schizofreni en möjlighet. Syftet med denna studie var att belysa sociala exkluderings- och inkluderingsprocesser relaterade till personer med schizofreni och om ett självständigt liv på samma premisser som andra personer är möjligt. Syftet var även att undersöka hur vårdboenden i Sverige arbetar för att stödja personer med schizofreni mot inkludering och självständighet. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Teman identifieras för att jämföra datan med tidigare forskning och analysera resultat genom teorin om social inkludering och exkludering. Resultatet visar att personer med schizofreni är en starkt exkluderad grupp. Vårdboenden gör sitt yttersta för att inkludera denna grupp, dock ligger fokus främst på återhämtning, hjälp och stöd eftersom denna grupp sällan lever ett självständigt liv. / There is a general feeling throughout earlier research that with the right help and support life towards independence for people with schizophrenia is a possibility. The aim of this study was to shed light on exclusion and inclusion processes related to people with schizophrenia and if independent life on the same premises as other people is possible and how care homes in Sweden work in order to support people with schizophrenia towards social inclusion and independence. For this study a qualitative semi structured interview method was used with 8 participants. Thereafter could themes be identified in order to compare data to research and analyze results through social inclusion and exclusion theories. Results of the study show that people with schizophrenia are a highly excluded group. Care homes do their foremost to include this group, however focus is on recovery, help and support as this group rarely lead an independent life.

Taking medication at the prescribed times is very important for people with mental issues like schizophrenia, dementia Alzheimer’s and depression. But their condition itself keeps them from doing so. They are either forgetful or choose not to take the pills intentionally. This could lead to missing dosage or overdosing both of which are dangerous to the person’s health. Hence a pill box that monitors the dosage and keeps them from being able to access the pills at undesired times is needed. The aim of the thesis is to design such a pill box for the company Victrix AB in Stockholm, Sweden, by expanding on their current pill box, Dosis. In the project, the locking mechanism to keep the lids closed was rigorously designed in phases after understanding the user conditions. The end result is a locked daily pill box that is ergonomic to use for people of all ages, mental and physical conditions. The product sets itself apart from its competitors by being compact, less medical looking and very easy to use. / Att ta mediciner vid föreskrivna tidpunkter är mycket viktigt för personer med psykiska problem som schizofreni, alzheimers, demens och depressioner. Dock kan deras tillstånd hindra dem från att göra det. De är antingen glömska eller så väljer de att inte ta medicinen avsiktligt. Sådant beteende kan leda till saknad dosering eller överdosering, vilka båda är farliga för personens hälsa. Därmed behövs en pillerask som övervakar doseringen och hindrar dem från att komma åt pillerna vid oönskade tidpunkter. Syftet med examensarbetet har varit att designa en sådan pillerask för företaget Victrix AB i Stockholm, Sverige, genom att utöka sin nuvarande ask, Dosis. I projektet designades låsmekanismen noggrant i faser, genom en ökad förståelse av användarförhållandena, för att hålla locken stängda,. Slutresultatet blev en låst daglig pillerask som är ergonomisk för personer i olika åldrar med mentala och fykiska problem. Produkten skiljer sig från dess konkurrenter genom att vara kompact, inte ha ett typiskt medicinskt utseende samt mycket enkel att använda.

The purpose of this thesis was to investigate the psychometric properties of three global user subjective measures of the ”The Quality Star” clinical review model: Consumer Satisfaction Scale, Global Quality of Life scale, and Perceived Global Distress scale. The mental health implementation context of this review model emphasizes the client as an agent of change, taking part in shared decision making in an empowered role as collaborative partner to the professional clinicians. In Paper I study the patient self-rating Consumer Satisfaction Scale gave results comparable to those obtained by independent interviewer assessors. Out of cost-effective perspective professional time is saved and logistics simplified. In Paper II the visual analogue self-rating Global Quality of Life scale was shown to have satisfactory test-retest reliability, and concurrent validity with the “Life as a whole” item of Manchester Short Assessment of Quality of Life (MANSA). The patients’ conceptualizations of the scale based on associative findings with a number of validating instruments were consistent with expected areas of concern for Serious Mentally Ill persons. Similarly, in Paper III the visual analogue scale the Perceived Global Distress scale, showed acceptable clinical test-retest reliability, and concurrent validity with the MANSA item, “How satisfied are you with your mental health”. In associative analyses it was found that depressive, anxiety, interpersonal and existential elements contributed to the patient´s conceptualization of the construct. In Paper IV, a previous finding suggesting that women were more satisfied with the health care and had better social functioning compared to men was further elaborated investigating the discriminative properties of the subjective instruments. In the multi-centre cohort of 2552 patients it was possible to detect differences between genders and functional levels professionally assessed with the split version of Global Assessment of Functioning rating scale. The General discussion underlines that although subjective measures tend to have strong interrelations, supporting earlier findings, one has to use multiple measures for an optimal management of mental illness as the subjective outcome ratings have to be individually interpreted in a feed-back dialogue with the patient and be compared to observational assessments.

Parkinson’s Disease affects 10 million people worldwide, with 40% of patients developing an associated psychosis which has been identified by studies as the number one source of caretaker distress and is related to increased mortality. This is further complicated by the fact that typical antipsychotic drugs worsen many of the motor symptoms implicated in Parkinson’s Disease, with only one commercially available drug able to ameliorate both symptoms. This problem ushers the development of novel drugs to treat these symptoms, as first tested on research animals. Complicating matters, drug effectiveness on the degree of psychosis is hard to obtain in animals without a reliable biomarker. However, a hallmark of psychotic states is thought to be the reduced coordination between brain structures, through neuronal synchronization, as demonstrated by steady-state responses and is suggested to be a potential biomarker of psychosis. By building a MATLAB software we were able to analyze the degree of neural synchronization between structures, during an auditory steady-state response, in rats that had been unilaterally lesioned by the 6-Hydroxydopamine model of Parkinson’s Disease, before and after administration of the psychotomimetic drug MK801. These rats had been chronically implanted with 128-channel multi electrode array, enabling us to measure the strength of coherence between several limbic structures, associated with auditory processing, from the sampled local field potential, identifying the degree of synchronization in the animal brain. As our data demonstrate that coherence levels dropped in the psychotic drug state, for structures in both the healthy and the Parkinsonian hemisphere, we are able to further demonstrate the validity of coherence measures as a biomarker for psychosis. These results demonstrate that our software can be used as a tool to assess the therapeutic response of drugs developed, aimed at treating Parkinson’s associated psychosis. / Parkinsons sjukdom drabbar 10 miljoner världen över, där 40% av patienterna utvecklar en associerad psykos vilket har visats vara en av de största stressfaktorerna för deras vårdgivare och är även förknippat med en högre dödlighetsgrad. Denna situation förvärras av det faktum att de vanliga antipsykotiska drogerna kan förvärra många av de motoriska symptom som utgörs av Parkinsons sjukdom och det finns i dagsläget enbart en enda kommersiell drog som kan dämpa bägge symptom samtidigt. Detta problem frammanar vidare utveckling av nya läkemedel som kan behandla dessa symptom, som innebär att de först måste testas på försöksdjur. En komplikation som uppstår i relation till detta är svårigheten att utvärdera om läkemedel har någon terapeutisk effekt på de psykotiska tillstånden, enbart genom att observera försöksdjurens beteenden, och en pålitlig biomarkör krävs istället. En lösning kan dock finnas i det faktum att psykotiska tillstånd karaktäriseras av en reducerad förmåga för olika hjärnområden att koordinera genom neural synkronisering vilket demonstreras av ‘steady- state’ responser. Detta föreslår att ett mått på graden av koordineringsförmåga kan agera som en möjlig biomarkör för psykotiska tillstånd. Genom att konstruera ett MATLAB-program kunde vi analysera graden av synkronicitet mellan hjärnstrukturer, under den auditiva steady- state responsen i råttor som hade blivit ensidigt lesionerade genom 6-Hydroxiddopamin modellen av Parkinsons sjukdom, före och efter administration av den psykotomimetiska drogen MK801. Dessa råttor hade blivit kroniskt implanterade med 128 elektroder vilket möjliggjorde att vi kunde mäta styrkan i koherens i den lokala fält potentialen mellan limbiska strukturer, som är associerade med auditiv processering, vilket möjliggjorde identifiering av3dessa strukturers synkronicitet. Vår data demonstrerar att koherensen minskade under det psykotiska drogtillståndet för limbiska strukturer både i den intakta och den lesionerade hjärnhalvan. Detta är en vidare demonstration av att koherensnivåer kan agera som en biomarkör för det psykotiska tillståndet, liksom att vår mjukvara kan nyttjas som ett verktyg för att utvärdera nya läkemedels behandlingsförmåga på Parkinsons psykos.